Flera nyhetsartiklar har presenterat en oroväckande bild av de konflikter som uppstår i Rinkeby mellan ungdomar och polisen. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars tillit till polisen i Rinkeby. För att uppnå detta syfte valdes metoden fokusgrupp där 12 ungdomar mellan 15-18 årsåldern från Rinkeby deltog. Resultatet av gruppintervjun utgör empirin till denna studie som vidare har analyserats med hjälp av tillitsdefinitioner. Enligt resultatet är det två ungdomar i fokusgruppen som har utvecklat misstro för polisen i Rinkeby. Denna misstro har beskrivits som strategisk då den grundas i erfarenhet eller kunskap hos ungdomarna om att inte vilja lita på polisen. Resterande 10 ungdomar har uttryckt relativt hög tillit till polisen då de har poängterat polisens viktiga roll i samhället. Enligt dessa ungdomar är det viktigt att polisen finns. Bygget av ett polishus i Rinkeby ger ungdomarna hopp om att situationen kan förbättras i området. Tilliten som dessa ungdomar har gentemot polisen har definierats som moralisk då den innebär en positiv syn på polisen i allmänhet. Resultatet av denna undersökning är begränsat och bör inte generaliseras. Vidare forskning föreslås med syftet att tillföra ny information om forskningsproblemet.

No description available.

Abstract - Islamist radicalization – A study of particular exposed areas  Islamist radicalization has emerged in Sweden over the past decade, mainly because of the terrorist attacks in Stockholm in 2010 and 2017, but also because of a strife of individuals who have been radicalized in Sweden and joined various terror networks around the world.  It is only in recent years that Swedish authorities have seriously addressed the problems that radicalization entails. Sweden has since then developed a national strategy with the aim of preventing and counteracting increasing radicalization, especially in vulnerable suburban areas. The authorities concerned have subsequently published a number of different writs with the aim of preventing and counteracting Islamist radicalization in exclusion areas. Since the phenomenon may be considered relatively new from a Swedish perspective, research in the area is limited. It is above all the Swedish National Defense College with its Center for Asymmetric Threats and Terrorism Studies that has driven Swedish research in the field.  This study aims to investigate the radicalization that takes place in particularly exposed areas with a focus on structural factors and their impact, which contributes to the need that Swedish authorities and expertise in the field demanded.  By conducting a qualitative analysis of previous theories in the field of Islamist radicalization, an analysis tool has been designed to indicate whether a specific area is at risk of suffering from islamist radicalization. This analysis tool consists of four structural factors and two criteria. The analysis tool has subsequently been applied through a multiple-case study on four districts in Stockholm, Gothenburg and Malmö.  The result of the multiple-case study confirms the importance of the structural factors for individuals in these areas to be more susceptible to the influence of radical elements. In this investigation, these elements are the criteria’s stated in the analysis tool.  The analysis tool designed can probably be further developed by adding qualitative research methods to capture individual factors, which also affect the conditions for radicalization in an area. / Sammanfattning – Islamistisk radikalisering – En studie av särskilt utsatta områden  Islamistisk radikalisering har aktualiserats i Sverige under det senaste decenniet, framförallt på grund av terrordåden i Stockholm 2010 och 2017, men också på grund av en strid ström av individer som radikaliserats i Sverige och anslutit sig till olika terrornätverk världen över.  Det är först under de senaste åren som svenska myndigheter på allvar adresserat den problematik som radikaliseringen innebär. Sverige har sedan dess utvecklat en nationell strategi i syfte att förebygga och motverka en ökande radikalisering, framförallt i utsatta förortsområden. Berörda myndigheter har därefter utkommit med en rad olika skrivelser med målsättning att förebygga och motverka islamistisk radikalisering i utanförskapsområden. Då fenomenet får anses vara relativt nytt ur ett svenskt perspektiv är forskningen på området begränsad. Det är framförallt Försvarshögskolan med sitt Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier som drivit den svenska forskningen på området.  Denna studie syftar till att undersöka den radikalisering som sker i särskilt utsatta områden med fokus på strukturella faktorer och deras inverkan, vilket bidrar till det behov som svenska myndigheter och expertis på området efterfrågat.  Genom att genomföra en kvalitativ analys av tidigare teorier på området islamistisk radikalisering, har ett analysverktyg utformats för att indikera huruvida ett specifikt område löper risk att drabbas av islamistisk radikalisering. Detta analysverktyg består av fyra strukturella faktorer och två kriterier. Analysverktyget har därefter tillämpats genom en flerfallstudie på fyra stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö.  Resultatet av flerfallstudien bekräftar de strukturella faktorernas betydelse för att individer i dessa områden skall vara mer mottagliga för påverkan av radikala element. Dessa element utgörs i undersökningen av de kriterier som anges i analysverktyget.  Det analysverktyg som utformats kan sannolikt utvecklas ytterligare genom att addera kvalitativa undersökningsmetoder för att fånga individuella faktorer, som också påverkar förutsättningarna till radikalisering i ett område.

This thesis investigates the development of entrepreneurialism in the the Stockholm-based municipal housing company AB Familjebostäder’s management of the Rinkeby neighbourhood between 1985 and 1995; chiefly through the rebuilding project called the Rinkeby Project. The thesis shows that Familjebostäder’s management and the Rinkeby Project displayed significant, albeit partial, developments of entrepreneurialism in the period. Crucially, entrepreneurialism was intimately intertwined with a discourse on urban decline, depicting Rinkeby as a neighbourhood marked by decay, and its populations as dangerous and unpredictable racialized Others. Using a discourse analysis informed by theories of spatial dynamics - that is theories of entrepreneurialism and discourse on urban decline - the thesis shows that the discourse on urban decline rationalized and legitimized entrepreneurialism. Contrary to the current scholarly conception, the thesis argues that entrepreneurialism in Stockholm has not been limited in space to the inner city, or in time to the period after the reforms in housing policies of the 1990’s. / <p>Mitt utbildningsprogram går inte att välja under fliken "Examen". Programmet heter "Masterprogram i historiska studier med inriktning på historia".</p>

Inledning: Vaccinationstveksamhet är ett fenomen som är viktigt att studera eftersom bekämpningen mot covid-19 och andra sjukdomar är beroende av att befolkningen vaccinerar sig. Området Rinkeby-Tensta har tidigare haft låg vaccinationstäckning på grund av oro över biverkningar. Syftet är att ta reda på inställningen för vaccination mot covid-19 i Rinkeby-Tensta. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes med bekvämlighetsurval. Resultat: Resultatet visar att 72 respondenter besvarade enkäten varav 78 procent av respondenterna svarade att de antingen inte vill eller inte vet om de vill vaccinera sig. Diskussion: Utbildningsnivå är inte associerat med vaccinationsviljan. Att senarelägga vaccinacceptansen uppfattas som en fördel. Bekymmer över vaccinets biverkningar är en faktor i vaccinationsbeslutet. / Introduction: Vaccine hesitancy is a phenomenon that is important to study when the fight against covid-19 and other diseases is dependent on the population being vaccinated. Rinkeby-Tensta previously had low vaccination coverage due to concerns about side effects. The aim is to measure the attitude toward vaccination against covid -19 in Rinkeby-Tensta Method: A cross-sectional study was performed with convenience sample. Results: Results show that 72 respondents answered the survey, of which 78 percent of the respondents answered that they either do not want or do not know if they want to get vaccinated. Discussion: Level of education is not associated with willingness to get vaccinated. To postpone vaccinations is perceived as a benefit. Concerns about the side effects of vaccine is a factor in the vaccination decision.

The objective of this research was to study how two newspapers in Sweden, Aftonbladet and Expressen are creating an image of the Stockholm suburb Rinkeby. The method used to do the study was qualitative content analysis. Ten articles were chosen, five off either newspaper and were found on the internet homepages of the newspapers on 15 November of 2013 and 27 January of 2014. Several theories were used in the study. Agenda setting theory, a media theory that explains the power of media, Figuration theory developed by Norbert Elias that deals with power struggles between different groups in society. Labeling theory explains how society, by labeling someone a “criminal” may accept it as an own identity and become one. Mats Franzén theory of power and how it can be understood thru discourse, context and resources. While studying the subject I realized that for long time the suburbs of Sweden have been portrayed in a negative context, especially “famous” suburbs like Rinkeby. The suburbs’ are constructed by the media as very dangerous places, with young people (often males) running wild and engaging in destructive behavior.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur personer från olika bostadsområden i Stockholm uppfattar och tolkar retoriken i Nya Moderaternas valkampanj. Finns det någon distinkt skillnad i mottagandet beroende på bostadsområde? Hur uppfattas retoriken? Uppfattas kampanjbilderna som segregerande eller integrerande? Dessa är de frågor som vi kommer att behandla i denna studie. De två valda bostadsområdena studien grundar sig på är Rinkeby och Danderyd.   En kvalitativ metod med inriktningar på semi-strukturerade intervjuer har genomförts till denna studie. Datainsamlingen har skett via tre intervjuer med boende från Rinkeby och tre intervjuer med boende från Danderyd. Åldersgruppen har varit mellan 20-25 år. Urvalet har skett med syftet i åtanke. Ett målinriktat bekvämlighetsurval i samband med snöbollsurval har använts. Teorierna som har använts till studien är följande; Framing, territoriell stigmatisering, receptionsteori och förförståelse. Utöver teorierna har vi använt oss av två tidigare forskningar. Dessa är “Förortens hotfulla män” av Ove Sernhede och “Medieskugga” av Lars Nord och Gunnar Nygren. Det sammanställda resultatet från denna studie visar på att det finns en skillnad på mottagande av valkampanjen beroende på vilket bostadsområde man tillhör. Retoriken i kampanjbilderna har uppfattats olika beroende på språkanvändning som finns i ens område. Meddelanden i kampanjbilderna ansågs som ett försök till integration men som uppfattades segregerande. Slutsatsen vi kunnat dra är att Nya Moderaternas kampanjbild inte riktar sig till hela Stockholm utan enbart delar av staden.

Bostadssegregationens problematiska omfattning i miljonprogramsområden medför många negativa konsekvenser och skapar därmed enorma utmaningar för samhällsplanerare. Fysisk förtätning har utvecklats till ett stadsplaneringsideal för hållbara städer, vilket denna studie har valt att fokusera på. Syftet med studien är att analysera hur förtätning kan minska bostadssegregationen i Stockholmsförorten Rinkeby, samt studera hur detta ideal fungerar ihop med en faktor som blandade boendemiljöer.   Arbetet tog form efter en fallstudie, där olika empiriska data samlades in. Intervjuer med kunniga aktörer inom samhällsplanering genomfördes för att få en bättre inblick i ämnena fysisk förtätning och bostadssegregation. Inför studien på plats i Rinkeby utformades en analysmatris för att på ett strukturerat sätt kunna analysera samtliga Stockholmsförorter som besöktes. Därefter utfördes två gåturer i det utvalda området Rinkeby och en gåtur i Tensta, Bredäng och Vårberg, för att få en sammanhängande och fysisk bild över dessa miljonprogramsområden.   Genom analyser av tidigare forskning, och de egna resultaten, framkommer det att blandade boendemiljöer är den faktorn som är mest optimal ihop med fysisk förtätning. Studien visar att fysisk förtätning bör fungera som ett verktyg, snarare än att som en ensam beståndsdel försöka motverka bostadssegregation. Blandade boendemiljöer motverkar polarisering samt segregation, och skapar förutsättningar för de boende att stanna kvar i sina områden och göra bostadskarriär, istället för att flytta till andra stadsdelar.   Genom förtätning undviks rivning och onödiga efterkommande kostnader för samhället, vilket gör att fysisk förtätning ihop med blandade boendemiljöer förblir det ultimata verktyget för att kunna motverka bostadssegregation i Rinkeby. / The problematic extent of housing segregation in million programme areas has many negative consequences, which creates huge challenges for the Swedish planners. Densification has evolved into an urban planning ideal for sustainable cities, which this study has chosen to focus on. The aim of this study is to analyze how densification can decrease residential segregation in the Stockholm suburb of Rinkeby, as well as study how this ideal works together with a factor like mixed housing.   The work was shaped after a case study, where different empirical data were collected. Interviews were made with experts in densification and segregation, in order to get more detailed information about the subject. An analysis matrix was constructed for the study, in order to analyze the Stockholm suburbs that were visited in a structured manner. Thereafter two walkthrough studies were conducted in Rinkeby, and one walkthrough study in Tensta, Bredäng and Vårberg. This method was done to evaluate and to form a visual perception in the chosen areas.   By analyzing previous research and the results, it appears that mixed housing are the factors that work best together with urban densification, to counteract housing segregation in Rinkeby. The study shows that densification should be used as a tool rather than attempting to counter residential segregation as a sole element. Mixed housing counteract polarization as well as segregation, and facilitate the possibility for residents to stay in their neighbourhood and accomplish a housing career, within their own neighbourhood. Demolition and unnecessary consequential costs to society can be avoided through densification, which means that physical densification together with mixed housing are the best ways to counter residential segregation in Rinkeby.

I denna uppsats undersöks hur lokalbefolkningen samt tjänstemännen upplever tryggheten i området Rinkeby-Kista. Tanken är att studera trygghetsaspekten och jämföra om det finns skillnader mellan hur de boende upplever tryggheten i området och tjänstemännens upplevelser. Dessutom kommer det vara en beskrivande del av hur kommunen arbetar med trygghetsarbetet i stadsdelen. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två tjänstemän och tre personer som bor i Rinkeby. Resultatet tyder på att den upplevda tryggheten ser olika ut baserat på faktorerna ålder, kön och bakgrund som kan ha påverkan på trygghetskänslan. Dessutom ser man tydligt att det finns en stor skillnad mellan hur tjänstemännen uppfattar tryggheten, vad de tycker bör prioriteras i området för att uppnå en trygg stadsmiljö, jämfört med vad befolkningen har för uppfattningar om vad som behöver prioriteras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Rinkeby och Djursholm framställs i nyhetstidningarna Expressen och Svenska Dagbladet och vilka återkommande brottstyper som nyhetsmedia lyfter fram i respektive bostadsområde. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för denna studie är stämplingsteorin och stigma. För att besvara studiens syfte används följande frågeställningar: “Hur framställs Rinkeby respektive Djursholm i nyhetstidningarna Expressen och Svenska Dagbladet?” och “Vilka typer av brott lyfts fram i respektive bostadsområden?” En kritisk diskursanalys tillämpas för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet från studien visade att Rinkeby i stor utsträckning framställs som en konstant brottsplats med blodiga gängkrig och dödspatruller. De brottstyper som främst lyfts fram av nyhetsmedia är skottlossningar och mord. Bostadsområdet Djursholm framställs av nyhetsmedia som ett dyrt överklassområde med mycket outtalat bakom fasaderna. De brottstyper som media lyfter fram i området innefattar primärt narkotikabrott. Studiens avsikt är att synliggöra hur mediala skildringar av skilda bostadsområden kan skapa och reproducera diskurser av dessa bostadsområden, men också hur bostadsområden kan vara stigmatiserade på två skilda sätt.