Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna. Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna. Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning.  Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter. Då även fondernas risktagande togs i anspråk blev resultatet det motsatta och vi kan därigenom konstatera att aktivt förvaltade fonder har generat en lägre riskjusterad avkastning är passivt förvaltade fonder. Vidare har vi även kunnat konstatera att aktivt förvaltade fonder med låga förvaltningsavgifter har generat en högre såväl avkastning som riskjusterad avkastning än aktivt förvaltade fonder med höga förvaltningsavgifter. / The choice between active and passive fund management has long been a contentious issue within the private mutual fund investments. Lately, the issue has been widely discussed since the actively managed funds Allemansfond komplett and Kapitalinvest was accused of misleading marketing, since their performance has not overachieved the return of the general market. In the academic world, recognized scholars and later Laureate of the Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, has demonstrated that actively managed funds cannot generate a higher return with regard to management fees. Based on the importance of the management fees, we have chosen to study the effect of the discount management fees, within the Premiepensionssystemet. Therefore the study's objective is to analyse whether active managed funds have generated higher risk-adjusted returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. The study will be limited to analyse the period between the 1st January 2004 to 31th December 20103 The study was based on daily market quotations of 174 actively managed Premiepensionsfonder and annual management fees. Furthermore, we used a global stock market index, MSCI World, by the definition of passively managed funds that was synonymous with the study's benchmark. In accordance with the study’s purpose, we used the risk-adjusted performance measure Sharpe ratio in order to answer the research question. The results of this study demonstrated that actively managed funds have generated higher returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. When the funds' risk taking was committed, the result is the opposite, and we can thus conclude that actively managed funds have yield a lower risk-adjusted returns than passively managed funds. Furthermore, we also noted that actively managed funds with low management fees has generated higher returns as well as risk-adjusted returns than actively managed funds with high management fees.

The research in this thesis has been undertaken to develop statistical tools for monitoring adverse events in hospitals that adjust for varying patient risk. The studies involved a detailed literature review of risk adjustment scores for patient mortality following cardiac surgery, comparison of institutional performance, the performance of risk adjusted CUSUM schemes for varying risk profiles of the populations being monitored, the effects of uncertainty in the estimates of expected probabilities of mortality on performance of risk adjusted CUSUM schemes, and the instability of the estimated average run lengths of risk adjusted CUSUM schemes found using the Markov chain approach. The literature review of cardiac surgical risk found that the number of risk factors in a risk model and its discriminating ability were independent, the risk factors could be classified into their "dimensions of risk", and a risk score could not be generalized to populations remote from its developmental database if accurate predictions of patients' probabilities of mortality were required. The conclusions were that an institution could use an "off the shelf" risk score, provided it was recalibrated, or it could construct a customized risk score with risk factors that provide at least one measure for each dimension of risk. The use of report cards to publish adverse outcomes as a tool for quality improvement has been criticized in the medical literature. An analysis of the report cards for cardiac surgery in New York State showed that the institutions' outcome rates appeared overdispersed compared to the model used to construct confidence intervals, and the uncertainty associated with the estimation of institutions' out come rates could be mitigated with trend analysis. A second analysis of the mortality of patients admitted to coronary care units demonstrated the use of notched box plots, fixed and random effect models, and risk adjusted CUSUM schemes as tools to identify outlying hospitals. An important finding from the literature review was that the primary reason for publication of outcomes is to ensure that health care institutions are accountable for the services they provide. A detailed review of the risk adjusted CUSUM scheme was undertaken and the use of average run lengths (ARLs) to assess the scheme, as the risk profile of the population being monitored changes, was justified. The ARLs for in-control and out-of-control processes were found to increase markedly as the average outcome rate of the patient population decreased towards zero. A modification of the risk adjusted CUSUM scheme, where the step size for in-control to out-of-control outcome probabilities were constrained to no less than 0.05, was proposed. The ARLs of this "minimum effect" CUSUM scheme were found to be stable. The previous assessment of the risk adjusted CUSUM scheme assumed that the predicted probability of a patient's mortality is known. A study of its performance, where the estimates of the expected probability of patient mortality were uncertain, showed that uncertainty at the patient level did not affect the performance of the CUSUM schemes, provided that the risk score was well calibrated. Uncertainty in the calibration of the risk model appeared to cause considerable variation in the ARL performance measures. The ARLs of the risk adjusted CUSUM schemes were approximated using simulation because the approximation method using the Markov chain property of CUSUMs, as proposed by Steiner et al. (2000), gave unstable results. The cause of the instability was the method of computing the Markov chain transition probabilities, where probability is concentrated at the midpoint of its Markov state. If probability was assumed to be uniformly distributed over each Markov state, the ARLs were stabilized, provided that the scores for the patients' risk of adverse outcomes were discrete and finite.

Abstract This doctoral thesis aims to contribute to the literature on hedge fund performance in three interrelated essays. The first essay uses a novel database aggregation and a comprehensive analysis of differences between the main commercial databases exploring the effects of different databases on previously documented stylized facts, including the (1) average risk-adjusted performance; (2) the persistence of that performance; (3) and the cross-sectional relation between fund-characteristics and risk-adjusted returns. The main finding is that several previously documented stylized facts about hedge fund performance are sensitive to database selection and associated biases. Differences in conclusions stem from database differences in defunct coverage, survivorship and backfill biases, and the completeness of assets under management information. The second essay examines the effect of frictions on the returns that investors can earn from investing in hedge funds. The study focuses on size and redemption restrictions that are key investment constraints in practice. The size–performance relationship is positive (negative) when past (future) performance is used. The negative size–performance relationship is consistent with theories suggesting a decreasing returns-to-scale in the active management industry. Differences in attrition rates and risk taking as well as the relative importance of management fees and capacity constraints between small and large funds are consistent with an equilibrium in which investors and hedge funds optimally respond to incentives subject to constraints. Performance persistence decreases along with the fund size but concentrated hypothetical Fund-of-Fund portfolios outperform. The third essay examines hedge funds' ability to enhance their performance through leverage. The essay explicitly shows that leverage enhances risk-adjusted performance and risk of investment programs. The main finding is that the average high-leverage fund class underperforms its low-leverage counterpart of the same investment program after their returns are appropriately adjusted to the same level. The finding is consistent with the predictions of leverage aversion theories suggesting that leverage constraints and costs of leverage have a negative impact on risk-adjusted returns. / Tiivistelmä Tämä väitöskirja sisältää kolme artikkelia, joissa tutkitaan hedge-rahastojen menestystä. Ensimmäisessä artikkelissa rakennetaan yhdistelmäaineisto päätietokannoista ja tutkitaan tietokantojen eroavaisuuksien vaikutuksia keskeisiin kirjallisuudessa esitettyihin tutkimustuloksiin hedge-rahastojen riskikorjatun tuoton tasosta ja tuoton pysyvyydestä sekä rahastokohtaisten ominaispiirteiden ja riskikorjatun tuoton välisestä relaatiosta. Tutkimuksessa havaitaan että tutkimusaineiston valinta vaikuttaa merkittävästi aikaisemmassa kirjallisuudessa esitettyihin tutkimustuloksiin. Merkittävimmät erot tutkimustuloksissa eri tietokantojen välillä selittyvät tietokantojen eroavaisuuksissa toimintansa lopettaneiden rahastojen kattavuudessa ja näin ollen eloonjäämis- ja backfilling-harhan tasossa sekä rahastojen markkina-arvoa kuvaavan aineiston määrässä ja laadussa. Toinen artikkeli tarkastelee rajoitteita, joita sijoittajat kohtaavat sijoittaessaan hedge-rahastoihin. Päähuomio on koko- ja lunastusrajoitteissa, jotka ovat käytännössä merkittävimmät rajoitteet hedge-rahastosijoittajalle. Rahastojen markkina-arvon ja riskikorjatun tuoton välillä on negatiivinen (positiivinen) relaatio kun tarkastellaan rahastojen tulevaa (historiallista) menestystä. Tulokset tukevat teoreettisia esityksiä, joiden mukaan rahastojen kasvu heijastuu menestykseen negatiivisesti. Markkina-arvoltaan pienissä rahastoissa on huomattavasti enemmän riskiä kuin markkina-arvoltaan suurissa rahastoissa. Korkeampi riski pienissä rahastoissa lisää tuotto-perusteisten palkkioiden merkitystä palkkiorakenteissa kun taas suurilla rahastoilla on kannustimet maksimoida markkina-arvon mukaan määriteltyjä hallinnointipalkkioita. Tulokset tukevat talousteoriaa, jonka mukaan riski ja tuoton taso pienevät rahastojen markkina-arvojen kasvaessa. Tuoton pysyvyys pienenee rahaston markkina-arvon kasvaessa. Kuitenkin hypoteettiset rahastot, jotka on hajautettu aikaisempiin menestyjiin keskeiset sijoittajien rajoitteet huomioiden, menestyvät riskikorjatusti. Kolmannessa artikkelissa tutkitaan hedge-rahastojen kykyä lisätä riskikorjatun tuoton tasoa velkavivun avulla. Velkavivun käyttö kasvattaa sijoitusstrategian tuoton ja riskin tasoa alhaisemman velkatason osuuslajeihin verrattuna. Päätuloksena havaitaan, että tyypillinen sijoitusstrategian korkean velkatason osuuslajin tuoton taso on merkittävästi alhaisempi matalan velkatason osuuslajiin nähden kun molempien osuuslajien tuottoaikasarjat ovat asetettu samalle tasolle. Talousteoriaa ennustaa, että sijoittajien rajoitteet käyttää velkavipua ja velkavivun käyttöön liittyvät kustannukset heijastuvat salkun tuoton tasoon negatiivisesti.

In this thesis the relationship between regional composition and risk-adjusted performance is evaluated concerning Swedish issued green mutual equity funds. By using three different indices; Sharpe, Jensen and Treynor, a relationship has been able to establish. The study finds no strong relationship between geographic composition and performance concerning any of the indices and thus the impact of diversifying one's portfolio has little impact. By using the Modern Portfolio Theory, Stewardship Theory, Home Bias Theory and Behavioral Finance Theory a theoretical discussion has been established in order to further examine and analyze the fundamental dynamics of this relationship. Lastly, model risk and other variables impact on performance has been investigated. Our study finds a potential model risk since our three indices results disparate. Further, ESG related factors and Morningstar ratings seem to impact performance greater than regional composition.

In recent times, the popularity of hedge funds has undoubtedly increased. There are shared opinions on whether hedge funds generate absolute rates of returns and whether they provide a strong alternative investment to mutual funds. This thesis aims to examine whether hedge funds with different investment strategies create absolute returns and if certain investment strategies outperform others. This thesis compares hedge funds risk-adjusted rate of return towards mutual funds, such as mutual funds, to see if certain investment strategies are more lucrative than the corresponding investments in terms of excess returns to corresponding indices. An econometric approach was applied to search for significant differences in risk-adjusted returns of hedge funds in contrast to mutual funds. Our results show that Swedish hedge funds do not generate as high risk-adjusted returns as Swedish mutual funds. In regard to the best performing hedge fund strategy, the results are inconclusive. Also, we do not find any evidence that hedge funds violate the effective market hypothesis. / Hedgefonder har den senaste tiden ökat i popularitet. Samtidigt finns det delade meningar huruvida hedgefonder genererar absolutavkastning och om de fungerar som bra alternativ till traditionella fonder. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida hedgefonder skapar absolutavkastning samt om det finns investeringsstrategier som presterar bättre än andra. Denna uppsats jämför hedgefonders riskjusterade avkastning med traditionella fonder, för att på sätt se om en viss investeringsstrategi ar mer lukrativ i termer av överavkastning i förhållande till motsvarande index. Vi har använt ekonometriska metoder för att söka efter statistiskt signifikanta skillnader mellan avkastningen för hedgefonder och traditionella fonder. Våra resultat visar att svenska hedgefonder inte genererar högre risk-justerade avkastningar än svenska aktiefonder. Våra resultat visar inga signifikanta skillnader vad gäller avkastning mellan olika strategier. Slutligen finner vi heller inga bevis för att hedgefonder går emot den effektiva marknadshypotesen

Bakgrund: Aktiemarknaden har aldrig haft en lägre ingångströskel där internetbaserade plattformar för investeringar har ökat tillgängligheten för både privata och institutionella investerare. Den höga aktiviteten på marknaden, i samspel med diverse finanskriser de senaste decennierna, har inneburit högre volatilitet på marknaden. Denna volatilitet nådde nya höjder under 2020 som innefattades av ett börsras i samband med Covid-19-pandemin, följt av en stark återhämtning med hjälp av global kapitaltillförsel. Året 2020 är på många sätt ett unikt år, inte minst på aktiemarknaden, och samtidigt har frågor och arbete kring hållbarhet fått en hög prioritet under senare år. Det finns därför ett intresse att vidare undersöka ESG och dess påverkan på de svenska bolagens avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur ESG-betyg påverkar noterade svenska bolags aktievärde samt huruvida detta har förändrats till följd av ett turbulent år 2020 i relation till år 2019. Författarna avser även att undersöka huruvida ett relativt högre ESG- betyg är förenligt med högre riskjusterad avkastning och om aktierelaterad prestation avseende branschfördelning är framträdande. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpats. Genomförandet av studien består av en analys av aktiekursutvecklingen för svenska bolag med ett tilldelat ESG-betyg under åren 2019 och 2020. För dessa bolag har det vidare konstruerats portföljer med höga respektive låga ESG-betyg samt avseende branschtillhörighet. En jämförelse utfördes sedan av avkastning, risk samt riskjusterad avkastning. Resultat: Resultatet finner inget signifikant samband mellan ESG-betyg och avkastning för 2019 men ett signifikant svagt negativt samband för 2020. Komparativt mellan portföljerna visade sig bolagen med högt ESG-betyg generera en marginellt högre avkastning och riskjusterad avkastning år 2019. År 2020 hade bolag med lågt ESG-betyg en betydligt högre avkastning och riskjusterad avkastning än bolagen med högt betyg. Diskrepansen på avkastning var stor till fördel för de bolag med låga ESG-betyg, undantaget för branschen Råvaror (Energi) som visade på ett motsatt samband. / Background: The stock market has never had a lower entry threshold where internet-based investment platforms have increased accessibility for both private and institutional investors. The high activity in the stock market, in conjunction with various financial crises in recent decades, have resulted in higher volatility in the market. This volatility reached new heights in 2020, which was accompanied by a stock market crash as a result of the Covid-19 pandemic, followed by a strong recovery with the help of global capital injections. 2020 is in many ways a unique year, with no exception for the stock market, while at the same time, sustainability issues have been given a high priority in recent years. Investigating ESG and its impact on Swedish companies' stock returns is therefore of further interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze how ESG ratings affect listed Swedish companies' share value and whether this has changed as a result of a turbulent year 2020 in relation to 2019. The authors also intend to investigate whether a relatively higher ESG rating is compatible with higher risk-adjusted return and whether share-related performance in terms of industry distribution is prominent. Methodology: To fulfill the purpose of the study, a quantitative method with a deductive approach has been applied. The implementation of the study consists of an analysis of the share price development for Swedish companies with an assigned ESG rating during the years of 2019 and 2020. For these companies, portfolios with high and low ESG ratings have been constructed, while also regarding industry affiliation. A comparison of return, risk and risk-adjusted return was then performed. Results: The result finds no significant correlation between ESG rating and stock return for 2019 but a significantly weak negative correlation for 2020. Comparatively between the portfolios, the companies with high ESG ratings were found to generate a marginally higher stock return and risk-adjusted return in 2019. In 2020, companies with low ESG rating generated a significantly higher return and risk-adjusted return than companies with high ratings. The discrepancy in stock returns was large in favor of the low ESG ratings, apart from the Raw material (Energy) industry, which had an opposite relationship.

Bakgrund: En stor andel av de svenska invånarna sparar idag i fonder. De senaste åren har utbudet av fonder ökat allt mer, dels genom antalet fondbolag samt spridningen över olika marknader. Fonder allokerade mot tillväxtmarknader, Emerging Markets samt Frontier Markets, är en av de fondtyper som fått större uppmärksamhet på sistone. På grund av lägre grad av transparens från dessa marknader har investerare inte tillgång till lika mycket finansiell information från tillväxtmarknader, de ses även som mindre effektiva jämfört med de mer utvecklade marknaderna. Tillväxtmarknadsfonder tenderar även att ta ut höga avgifter för förvaltningen. Det för oss vidare till att analysera hur förvaltare av tillväxtmarknadsfonder lyckas med sina investeringar sett till den årliga avgift de tar ut för sin förvaltning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur sambandet ser ut mellan fonders årliga avgifter och den riskjusterade avkastningen hos fonder med full allokering mot tillväxtmarknader kategoriserade inom Emerging Markets samt Frontier Markets. Metod: Genom studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka samband mellan flertalet variabler mot den beroende variabeln, Total Expense Ratio. Vi har hämtat in månadsdata från ett urval av 50 fonder via Thomson Reuters som vi sedan analyserat genom nyckeltal samt regressioner. Slutsats: Studiens resultat tyder på att det finns ett negativt samband mellan fondernas riskjusterade avkastning och dess årliga avgift. Vi ser att fonderna med högre avgift tenderar att resultera i en lägre riskjusterad avkastning. / Background: Today most of the swedes saves in mutual funds. The past few years we have seen an increase in the supply of mutual funds. Funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets has gotten more attention as well. These markets have a lower grade of transparency and has a lack of financial information compared to more developed markets. Studies has shown that they are also less efficient than the developed. Mutual funds in Emerging Markets tends to charge higher fees for their management. These factors make it interesting to analyze how the trustees of the mutual funds succeed in their investments related to the Total Expense Ratio that they charge. Purpose: The purpose of this study is to analyze the relationship between mutual funds’ Total Expense Ratio and their risk adjusted return for funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets. Methodology: The authors have used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of this study. We have gathered data by observing 50 mutual funds and retrieved the data from Thomson Reuters. We have then analyzed the data by calculating key ratios and by regression analysis. Conclusion: The results of this study show that there is a negative relationship between mutual funds’ total expense ratio and their risk adjusted return. We note that mutual funds with higher expense ratios tends to result in lower risk adjusted return.

Utifrån den tidigare forskningen har det varit skiljaktigheter angående hur hållbara investeringar presterar i förhållande till avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Samtidigt har intresset för hållbara investeringarna ökat vilket medför att det finns ett intresse att analysera hur hållbara investeringar förhåller sig inom avkastning och risk.Denna studie avser att beskriva och analysera hur hållbara aktiefonder förhåller sig i avkastning och risk jämfört med konventionella aktiefonder. Vidare studeras om det råder ett samband mellan hållbarhet och avkastning. I denna kvantitativa studie analyseras den svenska och irländska aktiefondmarknaden under 2016–2022 med totalt 310 slumpmässigt valda aktiefonder, både hållbara och konventionella, med måttet Jensens Alpha. Studiens resultat visade att ett statistiskt signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning inte kan fastställas. Följaktligen visade det ingen statistisk signifikant skillnad i avkastning för det svenska aktiefonderna medan irländska hållbara aktiefonder hade en statistisk signifikant lägre avkastning jämfört med de konventionella motsvarigheterna. Vidare visade irländska hållbaraaktiefonder en lägre risk medan svenska hållbara aktiefonder innehade en högre risk jämfört med marknadernas konventionella aktiefonder. / There have been conflicting results from previous research regarding sustainable investing and its financial return compared to regular investment alternatives. Simultaneously, the trend towards sustainable investing has grown significantly in recent times, prompting a keen interest in understanding the effect of sustainable investing on investors, specifically in terms of returns and risks. This study aims to provide insights into sustainable investments in equity funds, specifically in terms of returns and risks, when compared to conventional equity funds. Using Jensen's Alpha methodology, a quantitative study was conducted on 310 randomly selectedequity funds, from both sustainable and conventional categories in Sweden and Ireland during the period of 2016-2022. The main findings showed that there is no strong statistical correlation between sustainability and financial returns. Furthermore, the study revealed that there was no statistically significant difference in returns for Swedish equity funds, whereas Irish sustainable equity funds exhibited statistically significantly lower returns in comparison to their conventional counterparts. Regarding risk, the study demonstrates that Irish sustainable equity funds carried lower risk, while Swedish sustainable equity funds performed with a higher risk when compared to their conventional counterparts.

Bakgrund: Historiskt har många faktorer spelat roll för investerare vid val av investering, framförallt betydande har varit faktorerna finansiell prestation och finansiella prognoser. Under de senaste åren har en rad nya faktorer tagit mer plats och ESG-faktorer har blivit några av de viktigaste aspekterna, både för investerare och andra intressenter. ESG står för Environmental, Social och Governance och är ett mått på investeringens hållbarhet. Även om det ofta diskuteras om ESG som ett helhetsbetyg, så är det mer sällan man diskuterar varje kriterium var för sig. I denna studie har E, S och G separerats för att undersöka om det är hållbarhet inom ett visst område som är mer gynnsamt än ett annat för att uppnå högst riskjusterad avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilket kriterium av E, S och G som genererar högst riskjusterad avkastning på OMXSPI. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och grundas på en kvantitativ undersökningsmetod. All data har inhämtats från Refinitiv Eikon och man har sedan använt statistiska metoder och skapat regressionsanalyser för att undersöka variablernas samband. Variabeln som används för att mäta riskjusterad avkastning är sharpekvoten. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan betyget för S året 2018 och riskjusterad avkastning. Resterande år och kriterium finns det både positiva och negativa samband, men inget av dessa är signifikanta. / Background: Historically, many factors have played a role for investors when making decisions about an investment, especially significant have been the factors regarding financial performance and financial forecasts. In recent years, a number of new factors have become important, such as ESG factors. Those have become some of the most important aspects, both for investors and other stakeholders. ESG stands for Environmental, Social and Governance and is a measure of the sustainability of an investment. Although ESG often is discussed as an overall rating, it is less common to discuss each criterion separately. In this study, E, S and G have been separated to investigate whether sustainability focus in one specific area is more favorable than another to achieve the highest risk-adjusted return. Purpose: The purpose of this study is to investigate which criterion of E, S and G that generates the highest risk-adjusted return on OMXSPI. Methodology: The study has a deductive research approach and is based on a quantitative research method. All data were obtained from Refinitiv Eikon and statistical methods with regression analysis were created to investigate the relationship of the variables. The variable used to measure risk-adjusted return is the sharpe ratio. Conclusion: The results of this study show that there is a statistically significant positive relationship between the grade for S year 2018 and risk-adjusted return. The remaining years and criteria have both positive and negative relationships, but none of these are significant.

Titel: Portföljförvaltarens kamp mot index Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera aktiv fondförvaltning genomriskjusterad avkastning. Metod: En kvantitativ studie har genomförts för att uppfylla syftet och besvara studiensfrågeställning för undersökningsperioden 2018–2022. Riskjusterade prestationsmåtten somanvänds är jensens alfa, sharpe- och treynorkvoten. Empiriskt resultat: Studien är baserad på 21 aktivt förvaltade fonder som är registrerad iSverige. Vidare har dessa fonder placeringsinriktning på industrisektorn samt har 80% av sittinnehav på svenska aktier. Slutsats: Mer än hälften av alla fonder genererade ett positivt jensens alfa. Dock visar etttvåsidigt t-test att inget alfavärde var statistiskt signifikant med både 90% och 95%konfidensgrad.Nyckelord: Riskjusterad avkastning, Aktiv fondförvaltning, Treynokvot, Sharpekvot, Jensensalfa, Marknadsindex, Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Modern Portföljteori. / Title: Fund manager’s battle against index. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze active funds through riskadjusted returns. Methodology: The study uses a quantitative research method with data from secondarysources that contains fund’s net asset value (NAV). The research period of this study is 2018 to 2022. The study uses jensens alpha, treynor- and sharperatio as risk adjusted measurements. Empirical foundation: This study uses 21 active mutual funds that are registered in Sweden.The mutual funds that were obtained has an investment strategy that focuses on industry.Furthermore, these mutual funds have 80% holdings in Swedish stocks. Conclusion: More than half of the active mutual funds generated a positive jensens alpha.However, according to a two-sided t-test of a 90% and 95% confidence level, none of themutual fund’s alpha showed to be statistically significant and therefore no conclusions weremade.