Bakgrund: Flugkastning är en idrott som har vuxit fram ur fritidsfiske och är en av två discipliner inom Svenska Castingförbundet. Smärta i övre extremiteter och columna är vanligt förekommande hos flugkastare men idag finns det ingen forskning som undersökt biomekaniska riskfaktorer för skada i flugkastning. Syfte: Undersöka och jämföra rörelseomfång och vinkelhastighet som riskfaktorer för skada i övre extremitet och columna hos medelgoda respektive elitkastare samt mellan grenarna Trout Distance och Trout Accuracy.  Metod: Tre elitkastare och tre medelgoda kastare utförde tio kast var i Trout Distance och 16 kast var i Trout Accuracy. IMU-systemet MyoMotion användes vid rörelsemätningarna för 3-dimensionell rörelseanalys i helkroppsmodell. Ledrörelser och vinkelhastighet analyserades för columna och övre extremiteter. Medelvärden av respektive kastares maxvärden för varje kast i respektive gren sammanställdes deskriptivt för det sista bakkastet respektive leveranskastet. Resultat: I Trout Distance var elitkastarna och de medelgoda kastarna vid sina ytterlägen i thorakalen samt lumbalen och för kastarmen i handled och axelled. Dessutom var elitkastarna vid sina ytterlägen i armbågen för linhanden. I Trout Accuracy var de medelgoda kastarna i sina ytterlägen för handled medan elitkastarna ej uppnådde några ytterlägen. Ytterligare uppnådde elitkastarna generellt högre vinkelhastigheter i bak- och leveranskastet i kastarmen jämfört med de medelgoda kastarna i samtliga leder i Trout Distance. Vid Trout Accuracy uppnådde samtliga medelgoda kastare högre vinkelhastigheter i alla leder i kastarmen samt columna i bakkastet. Konklusion: Generellt sätt uppnåddes fler ytterlägen och högre hastigheter för elitkastarna jämfört med de medelgoda kastarna och likaså i Trout Distance jämfört med Trout Accuracy.

Sepsis är ett tillstånd med hög mortalitet. Tidig identifiering och administrering av antibiotika i samband med adekvat omvårdnad är väsentligt angående bemötandet av patienter med sepsis. Det är därför viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam samt visar god kompetens när det gäller omvårdnad vid sepsis. Noggrann och frekvent bedömning är också en viktig del hos sjuksköterskan, framför allt när det gäller att minska risken för komplikationer och försämring av tillståndet. Syftet var att belysa sjuksköterskans kompetens att identifiera riskfaktorer för sepsis samt att utföra omvårdnadshandlingar vid kliniska tecken på sepsis. Arbetet är en litteraturöversikt som inkluderar 15 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna hittades med hjälp av sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Dessa granskades sedan utefter en vetenskaplig kvalitetsbedömning och beskrivs närmre i arbetets matris. En tematisk analys gjordes för att urskilja artiklar som ansågs vara väsentliga för syftet. Ett huvudtema identifierades: sjuksköterskans kompetens. Utefter detta utvecklades tre subteman: utbildning och utveckling, sjuksköterskans egen upplevelse av kompetens samt riskfaktorer. Brist i kompetens gällande tidig identifiering av sepsis kunde urskiljas. Införande av riktlinjer och visade på förbättring gällande mortalitet vid sepsis samt kompetens hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor är inte medvetna om de tecken som är karaktäristiska för sepsis samt att SIRS-symtom är associerade med sepsis. Idag är kompetensen hos sjuksköterskor inte tillräcklig för att uppnå en god kvalitet gällande vård av patienter med sepsis. Utbildning samt tydligare rutiner om vad som gäller vid sepsis behöver utvecklas.

BakgrundÅr 2017 var det 66 procent av befolkningen i Sverige som hämtade ut ett receptbelagt läkemedel. Fem procent av alla sjukhusinläggningar orsakas av en bristande läkemedelsföljsamhet, vilket påverkar individer i form av ett ökat lidande samt ökar kostnader för samhället. Begreppet följsamhet har utvecklats från att beskriva läkares auktoritet till att beskriva samspelet mellan hälso- och sjukvård och patienter. Sjuksköterskor och läkare har ett ansvar att informera patienter om läkemedlet, samt se till att läkemedelsbehandlingen sker på ett patientsäkert och korrekt sätt. SyfteSyftet var att beskriva faktorer och riskfaktorer som kan påverka patienters läkemedelsföljsamhet. Metod15 vetenskapliga artiklar sammanställdes i en litteraturöversikt. Artiklarna var av kvalitativ och kvantitativ design samt tvärsnittsstudie. Dessa analyserades med stöd av en integrerad analys. Artiklarna sammanfattades enligt Sophiahemmet Högskolas matris. ResultatHuvudfynd som framkom var att patienters inställning till sin sjukdom och behandling kunde vara en påverkande faktor för läkemedelsföljsamheten. Utöver det så upplevde patienter att information ifrån hälso- och sjukvård var nödvändigt för att uppnå och bibehålla en god läkemedelsföljsamhet. Bristande information kunde leda till minskad tillit och förtroende för hälso- och sjukvården. SlutsatsTydlig och lättillgänglig information ifrån hälso- och sjukvården kan leda till ökad förståelse för vikten av god läkemedelsföljsamhet. Det kan öppna upp för diskussion och bidra till ett samarbete mellan hälso- och sjukvården och patienter, där patienters autonomi beaktas och respekteras. Vidare forskning kring begreppet concordance kopplat till läkemedelsföljsamhet skulle vara av intresse.

Bakgrund  Utmattningssyndrom är ett tillstånd som uppstår efter minimum av sex månaders stress utan återhämtning. Stress, lidande och arbetsmiljö anses enligt tidigare forskning påverka insjuknandet av utmattningssyndrom generellt. Sjuksköterskor uppfattas vara mer benägna att utveckla utmattningssyndrom än individer inom andra yrkesområden.  Syfte  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som bidrar till att sjuksköterskan utvecklar utmattningssyndrom.  Metod  En litteraturöversikt baserad på sökningar i PubMed och CINAHL resulterade i 16 vetenskapliga artiklar, 15 kvantitativa och en kvalitativ. Artiklarna granskades utefter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitet granskning och analyserades enligt en tematisk analys.  Resultat  Artiklarnas resultat utkristalliserades i ett övergripande tema, riskfaktorer vid utvecklandet av utmattningssyndrom samt tre underkategorier; Hälsans bestämningsfaktorer i relation till utmattningssyndrom, psykologiska faktorer av vikt för sjuksköterskan och jobbtillfredställelse en viktig aspekt som bidrar till utmattningssyndrom. Faktorer såsom ålder, kön, arbetsmiljö, personlighetsdrag samt psykisk ohälsa identifierades som faktorer vid utvecklandet av utmattningssyndrom.  Slutsats  Goda möjligheter att påverka utfallet av sjuksköterskors utvecklande av utmattningssyndrom identifierades. Reducering av de negativa faktorerna i arbetsmiljön, skapande av copingstrategier och förståelse för yrket var komponenter som kunde minska risken för utvecklandet av utmattningssyndrom.

Bakgrund: Vården i livets slutskede behöver vara lindrande och bidra till en ökad livskvalité. Den goda döden får inte endast bli ett uttryck utan behöver resultera i aktiva handlingar. Trycksår innebär ökat lidande som kan leda till en ökad mortalitet och i Sverige har många avlidit med trycksår enligt rapporter. Förståelse kring risker för utvecklande av trycksår behöver finnas hos sjuksköterskan för att tidigt kunna göra lämpliga bedömningar och minska lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva riskbedömningar av trycksår sjuksköterskor identifierat hos patienter i livets slutskede.Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed. Totalt åtta artiklar användes i resultat efter kvalitetsgranskningen där två var av kvalitativ metod och sex av kvantitativ metod. Resultat: Smärta, multisjuklighet, hög ålder, nedsatt blodcirkulation, imobilitet patofysiologiska processer, hospitalisering var några av de riskfaktorer som framkom. Sjuksköterskor upplever svårigheter med riskbedömningar då patientens autonomi och komfort måste komma först trots vetskapen av att trycksår utvecklar sig. Slutsats: I riskbedömningar av den palliativa patienten förkommer flera riskfaktorer kopplat till trycksår, sjuksköterskan behöver ha ökad kunskap om vilka de är och hur de identifieras för att god livskvalité ska kunna bibehållas in till livets slut.

Syftet med vårt arbete var att besvara frågan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhållande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfällen under vår utbildning, men endast i teorin. Vi ville därför ta reda på hur man ser på detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade två skolkuratorer och en anställd från Gränsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemområden som framkommit i materialet. Relationer och barns olika förutsättningar har stor betydelse för om skolan blir en skyddsfaktor eller en riskfaktor för utvecklandet av negativa beteenden.

Studien syftar till att undersöka risk- och skyddsfaktorer för ungdomar som riskerar att drasin i gängkriminalitet. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ litteraturstudie, där vi gjorde ett urval av artiklar med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. De huvudsakliga riskfaktorerna som framkom i studien var familj, skola, umgänge, individuella faktorer samt problembeteenden och neuropsykiatriska diagnoser. Studien visade att huvudsakliga skyddsfaktorer var, familj, skola och individuella faktorer. En slutsats i studien är att mycket resurser, insatser och personal bör läggas på förebyggande arbete i skolan. Därefter är samverkan mellan olika samhällsaktörer centralt för att kunna arbeta med de olika riskfaktorer som finns i huvudområdena. En annan slutsats är att det är många olika faktorer som påverkar risken för individen att rekryteras in i gängkriminalitet. Det handlar om samhälleliga faktorer såsom skolsituation, men även faktorer närmare individen såsom familj och vänner. Till sist även de faktorer som ligger närmast individen, det vill säga diagnoser och personlighetsdrag hos individen. Mer forskning behövs på detta område så att tydliga mönster kan identifieras gällande risk- och skyddsfaktorer. Det ger oss en tydlig bild över hur det förebyggande arbetet i sin tur bör gå tillväga för att stoppa det dödliga våldet från gängkriminaliteten och säkra samhället.

<p>Lindrig kognitiv störning (eng. mild cognitive impairment, MCI) är en term som började användas på 1990-talet för att benämna personer med kognitiva tillstånd i gränsområdet mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen är att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen för att i framtiden kunna sätta in behandling tidigare än idag. I longitudinella studier har det visat sig att personer med MCI inom några år antingen försämras kognitivt (med eller utan demens), förbättras kognitivt, eller förblir stabila i kognitiv funktion. Vid ett konsensusmöte 2003 föreslogs fyra subgrupper av MCI. Syftet med föreliggande studie var att subgruppera 245 patienter som utretts vid minnesklinik med diagnosen MCI. Subgrupperingen gjordes utifrån resultat på kognitiva funktionstest, vilka tillsammans med medicinska undersökningsresultat hämtades ur databasen GEDOC, Karolinska universitetssjukhuset. Den största gruppen patienter placerades i subgrupp 3 (MCI med episodminnesstörning samt störning i en eller flera andra kognitiva domäner). Eventuella samband mellan typ av kognitiv funktionsnedsättning och medicinska riskfaktorer undersöktes med envägs (4 grupper) ANOVA respektive chi-två och signifikans erhölls för utbildning, LDL-blodfett och nedsatt sköldkörtelfunktion. Denna studie berör ett forskningsmässigt relativt outforskat område då tidigare studier främst har jämfört personer med MCI med normala medan föreliggande studie jämförde personer med olika typ av MCI med varandra. Ytterligare studier behövs för att avgöra om denna subgruppering är kliniskt relevant.</p>

En stor del av brottmålsprocessen består av förhör. Det hålls ofta förhör både under förundersökningen och i domstol, med både parter och vittnen. I framställningen är förundersökningen i fokus. Utöver förhör behandlas även förundersökningsprotokoll, eftersom förhör under utredningen tillförs dessa protokoll. Uppsatsen tar avstamp i den fundamentala bevisrätten. Den fria bevisprövningen diskuteras tillsammans med rättigheter som är grundläggande för brottmålsprocessen. Därefter behandlas förundersökningar för att lägga en grund för den fortsatta framställningen. Mest fokus läggs på förhör och förundersökningsprotokoll, dessa beskrivs och har genomgående en central roll i uppsatsen. I avsnitt fyra diskuteras NJA 2015 s. 702 och Göta Hovrätt, mål nr. B 1417-16 där domstolen i domskälen uttryckt missnöje över undermåliga förundersökningar. Av intresse är att domstolen tar upp faktorer som inte är strikt juridiska. Faktorer som härstammar från beteendevetenskaplig forskning beskrivs i båda fallen som viktiga i förundersökningsprocessen. Målen beskrivs och analyseras. I avsnitt fem behandlas riskfaktorer som kan påverka förundersökningens kvalitet och som även kan vara av betydelse under hela rättsprocessen. I fokus är konfirmeringsbias, som är grunden till många potentiella svårigheter för utredare. Istället för att ha misstänkta, offer och vittnen som utredningsobjekt är utredarna de personer som utreds. Konfirmeringsbias är samlingsnamnet för ett flertal faktorer som kan påverka utredare. Dessa faktorer utkristalliseras och analyseras var för sig. Av intresse är att utredare inte alltid är medvetna om riskfaktorerna, vilket gör dem svårare att upptäcka. I samma avsnitt behandlas riskfaktorer som utredare kan utsätta andra för i förhörssituationer. Återigen är det i de flesta fall faktorer som utredare är omedvetna om. Dessa faktorer grundar sig både i konfirmeringsbias och i andra kognitiva fenomen. Faktorerna beskrivs och analyseras. Därefter kommer ett kort kapitel med en intervju med en förundersökningsledare samt egna erfarenheter från höstens uppsatspraktik. Avsnittet avslutas med en analys av riskfaktorers betydelse under förhör och hur detta kan påverka förundersökningsprotokollet. Detta eftersom att förundersöknings- protokollet kan användas som bevis i domstol. I det avslutande avsnittet utreds om det är möjligt att hjälpa utredare att undvika dessa faktorers inflytande. Lösningsförslag presenteras och diskuteras. Att undvika riskfaktorerna är mycket svårt, men det är möjligt att åtminstone stävja deras effekt. / A large part of the criminal process consists of interrogations. These are often held both during the preliminary investigation and in court, with both parties and witnesses. The essay is focused on the preliminary investigation. In addition to interrogations preliminary investigation protocols are also discussed, since interrogations during the investigation is supplied to these protocols. The essay starts with the fundamental law of evidence. The free concept of evidence is discussed together with rights that are fundamental for the criminal process. Preliminary investigations are thereafter treated because of their importance for the essay. Interrogations and preliminary investigation protocols are in focus, these are described and are a basis in the essay. NJA 2015 s. 702 and Göta Hovrätt, mål nr. B 1417-16 are discussed in section four. In both cases the court expresses dissatisfaction over poor investigations. The court mentions factors that aren’t strictly legal factors. These factors are derived from behavioural research and are described as important in the preliminary investigation. The cases are described and analysed. Risk factors that have the possibility to affect the quality of the investigation are treated in section five. These factors can be of importance throughout the legal process. Confirmation bias is in focus. It’s the foundation to potential difficulties for the investigators. Instead of having suspects, victims and witnesses as investigation items, the essay focuses on investigators. Confirmation bias is the basis for a large number of factors that may affect investigators. These factors are examined separately. Interestingly, the investigators aren’t always aware of the risk factors, which make them more difficult to detect. In the same section risk factors that investigators can expose to others in interrogations are treated. Again, in most cases the investigators are unaware of these factors. Confirmation bias and other cognitive phenomena contribute to these factors, which are described and analysed. There is also a short chapter containing an interview with an investigator and my own experiences from my thesis internship. The section concludes with an analysis of risk factors, their importance during interrogations and how the preliminary investigation protocol can be affected. Protocols can be used as evidence in court and therefore it’s of importance to examine them. Possibilities to help investigators to avoid influence from risk factors are treated in the final section. Solutions are presented and discussed. It’s hard but possible to curbthe effect of risk factors.

Studien syftar till att belysa elevhälsans upplevelser kring sitt uppdrag att förebygga skolmisslyckande hos ungdomar samt att analysera vilka faktorer som verkar skyddande för unga i riskzon. De metodologiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är en fenomenologisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, vilken beskriver hur individen samverkar och utvecklas på mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. Studien visar att det elevhälsan ser som mest adekvat för att gymnasieelever ska lyckas i skolan är goda relationer, både till skolpersonal men även till föräldrar och vänner, samt att de elever som har mycket frånvaro får det stöd som är lämpligt. Elevhälsan lyfter fram att  gott samarbete inom och utanför skolan är ett måste för att fånga upp elever i riskzon. En av våra pedagogiska implikationer är att elevhälsan ska utveckla förmågan att se den enskilda eleven och utveckla en förståelse för hur de olika systemen integrerar med individen för att på så sätt kunna främja skolframgångar.