Bakgrund: Att erhålla en perifer venkateter (PVK) är idag en rutinmässig åtgärd inom hälso- och sjukvården. Risken för infektion anses som liten, men trots det inträffar allvarliga komplikationer , varav en är tromboflebit som kan leda till sepsis.  Syfte: Syftet var att identifiera riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer venkateter.  Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt användes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika områden som behandlade riskfaktorer för tromboflebit.  Resultat: Motstridiga resultat påvisades när det gällde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man. Infusioner, infusionspumpar, vissa läkemedel , diabetes, infektioner, brännskadade patienter samt rökare visade sig öka risken för tromboflebit. Införande av riktlinjer visade sig minska risken för tromboflebit.  Slutsatser: De rekommendationer och riktlinjer som finns idag grundar sig på relativt   gammal forskning, och det framkommer även där att evidens saknas eller är av låg kvalitet. Mer forskning behövs för att kunna säkerställa vilka riskfaktorer som är av betydelse för att utveckla tromboflebit, speciellt tid in situ, placering, storlek och betydelsen av kön.

The purpose of this study is to examine the attitudes towards criminality among adolescent people. The main goal of this study is to find out, which risk factors are for criminal behavior among the youth. It’s also to understand if gender and ethnicity of the adolescent people plays any part in their attitudes towards criminality and risk factors for criminal behavior. The study has been carried out using a quantitative method for the data collection. The theoretical approach in this study is achieved using system theory and deviance behavior. Data has been collected from adolescent people from high school, ranging from the age of 16 to 20. All of the participants in the study are teenagers whom are studying in high school in Sweden. The results show that there are many different risk factors, which affect the adolescent criminal behavior. One of the risk factors shown are parental control in knowing whom their children socialize with. Also the adolescents own attitudes towards crime and especially socialization with other criminal teens are contributing risk factors for the teens to commit criminal acts. Gender has been shown to have a significant role when it comes to young people's attitudes and involvement in criminal acts. Male participants show a larger scale of criminal participation compared to women, and they generally have a more positive attitude towards criminal behavior than women. Ethnicity has also been found to have a significant role in the study. Participants with other ethnic origin than Swedish respondents view themselves as a more crime prone group than Swedes, it is also a high proportion of respondents with Swedish background who believes this. This study has provided a greater understanding of how young people's attitudes towards crime looks like, and what aspects affect criminal behavior.

God omvårdnad innebär att vårdtagaren tillförsäkras en god och säker vård. Vårdpersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har visat att mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. Trycksår är en komplikation som uppstår i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår orsakar ett stort lidande för patienten. Syftet med denna studie var att kartlägga förekomsten av trycksår och förebyggande åtgärder, samt beskriva vårdpersonalens kunskaper och attityder till trycksår. Metoden utgjordes av en prevalensmätning av trycksår (n=112) och en enkätundersökning till vårdpersonal (n=115). Resultatet visar att förekomsten av trycksår var 23,2 %. Den största andelen trycksår identifierades i sakrum/skinkor. Av de förebyggande åtgärderna visar resultatet av mätningen att lägesändringar i säng och stol till största delen sker oregelbundet samt att hälften av patienterna hade tryckreducerande madrass. Vårdpersonalens attityder till trycksår är att varje trycksår är ett för mycket. Majoriteten av de svarande anser att trycksårsprevention bör prioriteras men hälften svarade att tillräcklig tid för lämplig trycksårsprevention inte kan avsättas. Uppfattningen hos vårdpersonal är att många trycksår kan förebyggas om man använder riktlinjer för trycksårsprevention. Enkätstudien gällande kunskaper om trycksår hos vårdpersonalen visade på stora brister. Av totalt 29 kunskapsfrågor hade hälften av vårdpersonalen ett korrekt svar på 20 av frågorna. På åtta av dessa frågor var det sju av tio som hade ett korrekt svar. Trots att vårdpersonalen hade en positiv attityd till trycksår, fanns stora kunskapsbrister.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband. Barnmorskan kan därmed identifiera riskfaktorer, arbeta förebyggande och underlätta initieringen av amning.Konklusion: Barnmorskor kan med hjälp av denna studie öka medvetenheten hos vårdpersonal angående sectioförlösta mammors behov av extra stöd vid initiering av amning.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att studera hur olika nivåer av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhåller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjärt-kärlsjukdom (CVD). Därutöver var syftet att, om möjligt, utifrån erhållna resultat sammanställa rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhålla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD. Är det VO2max-värdet i sig, som både kan vara genetiskt-, tränings- och sjukdomsbetingat, eller är det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-värde som är av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD? Metod Studien baserades på 1851 svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år utvalda från ett redan insamlat datamaterial från tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestämdes genom en enkätfråga i respektive studie och delades in i tre nivåer. VO2max beräknades via ett submaximalt cykeltest eller mättes via ett maximalt löptest. Tolv välkända riskfaktorer för CVD erhölls utifrån enkätsvar eller medicinska testresultat. För analys av den fysiska aktivitetens och VO2max betydelse för varje riskfaktor, gjordes en binär regressionsanalys med kontroll för fysisk aktivitetsgrad, VO2max samt olika kontrollvariabler. Vid varje analys erhölls en oddskvot med 95 % konfidensintervall som beskrev hur risken att erhålla respektive riskfaktor varierade mellan de olika fysiska aktivitetsgrupperna då VO2max hölls konstant. Resultat Huvudresultaten i denna studie visade att VO2max hade ett starkare samband än fysisk aktivitet med minskad risk för utfall av enskilda riskfaktorer för CVD. Däremot hade en hög fysisk aktivitetsgrad, motsvarande en belastning som bibehöll/ökade VO2max, liknande betydelse som VO2max för reducering av den generella risken för riskfaktorer för CVD. Fysisk aktivitet på lägre belastningsnivåer uppvisade inte samma signifikanta resultat. Slutsats Både högre nivåer av fysisk aktivitet och ett högre värde på VO2max har betydelse för reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD och i förlängningen utfall av sjukdom i främst CVD. Därför bör hänsyn tas till båda variablerna då hälsopreventiva och hälsopromotiva rekommendationer utformas.

I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende. Utifrån syftet har följande frå-geställningar formulerats: (1) Hur ser ungdomarna på påföljden ungdomsvård och dess inne-håll? (2) Har ungdomsvård bidragit till en förändrad syn gällande brottslighet och dess konse-kvenser, i så fall på vilket sätt? (3) Vilka delar av eller faktorer i påföljden ungdomsvård har enligt ungdomarnas beskrivningar främjat respektive hindrat återfall i brott? (4) Har påföljden ungdomsvård bidragit till förändringar i ungdomarnas liv, i så fall på vilket sätt? I studien har en kvalitativ metod använts och en intervjuguide har varit grunden för samtliga intervjuer. Intervjuguiden är utformad utifrån studiens frågeställningar, tidigare forskning samt ung-domsvårdens verksamhetsbeskrivning. Resultatet visar att majoriteten av ungdomarna har positiva erfarenheter av ungdomsvård. Flertalet av ungdomarna anser att ungdomsvård är en bra påföljd om den unge själv är motiverad och har viljan att genomföra ungdomsvården an-nars anser de att behandlingen inte kommer att ge någonting. Samtliga ungdomar upplevde att de hade en bra relation till sin kurator, vilket anses ha betydelse för resultatet av behandling-en. Innan ungdomsvården tänkte majoriteten av ungdomarna inte på att deras brottsliga hand-lingar stred mot lagen och inte heller på de konsekvenser som deras brottslighet fick. Ung-domsvården har bidragit till att ungdomarna har fått insikt om vad ett brottsligt beteende har för påverkan på deras framtid och även på andra. En främjande faktor i ungdomsvården som flertalet ungdomarna uppger är att behandlingen har hjälpt dem att hitta verktyg för att kunna kontrollera sin aggression. Målet med ungdomsvård är främst att ungdomarna inte ska återfal-la i brott, vilket ingen av ungdomarna har gjort. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att ungdomarna har en bra relation med sin kurator om behandlingen ska kunna få ett lyckat resultat och bidra till en förändring i den unges brottsliga beteende. Det är även viktigt för behandlingens utgång att ungdomarna är motiverade till att genomföra sin ungdomsvård. Nyckelord: ungdomsbrottslighet, motivation, behandling, riskfaktorer, skyddsfaktorer

Bakgrund: Diabetes är en växande folksjukdom med många komplikationsrisker. Sjukdomen är starkt kopplad till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kräver stora livsstilsförändringar och kunskap hos de som är drabbade av sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva betydelsen av förebyggande faktorer för hjärt-kärlkomplikationer hos personer med Typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikten sammanställer tidigare studier om diabetiker med risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sökningarna resulterade i 14 kvantitativa artiklar. Analys gjordes med inspiration av beskrivande innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Riskfaktorer för utvecklande av hjärt- kärlsjukdomar, Kunskapens betydelse för utvecklande av hjärt-kärlkomplikationer och Livsstilsförändringar för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstilsförändringar minskade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar samt gav en förbättrad livskvalitet, dock hade människor med diabetes dålig uppfattning om sina risker. Diskussion: Egenvård, livsstilsförändringar och patientutbildning om hälsa motiverade till förbättra diabetesvården och minskad risk för hjärt- kärlkomplikationer hos diabetiker. Människor med diabetes hade stort behov av information, kunskap och stöd för att öka livskvaliteten. Slutsats: Egenvårdsprogram och livsstilsförändringar minskar risker för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker. Svårigheter kan ses i patienternas kännedom om riskfaktorer och hur följsamheten kan förbättras. Det krävs information och stöd av sjuksköterska för att förbättra resultaten.

Syftet med denna studie var, att utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva vilka kunskaper vårdpersonalen har och vilka kunskaper de behöver om suicidalitet och suicidpreventiva åtgärder hos äldre. Syftet var även att granska de valda artiklarnas kvalitet avseende urvalsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Femton vetenskapliga artiklar är hämtade från databaserna Cinahl/PubMed, och från referenslistor. Resultat: Suicidproblematiken är i högsta grad ett folkhälsoproblem. Vårdpersonalen bör betrakta den äldre vårdsökande individen ur ett holistisk perspektiv: dvs. beaktning av patientens somatiska och psykiatriska sjukdomar, deras personlighet samt hur de lever sina liv socialt. Det kan ge fingervisning om att patienten befinner sig i riskzonen för suicid. De olika mätinstrumenten är hjälpmedel i att upptäcka depression och suicidala tankar och bör användas betydligt mer frekvent. Vårdpersonal som arbetar med äldre bör ha grundläggande kunskaper i geriatrisk psykiatri och gerontologi. Hur de äldre tänker och fungerar, vilket kommer både de äldre och vårdpersonalen tillgodo. Bättre kunskaper om de äldres suicidalitet är ett viktigt steg i prevention av suicid. Det är av stor vikt att i tidigt skede upptäcka äldre som befinner sig i riskzonen för suicid. Slutsats: De viktigaste budskapen för att förebygga suicidalitet, och som vårdpersonalen kan ge till de äldre är: du är inte ensam om att känna som du gör, vi förstår din situation och ser att du lider, och vi är villiga att hjälpa dig till ett drägligare liv.

Syftet med studien är att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppväxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frågan har vi använt oss utav självdeklarationsenkäter som respondenter har besvarat vid 15 års ålder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundärdata från Karolinska Institutet som har genomförts på tvillingar, vilka har följts upp under flera år. Denna studie utgår dock enbart från självdeklarationsrapporterna från 15 års ålder. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppväxten och självdeklarerade antisociala beteenden vid 15 års ålder bland svenska ungdomar?   Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori. Även tidigare forskning har använts, dels för att ge en historisk utblick över de studier som tidigare har genomförts på området, och dels för att kunna jämföra våra resultat med liknande studier internationellt som gjorts på samma område. Som analysmetod användes dels korstabell, dels logistisk regressionsanalys. Resultatet visade, likt tidigare studier och likt vald teori, att barndomen är av betydelse för en individs senare brottsliga beteende, samt att en individ som växer upp i en familj med låga inkomster löper högre risker att utveckla ett antisocialt beteende än en individ som växer upp i en familj med högre inkomster. Vidare visar resultatet att pojkar löper större risk att utveckla ett antisocialt beteende än flickor.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI. Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes. Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ≥ 3 riskfaktorer. Bland de som hade ≥ 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI. Risken att få PSI efter CABG-kirurgi är nästan dubbelt så stor (RR=1,960) hos patienter med ≥ 3 riskfaktorer jämfört med patienter med < 3 riskfaktorer (X2=7,516 df=1 p=0,006). Slutsats: Det finns en signifikant högre risk för PSI efter CABG vid förekomst av tre eller fler än tre patientrelaterade riskfaktorer jämfört med färre än tre riskfaktorer. Fler, större studier av detta slag efterfrågas då denna rapport kan ge en fingervisning om hur situationen föreligger på ett mellansvenskt sjukhus. / Objective: Postoperative surgery site infections [SSI] is not only a severe complication but a health problem which often cause suffering and prolonged hospitalization among afflicted patients. As with all surgical procedures, a coronary artery bypass graft [CABG] always implicates a risk for SSI and a number of risk factors have to be taken into account when dealing with it. The objective of this report is to investigate if a combination of several patient-related risk factors implicates greater risk of getting SSI after CABG. Method: A quantitative retrospective journal review of 228 patients who completed a CABG between 2009-2012 was performed on a university hospital in central Sweden. Result: Among 228 patients a total of 50 reported SSI and 73 patients had ≥ 3 patient-related risk factors. Among those who had ≥ 3 risk factors 32.9% reported SSI and among those who had < 3 risk factors 16.8% reported SSI. The risk of getting SSI after CABG is almost twice as high (RR = 1.960) in patients with ≥ 3 risk factors compared to patients with < 3 risk factors (X2 = 7.516 df = 1 p = 0.006). Conclusion: There is a significantly higher risk of getting SSI after CABG in the presence of three or more than three patient-related risk factors, compared with fewer than three risk factors. More, larger studies of this kind are in demand since this report provides an indication of how the situation may prevail on a central Swedish university hospital.