Bakgrund: Riskfaktorer för hjärtinfarkt inkluderar bland annat högt blodtryck, fetma, diabetes och rökning. Bristande kunskap om riskfaktorer för män och kvinnor leder till en sämre primär prevention och onödig lidande. Sjuksköterskan har ett ansvar att upptäcka och åtgärda ohälsotillstånd som kan leda till hjärtinfarkt samt stödja individen utifrån behov.  Syftet: Syftet är att beskriva skillnader och likheter i förhållande till riskfaktorer hos vuxna män och kvinnor kopplat till hjärtinfarkt.  Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Sex huvudkategorier identifierades: Rökning, diabetes, hypertoni, BMI & omfång, lipidrubbingar och övriga riskfaktorer. Diabetes och rökning var utmärkande i resultatet och hade störst påverkan hos kvinnor. Hypertoni, BMI & omfång visade att 50% av artiklarna hade samma påverkan mellan båda könen och 50% visade att kvinnor hade ökad risk för att få hjärtinfarkt.  Slutsats: Den allmänna litteraturöversikten presenterade skillnader och likheter mellan män och kvinnor i förhållande till hjärtinfarkt. Kvinnor hade en ökad risk vid rökning, diabetes, medan män främst hade en ökad risk av lipidrubbningar för att utveckla hjärtinfarkt. Både hypertoni och fetma presenterades som gemensamma riskfaktorer, men presenterade entydiga resultat, därav behovet av ytterligare forskning.

Trycksår är en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av höftfraktur. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att finna betydelsefulla riskfaktorer för trycksår hos patienter med höftfraktur för att sjuksköterskan omgående ska kunna identifiera en patient med hög risk. Metoden som använts för denna litteraturstudie var en modell med sju steg för ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Kvalitetsgranskning av studier utfördes med ett protokoll av Willman m fl (2006) modifierat av författarna. Resultatet av åtta inkluderade studier visar att flera olika faktorer verkar påverka utvecklingen av trycksår hos patienter med höftfraktur. Efter evidensgradering med hjälp av ett verktyg av Britton (2000) kunde följande riskfaktorer relateras till ett starkt vetenskapligt underlag: Hög ålder, kognitiv dysfunktion, kvinnligt kön, diabetes mellitus, låg ASA bedömning, malnutrition, immobilisering, lång väntetid till operation och hög risk enligt riskbedömningsinstrument. / Pressure ulcers are a common complication in patients suffering from a hip fracture. The aim of this systematic review was to find important riskfactors for development of pressure ulcers in patients suffering a hip fracture so that the nurse immediately can identify a patient with an increased risk. The method used for this systematic review was a model with seven steps for a systematic approach. The literature search was performed in the databases PubMed, CINAHL and the Cochrane Library. The quality review of included studies was performed with a protocol by Willman et al (2006) modified by the authors. The result of eight included studies showed that several factors seem to affect the development of pressure ulcers in patients with hip a fracture. After having evaluated the evidence with a tool by Britton (2000) the following riskfactors were related with a strong scientific basis: High age, cognitive dysfunction, female gender, diabetes mellitus, low ASA-grade, malnutrition, immobility, long waiting time before surgery and a high risk according to risk evaluation tests.

Den rådande vårdstrategin inom barn- och ungdomstandvård är tidig identifiering av riskpatienter för att bryta utveckling av dåliga vanor och istället etablera goda vanor. Trots detta tandhälsoarbete utvecklar vissa barn karies. Syftet med arbetet är att beskriva en grupp femåriga barn på Tandvårdshögskolan i Malmö avseende kariesförekomst, kliniskt och röntgenologiskt, och vilka riskfaktorer dessa barn har. Dessutom analyseras förhållandet mellan riskbedömning vid tre år och senare kariesutveckling vid fem år. Studien är en retrospektiv journalstudie och materialet bestod av barn födda år 2009 på avdelningen för Allmän barn- och ungdomstandvård på Tandvårdshögskolan i Malmö. Ett protokoll upprättades för insamling och granskning av data ur journaler. Kariesdata samt olika riskfaktorer för karies vid tre och fem år insamlades från åren 2012 och 2014. Resultatet visade att 25 procent av barnen hade manifest karies vid fem år. Av dessa barn var åtta (19 %) placerade i låg riskgrupp när de undersöktes vid tre-årsåldern. Kariogen kost var den mest förekommande riskfaktorn vid både tre- och femårsundersökningarna för den gruppen som hade manifest karies vid fem år. I gruppen som uppvisade manifesta kariesangrepp var det fler barn som saknade hjälp med daglig tandborstning/borstade inte dagligen vid fem-årsåldern jämfört med vid tre år. Dock finns ingen statistiskt signifikant skillnad. Karies förekom hos 70 procent av barnen som fick en röntgenundersökning vid fem år. Studiens konklusion är att det inte finns en enskild riskfaktor för att förutse karies och styrker därmed att karies är en multifaktoriell sjukdom. Gällande riskbedömningen är träffsäkerhet inte optimal därför behövs prospektiva studier för att mer grundligt utvärdera riskbedömningar och identifiera vilka riskfaktorer som har störst betydelse för kariesutvecklingen i dagens samhälle. / The current treatment strategy for children and youth dental care is early identification of patients at risk, to inhibit the development of bad habits and instead establish good habits. Despite dental health programmes in place, some children still develop caries. The purpose of this thesis is to describe a group of five-year-old patients at the Faculty of Odontology at Malmö University regarding presence of caries and to examine the risk factors for caries found in these children. Moreover, the relationship between risk assessment at three-year-old and later their caries development at five-year-old is analysed. This study is a retrospective dental record study; the material consists of patients registered at the Department of Pedodontics at the Faculty of Odontology (Malmö University), who were born in 2009. A protocol was established for the collection of data from dental records. Caries records and different risk factors for caries at three and five years of age were collected from year 2012 and 2014 respectively. The results show that 25 percent of the children had developed manifest caries lesions at five years of age. Amongst these children, eight (19 %) were placed in a no-risk group when they were examined at three years of age. Cariogenic diet was the most prevalent risk factor in both three and five-year-olds that had manifest caries lesions at five years of age. In the group with manifest caries, more children lacked help with daily tooth brushing/did not brush their teeth every day during their fifth year of life, compared to at three years or age. However, no statistical significance was found. Caries occurred in 70 percent of the children who were x-rayed at five years of age. The conclusion of this study is that there is not a single factor to predict caries and this confirms that caries is a multifactorial disease. Regarding the risk assessment accuracy, it is not optimal which is why there is a need for prospective studies to thoroughly evaluate the risk assessment and to identify which risk factors have the greatest impact on caries development in present times.

I dagens samhälle är det många barn och ungdomar som lider av psykiskohälsa, samt inte är fysisk aktiva under veckodagarna. Därav är syftet medstudien att utforska och analysera hur fritidslärare främjar hälsa genom atthantera både friskfaktorer och riskfaktorer, samt hur de integrerar fysiskaktivitet i verksamheten inom fritidshemmet. I studien har vi använt oss av enkvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts, där trefritidslärare har intervjuats. Det teoretiska ramverket som har använts är detsociokulturella perspektivet och de tre begrepp som har använts är mediering,appropriering och den proximala utvecklingszonen. Resultatet från studienvisar att samtliga fritidslärare är eniga i att det behöver finnas rutiner ochstruktur, som bidrar till en trygg samt säker miljö på fritidshemmet. Utifrånelevgruppen kan fritidslärare skapa en tydlig struktur kring vad som erbjudspå fritidshemmet, exempelvis med hjälp av visuellt stöd. Dessutom är detbetydelsefullt att samtliga elever på fritidshemmet känner en god relation tillde pedagoger som vistas på fritidshemmet. Gällande rörelsen belyserfritidslärarna att de använder sig av varierade rörelseaktiviteter både inomhusoch utomhus utifrån elevernas idéer, tankar samt behov. Fritidslärarna geräven eleverna förutsättningar till att eleverna uppnår rekommendationengällande 60 minuters fysisk aktivitet dagligen. I koppling med empirin frånfritidslärarna är de mest väsentliga friskfaktorerna goda relationer till vuxna,en lugn skolmiljö, meningsfulla aktiviteter, uppskattning och att fritidshemmethar gränser och krav.

Bakgrund: I Sverige avlider årligen ungefär 90 000 personer, 70 000 av dem är i behov av palliativ vård och de flesta önskar att få dö hemma. Patienter i livets slutskede har högre risk att utveckla trycksår och förebyggande insatser kompliceras på grund av det sköra tillstånd patienterna befinner sig i. Den palliativa vården är en inriktning mot minskat lidande och ökad livskvalitet. Utmaningen ligger i att balansera behovet av att förebygga och behandla trycksår med respekt för patientens autonomi och välbefinnande i palliativ vård.  Syfte: Att undersöka faktorer associerade till trycksår hos patienter i livets slutskede i hemsjukvården. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med narrativ sammanvägning. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med SBU:s granskningsmall. Resultat: Resultatet delades upp i tre kategorier: Riskfaktorer för utveckling av trycksår, riskfaktorer för läkningsprognos av trycksår och förebyggande faktorer. Riskfaktorer som visade ett samband med trycksår var ålder över 70 år, beroende av hjälp med aktiviteter i dagliga livet (ADL), BMI för undervikt eller övervikt, trycksårs kategori I eller II, kontinuerlig djup sedering, artificiellnäring och kunskap.   Slutsats: Sjuksköterskor vårdar ofta patienter i livets slutskede, där risken för utveckling av trycksår är betydande. Studiens resultat kan vägleda sjuksköterskor att identifiera patienter som vårdas med palliativ vård i hemmet med risk för att utveckla trycksår och kan därför sätta in förebyggande åtgärder i ett tidigt skede för att minska patientens lidande och främja en värdig död.

Stigmatisering mot personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är ett visträckt samhällsproblem. Syftet med detta examensarbete har varit att få en djupare insikt i hur kunskapsläget ser ut kring risk- och skyddsfaktorer i anknytning till stigmatisering av personer med IF och att redovisa befintlig forskning. Metoden som har använts för att kunna möjliggöra detta har varit en scoping review, eller litteraturstudie, där befintlig forskning från ett flertal olika databaser har studerats och undersökts. De teorier som har fungerat som en utgångspunkt i att kunna analysera resultaten är teorin om stigma, den utvecklingsekologiska teorin, teorin om känsla av sammanhang (KASAM), det intersektionella perspektivet samt marginaliseringsprocesser. Vidare kunde två huvudteman med vardera två underteman identifieras. Det första huvudtemat består av "yttringar av stigma" som innehåller två underteman i form av självstigma och affilierad stigma. Det andra huvudtemat bygger på "påverkansfaktorer" med dess två underteman prediktorer för stigma och stigmatisering, samt prediktorer för motståndskraft. Utifrån den analys som gjordes på resultataten som visade sig från huvudtemat "påverkansfaktorer", kunde ytterligare två underteman identifieras; föräldrars upplevelser av socialt utanförskap, marginalisering och kamp för inkludering samt socialt stöd och gemenskapens betydelser. Resultaten som framkom visade på att det föreligger ett underskott avseende forskning kring specifikt risk- och skyddsfaktorer i samband med stigmatisering av personer med IF. Det verkar även föreligga en brist på svensk forskning inom området. På så vis utgick denna litteraturstudie från en internationell kontext. Det visade sig även att stigmatiseringen har en negativ inverkan på välbefinnandet hos såväl personer med IF som de i deras omgivning, medan socialt stöd och gemenskap kan öka välbefinnandet och motståndskraften. Vidare framkom det att det finns ett behov av att ta de komplexa samspel som kan finnas mellan individens identitet, normer i samhället och institutionella strukturer i beaktande.

Barn och unga vuxnas anslutning till gatugäng har ökat under de senaste åren. Individer ansluter sig till gatugäng i allt yngre åldrar och flickor är mer aktiva. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera riskfaktorer som hade samband med barn och unga vuxnas anslutning till gatugäng samt undersöka eventuella skillnader för flickor och pojkars riskfaktorer. Litteratursökningen resulterade i elva artiklar i vår allmänna litteraturstudie och en syntes följde. Resultatet i vår studie visade att bostadsområden med social desorganisation, gängkriminella kamrater, familjemedlemmar i gäng och individuell kriminalitet hade samband med barn och ungdomars anslutning till gatugäng. Avslutningsvis visade vårt resultat att flickor och pojkars riskfaktorer var mer lika än olika. Identifiering av riskfaktorer i förebyggande syfte är betydelsefullt för att säkerställa varje barn och unga vuxnas rätt till en trygg uppväxt, utveckling och liv.

Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste infektionerna hos äldre kvinnor. Escherichia coli (E-coli) är den vanligaste bakterien vid UVI. Äldre kvinnor lider när de är drabbade av UVI och det är sjuksköterskans uppgift att bland annat förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att beskriva riskfaktorer och förebyggande omvårdnadsåtgärder mot UVI hos äldre kvinnor. Metod: Litteraturstudie, med databassökning genom databaser speciellt inriktade på vård och omvårdnad, CINAHL, PubMed, WEB OF SCIENCE och Medline. 15 artiklar har använts till resultatet. Resultat: Recidiverande UVI, diabetes, urininkontinens, smittspridning och förstoppning är riskfaktorer att drabbas av UVI. God hygien och regelbunden tillförsel av vätska ses som god evidensbaserad omvårdnadsåtgärd mot UVI. Ökad tillförsel av vätska förkastas, Tranbärstillägg behöver ytterligare forskning. Slutsats. Hög hygieniskstandard genom de basala hygienrutinerna är en viktig förebyggande åtgärd mot UVI. / Background: Urinary tract infection (UTI) is one of the most common infections for elderly women. Escherichia coli (E-coli) is the most commonly found bacteria when screening for UTI. Older women suffer when they have UTI and it’s up to the nurse to prevent sickness and to ease the pain. Aim: To describe risk factors and nursing care prevention against UTI for elderly women. Method: Based on science articles received from databases specified on care and nurse caring. CINAHL, PubMed, WEB OF SCIENCE and Medline. 15 articles is used for the results. Results: A prior history of UTI, diabetic, urinary incontinence, and constipation is risk factors to developed UTI. High hygienic standard is a good prevention against UTI. Regular infusion of liquid is good prevention to not develop UTI. Cranberry for prevention against UTI needs further research. Conclusion High hygienic standard through basic hygiene is an important prevention against UTI.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi. Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår. Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2. Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår. Den totala trycksårsprevalensen var 34 procent, antalet trycksår per patient varierade mellan ett till sex stycken. Trycksåren varierade mellan kategori ett och två enligt EPUAPs klassiferingssystem. Det mest utsatta området var ansiktet (51 %). Identifierade riskfaktorer var högt BMI, den postoperativa kroppstemperaturen, ålder och operationens längd. Slutsats: Patienter som genomgår kirurgi i bukläge har en ökad risk att utveckla trycksår. Fortsatt kvalitetsarbete behövs för att motverka vårdskador, patientlidande, ökade vårdtider och kostnader för denna grupp patienter. För vidare utveckling inom området behövs fler och större studier. / Background: Pressure ulcer is today a frequent occuring problem in health care.  There are few studies done regarding the incidence of pressure ulcers after surgery in prone position. Aim: The aim was to investigate the prevalense of pressure ulcer among patients who have been operated upon in prone position, and to identify possible risk factors for pressure ulcer among these patients. Method: A prospective study with quantitative design was chosen. The data was collected during nine weeks at a Neurosurgical and Orthopedic ward. Skin observations and reviewing medical records were conducted for a total of 29 patients. The research questions were answered by descriptive statistics and the data was analyzed using a Mann Whitney U test and Chi2. Results: One out of three patients developed pressure ulcers after surgery in prone position. The prevalence of identified pressure ulcers in the study was 34 percent, the number of pressure ulcers per patient varied between one and six. The ulcers were classified according to EPUAPs classification and the identified ulcers were assigned class one and two. The most vulnerable part was the face (51%). Identified risk-factors are high BMI, body temperature post operatively, patients’ age and duration of surgical procedure. Conclusion: Patients undergoing surgery in prone position are more likely to develop postoperative pressure ulcers. Further preventive measures to avoid health care associated adverse events are necessary in order to reduce unnecessary patient suffering, increasing hospitalization and costs for this group of patients. For further progress in this field more extensive studies are needed

Bakgrund Posttraumatiskt stressyndrom bör betraktas som en folkhälsosjukdom där diagnostisering och behandling behöver uppmärksammas. Ungdomar som överlevt livshotande händelser tenderar att återuppleva dessa traumatiska händelser och undviker att handskas med känslorna som uppkommer, vilket kan leda till psykiska besvär. Syfte Att undersöka riskfaktorer som finns för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom bland ungdomar samt undersöka vilka datainsamlingsmetoder de inkluderade artiklarna valt. Metod Deskriptiv design användes i litteraturstudien som inkluderar 13 stycken vetenskapliga artiklar från databaserna PsycInfo och PubMed. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat identifierades och använda datainsamlingsmetoder sammanställdes. Huvudresultat Att vara utsatt för våld och traumatiska händelser såsom fysisk skada eller se någon lida/dö, vara tjej, äldre ungdom, utsatt för daglig stress, splittrad familj och sämre socialt stöd var riskfaktorer för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Tio av tretton artiklar hade kvantitativ ansats och använde frågeformulär för att få svar på vilka riskfaktorer det fanns. En artikel hade kvantitativ ansats men använde inte frågeformulär och två hade endast kvalitativ ansats i form av intervju som datainsamlingsmetod. Slutsats Denna litteraturstudie identifierade olika riskfaktorer som ligger till grund för utveckling av PTSD bland ungdomar. De vanligaste som återkom i nästan alla studier var att utsättas för våld, vara med om traumatiska händelser, vara tjej, sämre socialt stöd inom familj och skola, förlora en anhörig och vardagliga stressorer. Att som sjuksköterska och övrig vårdpersonal inneha denna kunskap kan bidra till att tidigare kunna identifiera ungdomar med PTSD samt anpassa omvårdnaden till denna grupp på bästa sätt. / Background Posttraumatic stress disorder should be considered as a public health disease where diagnosing and treatment require attention. Adolescents who have survived life-threatening events tend to relive these traumatic events and avoid to deal with the emotions that occur, which can lead to mental disorders. Aim Identify which risk factors there is to develop posttraumatic stress disorder among adolescents and examine which data collection methods the included articles have chosen. Method Descriptive design has been used in this literature study including 13 articles collected from the databases PsycInfo and PubMed and has been categorized by similarities and differences. The articles data collection methods has been presented from the methodological aspect. Main results To be exposed to violence and traumatic events as physical injury or see someone suffer/die, be a girl, older adolescent, exposed to daily stress, broken family and have less social support were some risk factors for developing posttraumatic stress disorder. Ten of thirteen articles had a quantitative approach and used questionnaire to get responses for which risk factors there was. One article had a quantitative approach but did not use a questionnaire and two articles had qualitative approach and used interview as data collection method. Conclusion In this literature study different risk factors were identified underlying to develop PTSD among adolescents. The most common risk factors in almost all of the studies were to be exposed to violence, experience traumatic events, be a girl, have less social support from family and school, lose a family member and daily stress. As a nurse it is important to keep this in mind so the care for the adolescents are as good as possible and that coping is used in the right way.