Abstract Titel:” It's a wonder you've survived everything you've done "- a qualitative study of four young men's stories of going in and out of crime. Authors: Ahmed Abdi & Therese Hildemar Institution: University of Gävle, Department of Social Work and Criminology, VT 2020.   Juvenile crime is a debated topic in society. The purpose of this study was to investigate the experiences of ex-criminals on the factors that have contributed to how they developed and got out of their criminal lifestyle. The study has been conducted by semi-structured interviews with four young men, former criminals. The results of the interviews showed that several factors worked together as to why the men developed a criminal lifestyle: growing up with a single mother, narcotics abuse, defective education and the feeling of wanting to belong to a community. The reason why these young men get out of criminality varies. Factors that did play apart were imprisonment, treatment of substance abuse or that they were no longer able to maintain a criminal lifestyle. The conclusion is that it is not possible to point out a factor as decisive, but there are various factors that play a crucial role in informants' development and termination of criminal behavior.

Bakgrund: Tandimplantat är en av de mest använda metoderna för ersättningen vid tandförlust. Tandimplantat misslyckanden är ett problem i tandvården. Peri-implantit är associerad i hög grad med tandimplantatförlust. En litteraturstudie utfördes för att kartlägga vilka riskfaktorer som är förknippade med peri-implantit, vilket kan öka kunskapen hos tandvårdspersonal för att hålla tandimplantat i funktion. Syfte: Syftet med studien var att identifiera bakomliggande riskfaktorer för att utveckla peri-implantit på tandimplantatpatienter. Metod: sökningar gjordes på relevanta sökord i databaserna Dentistry and Oral Sciences Source (DOSS), CINAHL OCH Medline i februari 2020. Resultat: 13 vetenskapliga artiklar ingick i denna studie. Resultatet från vetenskapliga artiklar visade att det fanns olika associerade riskfaktorer med peri-implantit. Riskfaktorerna var historia av parodontit, rökning, munhygienen, diabetes, mediciner, mikrobiologiska faktorer och högproducerande TNFa-308 GA/AA genotyper betraktades som riskindikator för peri-implantit. Slutsats: En historik av parodontitsjukdom, dålig munhygien, diabetes, närvaro av några gener, implantatplats, användning av mediciner, kirurgi och felaktig placering av implantaten kan öka risken för att utveckla peri-implantit.

BAKGRUND: Intrahospitala transporter (IHT) är en viktig del av vårdkedjan för att kunna ställa diagnoser och utföra behandlingar som inte kan göras på en akutmottagning. Sjuksköterskan har en viktig roll vid IHT, för att säkerställa att en god omvårdnad upprätthålls under transporten och se till att patientens värdighet och respekt bevaras. IHT av den kritiskt sjuka patienten är ett farligt moment på grund av patientens kan uppvisa sviktande vitala funktioner och de logistiska utmaningar som kan uppstå. SYFTE: Var att beskriva faktorer som påverkar patientsäkerheten vid intrahospitala transporter av kritiskt sjuk patient. METOD: Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk datainhämtning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. RESULTAT: Utifrån 17 vetenskapliga artiklar som analyserats identifierades faktorer som delades upp i fem kategorier. Dessa kategorier är; teamarbete och kommunikation under IHT, utrustning vid IHT, den transporterande vårdmiljön, organisationens påverkan på IHT, samt kompetens och utbildning inför IHT. Teamarbete och kommunikation har visat sig vara både en framgångsfaktor och en riskfaktor vid IHT. Arbetsmiljön under IHT lyftes som en riskfaktor av flertalet studier, där den transporterande miljön upplevdes som utsatt, ensam och fysisk tung. Vidare beskrevs att förflyttningar av patienter där utrustningen inte var anpassad för IHT bidrog till svårigheter att transportera sig i sjukhusets olika miljöer. Patientsäkerheten påverkades även negativt när det saknades övergripande rutiner, eller om dessa inte efterföljdes. SLUTSATS: Slutsats som kan dras utifrån litteraturöversikten var att de faktorer som påverkar patientsäkerheten vid IHT kan både främja och riskera patientsäkerheten. För att kunna bedriva en säker vård med god omvårdnad behövs det vissa färdigheter samt att verksamheten tar det övergripande ansvaret för kompetens och vidareutveckling hos hälsooch sjukvårdspersonalen. Författarna anser att föreliggande studie kan förenkla arbetet med att utföra en säker IHT av den kritisk sjuka patienten, mot bakgrund av de faktorer som redovisats, exempelvis genom specifika IHT-team, men ytterligare forskning behövs för att utveckla säker IHT av den kritiskt sjuka patienten. / BACKGROUND: Intrahospital transport (IHT) is an important part of healthcare, to be able to diagnose and perform treatments that cannot be done at an emergency department. The nurse plays an important role at IHT to ensure that good nursing is maintained during the transport and to make sure that the patient’s dignity and respect are kept. IHT of the critically ill patient is a dangerous moment because of the patient can show physiological instability and the logistical challenges that may arise. AIM: Was to describe factors that are affecting patient safety in intrahospital transport of critically ill patients. METHODS: The method that were used was a literature review with systematic data collection of both qualitative and quantitative articles. RESULT: Based on the 17 scientific articles that were analyzed, factors were identified and divided into five categories. These categories are: teamwork and communication during IHT, equipment at IHT, the transporting care environment, the organizations impact on IHT and skills and education for IHT. Teamwork and communication have been shown to be a success- and risk factor at IHT. The work environment during IHT is lifted as a risk factor by several studies, where the transporting environment perceived as vulnerable, alone, and physically heavy. Furthermore, it is described that transports of patients where equipment’s wasn't adapted for IHT contributed to difficulties during transport inside the hospital’s different environment. The patient safety was also affected negatively when lack of routines was shown or when those are not followed. CONCLUSION: The Conclusion that can be drawn from the literature review was that the factors affecting patient safety at IHT can promote or risk the patient safety, to be able to manage a safe care with good nursing, are specific skills needed and the organization has to take the overall responsibility for competence and further development of the healthcare staff. The authors believe that the present study can simplify the work of performing a safe IHT of the critically ill patient, against the background of the factors that have been reported, for instance specific IHT- team, but further research is needed to develop safe IHT of the critically ill patient.

Kriminalitet sjunker allt lägre ner i åldrarna och idag är det ett aktuellt samhällsproblem med det eskalerande skjutvapenvåldet i Sverige. Skolans brottsförebyggande effekt är sedan tidigare etablerad, men studie- och yrkesvägledningens roll är relativt outforskad. Syftet med studien är att få kunskap om studie- och yrkesvägledningens möjligheter att bidra till skolans brottsförebyggande arbete hos unga med ett särskilt fokus på studie- och yrkesvägledares erfarenheter av arbetet med grundskoleelever i ett antal utsatta områden i Sverige.Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som klassificerats av polisen som särskilt präglat av kriminalitet. Studien består av sju kvalitativa intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare på F – 9 skolor inom Polisens kartgränser för utsatta områden. Empirin granskades genom en tematisk analys som stöds av risk- och skyddsfaktorer samt ett teoretiskt ramverk bestående av Careership och Social Cognitive Career Theory. De centrala fynd som framkommit är att studie- och yrkesvägledningsrelaterade insatser behövs i lägre åldrar för att ha en brottsförebyggande effekt. Dessutom framkom särskilda utmaningar i arbetet som studie- och yrkesvägledare i utsatta områden, där unga har andra förutsättningar vilket påverkar deras framtidstro, självtillit och handlingshorisont. Ytterligare en utmaning i det är relationsskapande, främst på grund av tidsbrist men också i kombination med det habitus som gör att de unga inte anförtror sig vuxna. Slutligen har det framkommit att studie- och yrkesvägledning har en roll i det brottsförebyggande arbetet men att denna roll inte alltid kan nyttjas fullt ut. Inför framtida forskning skulle området kunna breddas genom perspektiv på kön, geografi/demografi eller (mer djupgående) ålder.

Forskningsfråga: Finns det ett samband mellan revisorns riskbedömning och yrkeserfarenhet? Skiljer sig sambandet mellan olika riskfaktorer? Påverkar yrkeserfarenhet den totala riskbedömningen? Syfte: Syftet är därför att undersöka om revisorns riskbedömning inför nio riskfaktorer påverkas av yrkeserfarenhet. Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ metod med datainsamling   genom enkäter. Deskriptiv statistik användes för att presentera hur riskbedömningen blev utifrån medelvärdet och var standardavvikelsen var som störst respektive minst. Detta följdes av Pearsons korrelationsanalys, för att se sambandet mellan riskfaktorer och yrkeserfarenhet för varje riskfaktor, och en enkel linjär regression för den totala riskbedömningen. Slutsats: Studien visade att det inte fanns något statistiskt säkerställt samband mellan yrkeserfarenhet och riskbedömning för enskilda riskfaktorer eller för den totala riskbedömningen. Baserat på det kommer studien fram till att riskbedömningen inte påverkas av yrkeserfarenhet. / Research questions: Is there a relationship between auditor's risk assessment and professional experience? Does the relationship differ between different risk factors? Does auditor’s professional experience affect the overall risk assessment? Purpose: The purpose of this study is to determine if the auditor's risk assessment of nine risk factors is affected by experience. Method: The study was conducted through a quantitative method with data collection through questionnaires. Descriptive statistics were used to present how the risk assessment turned out based on the mean value and standard deviation. This was followed by Pearson's correlation analysis, to see the relationship between risk factor and professional experience for each risk factor, and a simple linear regression for the overall risk assessment. Conclusion: The study shows no statistically significant correlation between professional experience and risk assessment for the nine risk factors individually nor together. Based on the results, auditor’s professional experience does not affect the risk assessment.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare beskriver riskfaktorer somkan leda till utveckling av ungdomskriminalitet i socioekonomiskt utsatta områden iSverige. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av tvåfokusgruppsintervjuer med socialarbetare som är eller har varit verksamma isocioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar att den riskfaktor som beskrevs sommest betydelsefull var svaga ekonomiska, vilket informanterna menade i sin tur medföratt flera riskfaktorer såsom familjeproblem, bristande skolgång, svaga sociala band ochsamhällelig stämpling blir aktuella. Ett annat starkt tema i intervjuerna var att dessariskfaktorer även kan påverka den unges identitetsutveckling, framtidstro ochsamhällssyn på ett negativt sätt. Informanterna menade också att en bristande tro påsamhällssystemet och sin egen delaktighet i det, ökar risken att utveckla en kriminelllivsstil

Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut. I resultatdelen redovisas först en målgruppsbeskrivning konstruerad av informanterna och intressant här är att det råder skilda beskrivningar av hur socialarbetarna väljer att beskriva och tolka målgruppen. Samtliga informanter talar om samtal, utbildning/arbete, fritidsaktiviteter, sociala relationer och umgänge samt struktur i vardagen som skyddsfaktorer som främjar integrationsprocessen. Psykisk ohälsa, ökad invandring, familjen på distans och integration i en sluten grupp beskriver informanterna är faktorer som kan bidra till en långvarig integrationsprocess. På grund av socialarbetarnas skilda konstruktioner och tolkningar kan vi fastställa att det inte finns en enhetlig definition av hur de ensamkommande barnens situation ser ut. Med breddad forskning kring ämnet kan en ökad förståelse för barnens komplexitet skapas och insatser kan därmed individualiseras där barnets behov verkligen kan ligga i centrum. Nyckelord: Ensamkommande barn, integrationsprocess, Malmö stads brister och tillgångar, skydds- och riskfaktorer, socialarbetarnas konstruktioner. / This diploma project aims to investigate how a group of social workers in Malmoe relate to the theoretical constructions of the integration process compared to the everyday practical integration issues of these children. We have also investigated the resources available. Our problem definition highlights the complexity and double difficulty in the children’s situation which often lead to a lengthy integration process. Our informants are everyday support personnel but they can also be social secretaries with the legal custodian role. The theoretical starting point of this work is a constructive ontology where we have chosen to connect the results we have summarized from the qualitative interviews with how the social workers imagined the practical protection and risk factors could look like. In the results section we first describe the informants as a group, and here it was actually quite interesting to note that these descriptions differ quite a lot. All informants talk about oral information, education and work, leisure activities, social relations etc. to promote the integration process. Mental illness, increased immigration, family at a distance and integration in a closed group does the informants describe as factors that may contribute to a prolonged integration process. Because of this great variety we conclude that there is no uniform way of describing the children’s situation. With a broader research effort around this topic an increased understanding for the children’s situation could be created and made more individual for each child, thus focusing on the need of each individual child.Keywords: Integration process, Malmoe city´s flaws and assets, protection and risk factors, social workers’ theories compared to practical work and unaccompanied children.

Bakgrund: Att bli brännskadad är något av de mest traumatiska en människa kan råka ut för, läkningstiden är lång och associeras med svår smärta och långvariga hälsoproblem. Till följd av brännskadan upplever individerna ofta psykiska och fysiska besvär. Trots det råder ingen konsensus över möjliga riskfaktorer, som kan vara relaterade till utveckling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och depression. Syfte: Syftet med studien är att belysa möjliga riskfaktorer för PTSD och depression efter brännskada. Metod: En allmän litteraturöversikt med sju kvantitativa artiklar som analyserats med Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Fem huvudkategorier identifierades: Genus, Att inte acceptera, Vårdtid, Brännskadans omfattning och Psykosociala aspekter. Genus spelar en viktig roll i hur förekommande PTSD och depression var efter brännskada. Likaså gjorde missnöjet med den nya kroppen, vilket kunde förutsäga både PTSD och depression. Vårdtiden spelade en väsentlig roll för individens psykiska mående. Operationer, inläggning på IVA samt brännskadans storlek och djup hade en lika avgörande roll. De som screenades positivt för PTSD var främst ogifta eller änka/änkling. Slutsats: Det framkom att vårdtiden var den faktor som främst påverkade individens psykiska mående. En längre vårdtid ökade risken för utveckling av depression och PTSD. Den förändrade kroppens inverkan kunde också ses som en bidragande orsak till det psykiska måendet hos individerna.

Social utsatthet bland barn och unga har länge varit ett fenomen som förekommit i samhället och är enligt forskning föränderlig. Studiens syfte var att undersöka hur social utsatthet bland barn och unga i förskola och gymnasiesärskola definieras, förebyggs, upptäcks och hanteras. För att besvara studiens forskningsfrågor användes kvalitativ intervju som metod och respondenterna var verksamma rektorer och specialpedagoger inom förskola och gymnasiesärskola. Resultatet antydde att social utsatthet är svårdefinierat men förekommer på olika sätt och i olika former bland barn och unga i dagens samhälle. Vidare tydliggjordes att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i förskola och skola kan spela en avgörande roll för barns och ungas hälsa och välbefinnande men att det också finns risk- och framgångsfaktorer vilka är centrala om aktörer inom förskola och skola lyckas med arbetet eller ej.

Syftet med studien var att undersöka och fastställa de vanligaste skadorna samt riskfaktorer för skador inom ett lokalt gym i Sverige. Enkäten distribuerades direkt till deltagarna på två olika gymverksamheter inom samma organisation. Av de 98 deltagarna rapporterade 19 (18,63%) att de hade skadat sig under gymträning de senaste 12 månaderna. Skadefrekvensen räknades ut till 1,12 skador/1000 tränade timmar. Resultatet visade en signifikant skillnad (p=0,023) mellan den skadade och icke skadade gruppen gällande tidigare skador. Inga andra signifikanta skillnader hittades mellan grupperna. De vanligaste skadade kroppsdelarna var axel (20%), ländrygg (20%) och knä (13,3%). Skadorna framkom främst från överbelastning eller bristfällig teknik. Skadefrekvensen var lik den rapporterade skadefrekvensen inom styrkelyft och bodybuilding. / The aim of the study was to investigate and determine the most common injuries and risk factors for injuries within a local gym in Sweden. A survey was distributed at two different facilities within the same gym-organization, directly to the participants. Of the 98 participants, 19 (18,63%) reported having suffered an injury while exercising at the gym during the recent 12 months. The injury rate was determined to 1,12 injuries per 1000 hours of training. Results show a significant difference (p=0,023) between the injured group and the un-injured group related to injuries in the past training background. No further significant differences were found between the groups. However the most commonly injured bodyparts was the shoulder (20%), lower back (20%)  and knee (13,3%). Most injuries were due to overload or poor technique. The incidence of injuries is quite similar to the incidence of injuries in powerlifting and bodybuilding.