Bakgrund: Depression blir allt vanligare men ändå diagnostiseras endast cirka hälften av dem som drabbas. Svårigheterna med att bli diagnostiserad ökar med åldern då äldre ofta upplever mer somatiska symtom vid depression och sjukvården har en stor kunskapslucka kring identifieringen och vilka riskfaktorer som inverkar. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktorer som kan inverka på utvecklingen av en depression hos äldre och de möjligheter sjuksköterskor har att identifiera depression hos äldre personer. Metod: En litteraturöversikt gjordes på valt ämne. Studier söktes genom databaserna: MEDLINE, CINAHL Complete, ASSIA och Psychology and Behavioral Sciences Collection. De sökord som användes var: depression, older adults, older, nurse/nurses, identify, recognize, risk factors och elderly. Fribergs analysmetod användes vid analys av artiklarna. Resultat: Resultatet i litteraturöversikten redovisas utifrån de två kategorier som framkom genom analysen av artiklarna. Första kategorin beskriver de riskfaktorer som kan inverka på depression hos äldre och den andra beskriver sjuksköterskans möjligheter till att identifiera depression. De riskfaktorer som kan inverka på en depression är livskvalitetens inverkan och somatisk inverkan. Sjuksköterskans möjligheter till att identifiera depression sammanställdes till kunskap och utbildning samt tid för samtal. Diskussion: Styrkor och svagheter diskuteras i metoddiskussionen och resultatet diskuteras i relation till syfte, bakgrund och Barkers tidsvattenmodell i resultatdiskussionen. / Background: Depression is becoming more common but only half of the cases are getting diagnosed. The difficulties of getting a diagnose increases with age and the elderly have more somatic symptoms of depression. There is a huge knowledge gap within healthcare sector relating to the identification of depression and the risk factors that influence it. Aim: The aim is to highlight the risk factors that may influence the development of depression among the elderly and the opportunities nurses have to identify depression among the older people. Method: A litterature review was made on the chosen topic. Studies were searched through the databases: MEDLINE, CINAHL Complete, ASSIA and Psychology and Behavioral Sciences Collection. The keywords that were used was: depression, older adults, older, nurse/nurses, identify, recognize, risk factors and elderly. Friberg’s analytical method was used to analys the articles. Results: Two categories were presented in the result. The first category descibes the risk factors that may effect depression among the elderly and the second category describes the nurses possibilities to identify depression. The risk factors that may effect a depression are: quality of life and somatic impact. The nurses ability to identify depression among elderly were compiled into knowledge, education and time for dialog. Discussion: Strength and weaknesses are discussed in the method discussion while the results are discussed in relation to the purpose, background and Barkers tidalmodel in the result discussion.

Our purpose with this study was to understand how social welfare board perceive neglect and what they consider are unacceptable flaws in parental capacity. The central focus of the study is located in the assessment of the social welfare boards when they consider that the parental capacity is unacceptable. The study aims to answer the following questions:   How does social welfare board understand neglect? How perceive social welfare board unacceptable parental capacity?   Our study is based on a document analysis of fourteen cases from administrative rulings where social welfare board applied for LVU 1§ 2§ because of flaws in care. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. The theoretical framework of the study consists systems theory and Bronfenbrenner’s bioecological model with focus on the family as the basic system.   The result we found was that the unacceptable parental capacity consisted of  parental individual problems. Problems we could identify at the parents were mental illness, disability, relationship conflicts, violence and abuse. Social welfare board had payed attention to several types of neglect. We identified moral care, emotional care, physical care and fysical violence.   Our conclusion is that it not only was just one specific problem in the family without that it were several parallel problems which led to that social welfare board consisted that the parental capacity is unacceptable. The study shows that the term neglect is difficult to define and is a interpretation question of the social welfare board to assess whether each boundary goes where the child is considered to fare badly.

Bakgrund: Postpartum depression (PPD) drabbar 12 % av alla nyblivna mammor i Sverige och förekomsten av PPD i världen är 13 till 19%. PPD påminner om depression men med ytterligare symtom så som överdriven ångest och oro för barnet. PPD hos mammor kan ha långtgående negativ inverkan på barnens utveckling och psykiska välmående, vilket gör PPD till en angelägen fråga för Barnhälsovården. Barnhälsovårdsjuksköterskorna har vanligtvis tät och regelbunden kontakt med mammorna den första tiden efter barnets födelse vilket ger dem goda förutsättningar för att i ett tidigt skede identifiera PPD hos nyblivna mammor. Syfte och metod: Syftet med studien var att beskriva riskfaktorer för PPD hos nyblivna mammor. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: 1) ouppfyllda förväntningar, 2) förändrade levnadsvanor, 3) krav, 4) brist på stöd samt 5) psykosociala omständigheter. Ökad kunskap kring riskfaktorer för PPD ökar chansen att BHV-sjuksköterskorna tar tidiga symtom på PPD på allvar. / Background: Postpartum depression (PPD) affects 12% of all new mothers in Sweden and the prevalence of PPD in the world is 13-19%. PPD is similar to depression but with further symptoms such as excessive anxiety and concern about the child. PPD in mothers may have far-reaching negative impact on children´s development and mental well-being, witch makes PPD to a concern for Child health care. Maternal-and child health nurses (MCH-nurses) usually have close and regular contact with the mothers during the first period after childbirth witch gives them a particularly important role in efforts to find the mothers at increased risk of PPD. Aim and methods: The aim of the study was to describe risk factors for PPD in new mothers. The study was conducted as an integrative litterature review. Results: The study resulted in five categories: 1) unmet expectations, 2) changing lifestyles, 3) demands, 4) lack of suppot, 5) psychosocial circumstances. Increased knowledge about the risk factors for PPD increases the chance that MCH-nurses take early symptoms of PPD seriously.

This study is a qualitative interview study consisting of twelve semi-structured interviews, conducted in ten different organizations. The purpose of this thesis is to study and shed light on how systematic workplace health promotion is carried out, with the employee survey as a starting point. During 2016, new regulations came into force, clarifying employers’ increased responsibilities for staff’s workplace health situation. The collected data were thematized and subsequently analyzed with a deductive approach. The results suggest that the systematic work generally starts with a situation analysis, often in the form of an employee survey, but that the studied organizations then proceed in very different ways. Common to those engaged in an active workplace health promotion is that the work is structured in an outer and an inner cycle. In the outer cycle, inventory, planning, monitoring and evaluation occur. In the inner cycle practical work is performed, such as employee surveys, feedback of results, focus areas with desired position and workshops, as well as a work plan which is incorporated in the business plan. These two cycles are connected, but are worked at independently of each other.

Övergångar mellan olika skolformer är komplexa och berör elever, föräldrar och lärare. Elevernas egna uppfattningar om övergångar har inte hörts i så stor omfattning varken i media eller i forskningsstudier. Syftet med den här studien har varit att beskriva upplevelsen av övergång mellan grundskola till gymnasiet för några elever i behov av särskilt stöd. I denna kvalitativa studie deltog tio elever. Dessa intervjuades om övergången mellan årskurs nio i grundskola till gymnasiet. Data i studien analyserades med stöd av en fördjupning av Bronfenbrenners modell, systemteori samt Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar på skyddsfaktorer som kan bidra till att elev i behov av särskilt stöd gavs en bättre chans att lyckas med sina studier på gymnasiet. Dessa skyddsfaktorer omfattade relationer med lärare, specialpedagoger och vänner som eleverna i behov av särskilt stöd ansåg sig i behov av för att påverka deras möjlighet till lärande positivt. Även vårdnadshavarens roll vid övergången lyfts fram som en skyddsfaktor. Som riskfaktorer framkom stress och avsaknaden av trygga relationer.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni är tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området. En litteraturgranskning genomfördes där samtliga vetenskapliga artiklar hämtades från databasen Cinahl. I resultatet används enbart kvantitativa studier där det framkommer att platsen för förebyggande arbete kan bedrivas på vårdcentral, i hemmiljö och på medicinsk klinik var för sig eller i kombination. Det kan också bygga på individuell rådgivning eller i kombination med grupprådgivning. Rådgivningen kan ges skriftlig och/eller muntligt. Då för få studier är analyserade kan inga generella slutsatser dras. Vi kan dock se att majoriteten av studiernas interventioner inneburit en mer eller mindre blodtryckssänkande effekt. Slutsatsen i examensarbetet är att förebyggande arbete är centralt i vården av patienter med hypertoni och att det bör individualiseras utifrån individens unika förutsättningar. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Övervikt och fetma är ett angeläget och ökande problem bland barn och ungdomar både globalt och nationellt. Det finns många faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, låg social status, föräldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare påverkan på utvecklandet av övervikt och fetma än de genetiska. Det hälsofrämjande arbetet skall påbörjas inom barnhälsovården för att sedan följa med barnet till skolhälsovården. Calgary familjemodell är ett bra redskap som hjälper distriktssköterskan att se familjen i sitt rätta sammanhang och kan därigenom ge familjen rätt stöd och hjälp utifrån deras förutsättningar för att skapa ett hälsosamt liv.Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhälsovården. Genom kvalitativ innehållsanalys har tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserats för att få en god förståelse i ämnet och uppnå syftet med studien. Det framkommer att övervikt och fetma etablerar sig i allt yngre åldrar, därför är det viktigt att det hälsofrämjande arbetet påbörjas tidigt i barndomen. Det förutsätts att hela familjen involveras, eftersom det är föräldrarnas ansvar att grundlägga ett hälsosamt synsätt hos sina barn. För att motivera familjen bör distriktssköterskan ha god kännedom om familjen och dess livssituation. Distriktssköterskan beskriver att det hälsofrämjande arbetet är frustrerande och komplext. De saknar tid för familjerna och uppdaterat arbetsmaterial för att handha ämnet på ett bra sätt. Distriktssköterskan har ett stort ansvar i att anpassa det hälsofrämjande arbetet mot övervikt och fetma hos barn både inom barn- och skolhälsovården utifrån varje familjs förutsättningar. Familjens involvering skall genomsyra arbetet med barnen, men det blir ett etiskt dilemma när distriktssköterskan har en större ambition än familjen i livsstilsförändringen. För att distriktssköterskan skall känna sig trygg och kunna möta barnet och dess familj på ett tillfredställande sätt anser vi att det behövs mer tid och resurser i form av ett uppdaterat arbetsmaterial och en förstärkt personalstyrka. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Denna undersöknings uppdragsgivare, som valt att vara anonym, har under en längre tid haft problem med hög korttidssjukfrånvaro vilket har lett till höga omkostnader. Organisationen har sedan en tid tillbaka haft ett pågående hälsofrämjande arbete för att öka frisknärvaron på arbetsplatsen, men det har funnits en önskan om att ta in utomstående perspektiv för att vidare kunna arbeta med frågan på ett utvecklande sätt. Syftet med studien var därför att undersöka medarbetarnas syn på den korttidssjukfrånvaron som fanns på arbetsplatsen för att få fram vad de ansåg vara de bakomliggande orsakerna till detta. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade telefonintervjuer samlades information in kring fokusområdet, utifrån framtagen intervjuguide. Resultatet analyserades sedan och presenterades utifrån identifierade teman. Resultatet tyder på att de befintliga hälsofrämjande aktiviteter som arbetsgivaren anordnar tenderar att ha lågt deltagandeantal. Det framkommer även att medarbetarnas arbetstider, lön och brist på variation i arbetet är det som väger tyngst när det kommer till orsaker till korttidssjukfrånvaro. Resultatet visar även på att den gemenskap som finns bland medarbetare i arbetsgrupperna och samarbetet med chefer är något som ses positivt på och har en positiv inverkan på motivation.

<p>Antalet väpnade butiksrån ökar. Denna examensuppsats syftar till att försöka förstå drabbades upplevelse, samt att undersöka hur ”hjälpare” kan stödja drabbade. Studiens upplägg, inspirerat av Grundad Teori, antar ett fenomenologiskt perspektiv. Studien är en del av projektet ”Traumatisk Stress i Arbetslivet”. Telefonintervjuer genomfördes med drabbade av butiksrån. Informanternas berättelser tydliggör butiksrånets karaktär av traumatisk upplevelse. Ungefär hälften av informanterna uppgav att de fått visst krisstöd, medan andra inte fått något stöd alls. De flesta menade dock att de återhämtat sig efter rånet, men kvarstående förändringar kan ses bl.a. i försämrad grundtrygghet. En litteraturgenomgång visar att traumapsykologi är ett nytt forskningsområde. För att bedöma individens risk för posttraumatiska besvär rekommenderas stress-sårbarhetsmodellen. Skyddande faktorer som diskuteras är socialt stöd och känsla av sammanhang tillsammans med akuta interventioner och psykoterapeutisk behandling.</p>

<p>Identifiering av fysisk barnmisshandel är en komplicerad uppgift och många misshandelsfall upptäcks inte av sjukvården. Det har skett en attitydförändring i samhället över tid, vilket har bidragit till en ökad anmälningsfrekvens av barnmisshandel. Fysisk barnmisshandel är när en vuxen vållar ett barn skada med eller utan tillhygge. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kännetecken sjuksköterskan ska uppmärksamma vid kontakt med familjer för att upptäcka om barnet har utsatts för fysiskt våld. Med hjälp av tretton artiklar och en avhandling formades litteraturstudien. Resultatet visar att det finns ett stort antal varningssignaler som sjuksköterskan ska vara observant på vid misstanke av barnmisshandel. Dessa kännetecken varierar och kan vara allt från somatiska skador på barnet till föräldrarnas beteende i sociala sammanhang. Genom erfarenhet och utbildning inom området barnmisshandel, underlättas sjuksköterskans arbete i att särskilja situationer där ett barn blir misshandlat från en situation där ett barn skadas i samband med lek. Vidare forskning i ämnet barnmisshandel krävs för att stärka sjuksköterskeprofessionen och därmed fånga upp fler utsatta barn.</p> / <p>The disclosure of physical child abuse is a complex task for the medical care. A great number of cases are never revealed. There is a trend of an increased reporting frequency of child abuse, since the general attitude in the society has changed. Physical child abuse is defined as: An adult physically harming a child with or without an object. The purpose of this literature study was to summarize what nurses on the field should look for to discover physical child abuse. This paper was formed as a result of a literature study which included 13 articles and 1 thesis. The literature study resulted in identification of a large number of relevant warning signals of child abuse, for example somatic injuries and parental behaviour in social groups. To simplify the nurses' work of separating cases of child abuse from cases of normal accidents during play, existing experience within this area must be disseminated by education. Also, further research within this area is required to improve the nursing profession and help a larger fraction of exposed children.</p>