Den 24:e oktober 2017 presenterade Energimarknadsinspektionen (Ei), som reglerar elnätsmarknaden, nya förslag gällande WACC-metoden som används för att beräkna elnätsbolagens kalkylränta. Denna uppsats har undersökt Ei:s föreslagna regeländringar gällande kalkylräntan, hur känslig metoden som används är, hur regeländringarna upplevs påverka elnätsbolagens investeringar och hur regleringen överlag upplevs fungera. Uppsatsens empiriska material är till viss del baserat på intervjuer som författarna genomfört med tre olika elnätsbolag samt en intervju med en representant från Ei. Författarna har också tagit del av ett webinarium där deltagare från ytterligare elnätsbolag, forskare och politiker delgett sina åsikter kring de nya förslagen. Känslighetsanalysen visade att den parameter som har störst inverkan på den slutliga storleken på kalkylräntan är den riskfria räntan. Studiens resultat visar också att de nya reglerna skulle, om de blev implementerade, enligt elnätsbolagen få stora inverkningar på deras verksamheter. Flera elnätsbolag skulle förändra sin investeringsstrategi och enbart genomföra de allra nödvändigaste investeringarna. Det vore fördelaktigt om regleringen fungerade på ett mer objektivt sätt.

Abstrakt Titel: Samma eller olika kalkylränta? Frågeställning:Vad är anledningen till att företag använder sig av en gemensam kalkylräntaför olika större reala investeringsprojekt, med lika eller olika marknadsrisk?Finns det något samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta för olika störrereala investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch? Syfte: Syftet med arbetet är att studera om svenska företag använder samma kalkylränta förolika reala investeringsprojekt och framförallt att undersöka anledningar bakom detta val.Dessutom har studien undersökt om det finns något samband mellan ett företags val attanvända samma kalkylränta för olika investeringsprojekt och att företaget är verksamt isamma land och samma bransch. Slutligen har vi även studerat vilka olikakapitalbudgeteringstekniker som de utvalda företagen använder vid investeringsbedömningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och är därmed en kvantitativ studie.Forskningsmetoden som har använts för att samla in data har varit en e-post enkät. Den typav företag som har legat i fokus i studien är svenska tillverkningsföretag. För att sedananalysera den insamlade datan har univariat, bivariat och multivariata analyser använts. Slutsats: Studien visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan attföretag väljer att ha samma kalkylränta när de är verksamma i samma land och sammabransch. Utöver detta visar även studien att de olika hypoteser från tidigare forskning tillanledningar bakom valet att ha samma kalkylränta stämmer i praktiken samt att det finns ettfåtal ytterligare anledningar. Anledningarna visar på många olika argument för att ha sammakalkylränta och de har även stöd både från ändamålsenliga teorier som t.ex “agency theory”,“bounded rationality theory” och “behavioral finance theories”. Nyckelord: Kalkylränta, marknadsrisk, kapitalbudgeteringstekniker, diskonteringsränta,betavärdet, marknadsränta, ägarnas avkastningskrav och riskfri ränta.

Frågeställning: Vad är anledningen till att företag använder sig av en gemensam kalkylränta för olika större reala investeringsprojekt, med lika eller olika marknadsrisk?  Finns det något samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta för olika större reala investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch? Syfte: Syftet med arbetet är att studera om svenska företag använder samma kalkylränta för olika reala investeringsprojekt och framförallt att undersöka anledningar bakom detta val. Dessutom har studien undersökt om det finns något samband mellan ett företags val att använda samma kalkylränta för olika investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch. Slutligen har vi även studerat vilka olika kapitalbudgeteringstekniker som de utvalda företagen använder vid investeringsbedömningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och är därmed en kvantitativ studie. Forskningsmetoden som har använts för att samla in data har varit en e-post enkät. Den typ av företag som har legat i fokus i studien är svenska tillverkningsföretag. För att sedan analysera den insamlade datan har univariat, bivariat och multivariata analyser använts.    Slutsats: Studien visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta när de är verksamma i samma land och samma bransch. Utöver detta visar även studien att de olika hypoteser från tidigare forskning till anledningar bakom valet att ha samma kalkylränta stämmer i praktiken samt att det finns ett fåtal ytterligare anledningar. Anledningarna visar på många olika argument för att ha samma kalkylränta och de har även stöd både från ändamålsenliga teorier som t.ex “agency theory”, “bounded rationality theory” och “behavioral finance theories”.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövningar och efterlevnaden av IAS 36 till företag noterade på nordiska marknader från 2005 till 2023. Uppsatsen är av deskriptiv natur och har en explorativ ansats. Vi analyserar 836 årsredovisningar från 44 företag för att identifiera trender, metoder och följsamhet med IAS 36. Resultaten visar att median- och genomsnittliga diskonteringsräntor varit relativt stabila. Däremot avviker 25,8% av företagen från IAS 36 genom att använda diskonteringsräntor efter skatt. Uppsatsen upptäckte att 15 företag under perioden ändrat sin rapporteringsmetod för diskonteringsräntor mellan före och efter skatt. Baserat på dessa insikter föreslår uppsatsen en mall för optimal rapportering av diskonteringsräntor för att säkerställa bättre följsamhet och jämförbarhet med IAS 36. Dessa insikter belyser även vikten av framtida forskning om faktorer som påverkar justeringar av diskonteringsräntor.

Värdet på ett företag kan variera beroende på vilken nytta det kan anses ha för olika individer.Att finna ett värde på ett företag som är fullkomligt sant, objektivt eller obestridligt är därför iprincip en omöjlighet. Resultatet av en företagsvärdering bygger i stor utsträckning påantaganden och subjektiva uppskattningar vilket påverkar bedömningen, men även syftet ochvilken typ av företag det gäller har betydelse för värderingen.Värdering av såväl onoterade som noterade företag bygger på samma modeller och principer,men det är förknippat med större osäkerhet och svårighet att bedöma ett onoterat företag.Problematiken ligger bland annat i att det för onoterade företag saknas löpandemarknadsvärde från börsen. Dessutom är det förknippat med större svårighet att fastställadiskonteringsräntan vid användandet av en diskonteringsmodell och finna ett sannolikt måttpå risk. Problem kan även uppstå på grund av att onoterade företags värde i många fall har enstark koppling till dess ägare.Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka delar som påverkar en värdering av ett onoterattjänsteföretag, för att därefter förklara hur ett teoretiskt förankrat värde kan fastställas. Studienomfattar bemanningsföretaget Speed Management AB och uppsatsen grundar sig på följandefrågeställningar:• Vilka delar bör beaktas vid en värdering av det onoterade företaget Speed?• Vilket värde på Speed kan slutligen uppskattas när teori förankras i empiri?Studien utgår från olika teoretiska värderingsmodeller för att påvisa arbetsgången när ettonoterat företag skall värderas. Den empiriska studien är av kvalitativ art med tre intervjuerfrån följande respondenter; en representant från Speed, en från revisionsbolaget Ernst &Young och två i en intervju med Handelsbanken. Valet av respondenter grundas på attvärderingen utförs på uppdrag av Speed där en neutral värdering efterfrågas utan att detföreligger någon försäljningssituation eller börsintroduktion. Beräkningarna i det empiriskakapitlet tillämpar teorin på Speeds räkenskaper där olika antaganden görs och Speeds egnaprognoser beaktas.Studien utgår därmed från teori om företagsvärdering, vilket appliceras på företaget Speedoch deras räkenskaper. Resultatet återanknyts till teorin och slutligen presenteras ett svar på125 000 000 kr som, i skrivande stund, kan hållas gällande som objektivt värde för Speed.

Denna uppsats utgörs av en jämförande studie vars mål var att utröna huruvida åtta stycken utvalda investmentbolag på Stockholmsbörsen hade varit ett konkurrenskraftigt alternativ som sparform eller inte med avseende på risk och avkastning. Detta jämfört med SIX Return Index och den riskfria räntan under en tidsperiod på tio år, 2001-01-01 till 2010-12-31. Syftet med undersökningen var att den i slutändan skulle mynna ut i generella slutsatser kring investmentbolag som sparform utifrån de data som hämtats in från de berörda investmentbolagens hemsidor. Författarna kunde efter avslutad undersökning dra slutsatsen att investmentbolagen historiskt sett hade klarat sig mycket bra och kunnat uppvisa resultat som varken marknaden eller den riskfria räntan var i närheten av. Även om vissa av investmentbolagen hade presterat sämre än jämförelsemåtten så var dock den samlade bilden att de som grupp hade varit ett mycket fördelaktigt investeringsalternativ. Detta med en genomsnittlig totalavkastning som överträffade index med drygt åtta procent. / This essay examines how well eight chosen Swedish investment companies in the Stockholm stock market hold up as an investment alternative in relation to the risk and return of the investment. They will be compared with the SIX Return Index and the yield to maturity within a time period of ten years, 01.01.2001 – 31.12.2010. The purpose of this examination is to come to a general conclusion about investment companies as an investment alternative regarding their risk-adjusted return with the help of quantitative information gathered mainly from their company’s homepage. After the comparison the authors were able to come to the conclusion that investment companies historically had managed to show way better results than both the markets index and the yield to maturity. Despite a few investment companies achieving weaker results than the market index, investment companies as a group would have been a very beneficial investment alternative with an average rate of return that beats the market index by 8 percent.

Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell. Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory. År 2007 presenterade Taleb sin teori om Black Swan. Han menar att en Black Swan är en händelse som avviker från det normala, har långtgående effekter och som efteråt får naturliga förklaringar. Ett potentiellt Swan-fenomen är finanskrisen. Om nu finanskrisen kan räknas som ett Swan-fenomen innebär det att den finansiella verkligheten har förändrats. Om nu den finansiella världen har påverkats så finns det anledning att tro att även modeller och deras överensstämmelse med verkligheten har påverkats. Det är detta vi i denna studie ämnar att undersöka och mynnar därför ut i frågeställningen: Var CAPM en fungerande modell gällande Sverigefonder åren 2005-2014? Studiens syfte lyder enligt följande: Att undersöka hur väl CAPM:s prediktion av förväntad avkastning i Sverigefonder stämmer överens med den faktiska avkastningen. Vi vill också genom undersökningen se ifall denna överensstämmelse har förändrats under vår undersökningsperiod och ifall detta i sådana fall kan kopplas till ett potentiellt Swan-fenomen som finanskrisen. Med teoretisk utgångspunkt i modern portföljvalsteori, CAPM och Black Swan theory undersöks sambandet mellan betavärde och avkastning i Sverigefonder. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn och genom en deduktiv ansats genomförs en regressionsanalys för att svara på vår frågeställning. Det empiriska materialet består av månadsavkastning från de valda fonderna, riskfri ränta och marknadsindexets avkastning. I vår studie hade vi endast ett år med signifikant positivt samband mellan beta och avkastning (som försvann i och med heteroskedasticitet i datamaterialet). Vi hade däremot ett år med negativt signifikans (2014) samtidigt som en positiv marknad, vilket inte överensstämmer med tidigare empiriska undersökningar. Vissa år ser det ut som att det finns samband genom att grafiskt titta på våra figurer i resultatdelen, men det är även år där det motsatta förhållandet finns. Med resultaten och analysen i åtanke kan vi inte förkasta nollhypotesen 2005-2013 (det finns inget samband mellan beta och avkastning).

Direktavkastningskravet är ett avgörande mått inom fastighetsbranschen för att bedöma lönsamheten hos en fastighetsinvestering. Genom att tillämpa direktavkastningskravet kan investerare jämföra och utvärdera lönsamheten hos olika fastigheter och tillgångsslag. De senaste två decennierna har kännetecknats av en komprimering av direktavkastningskravet på flera fastighetsmarknader, vilket till stor del har påverkats av det gynnsamma makroekonomiska klimatet under den tiden. Under inledningen av 2022 har det ekonomiska landskapet genomgått betydande förändringar då flera länder har ställts inför utmaningar med hög inflation och ökande styrräntor som en följd av en överstimulerad ekonomi. Förändringen har inneburit att den tidigare trenden av sjunkande direktavkastningskrav har brutits i takt med att fastighetsinvesterare har justerat upp risken för att kompensera för den ökade osäkerheten på marknaden. Mot bakgrund av direktavkastningskravets utveckling över tid syftar studien till att undersöka vilka faktorer som har bidragit till denna förändring. Studien undersöker några av dessa faktorer genom att analysera olika makroekonomiska och marknadsspecifika variabler och deras påverkan på direktavkastningskravet för kontorsmarknaden i Stockholm CBD under perioden 2000 till och med 2022. Studien visade att förändringen i direktavkastningskravet över tidsperioden signifikant kunde förklaras av faktorer som BNP-tillväxt, förändringen i riskfri ränta och hyrestillväxt. Även förändringen i vakansgrad undersöktes, men enligt regressionsresultaten visade den ingen signifikant effekt på den beroende variabeln. Det är dock viktigt att notera att studiens förklaringsgrad var låg, vilket innebär att trots det att regressionen indikerar statistisktsignifikanta samband mellan förändringen i direktavkastningskravet och några av de oberoende variablerna, kan inga slutsatser dras om att det faktiskt föreligger ett samband mellan den beroende och de oberoende variablerna. / The capitalization rate is a crucial measure in the real estate industry for assessing the profitability of a property investment. By applying the capitalization rate, investors can compare and evaluate the profitability of different properties and asset classes. The past two decades have been characterized by a compression of the capitalization rate in several real estate markets, largely influenced by the favorable macroeconomic climate during that time. In the early stages of 2022, the economic landscape has undergone significant changes as several countries have faced challenges with high inflation and rising interest rates due to an overheated economy. This change has resulted in breaking the previous trend of declining capitalization rates, as real estate investors have adjusted upwards for risk to compensate for the increased market uncertainty. Taking into account the evolving nature of the capitalization rate over time, the study aims to explore the underlying factors contributing to this transformation. Specifically, the study examines a range of macroeconomic and market-specific variables and their influence on the capitalization rate for the office market in Stockholm CBD between 2000 and 2022. The study found that the change in the capitalization rate over the time period could be significantly explained by factors such as GDP growth, changes in risk-free interest rates, and rental growth. The change in vacancy rate was also examined, but according to the regression results, it showed no significant effect on the dependent variable. However, it is important to note that the study had a low explanatory power, which means that despite the regression indicating statistically significant relationships between the change in the capitalization rate and some of the independent variables, no conclusions can be drawn about the existence of a relationship between the dependent and independent variables.