Farliga kemikalier kan migrera från leksaker eller andra varor och utgöra en hälsorisk. Eftersom barn är särskilt känsliga för exponering av farliga kemikalier bör de skyddas ytterligare, vilket görs med gällande lagstiftning för leksaker. Kemikalieinspektionens tillsyn visar dock på brister och att kemikalielagstiftningen inte är tillräcklig. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka riskuppfattningen och kännedomen kring farliga kemikalier i barns leksaker hos föräldrar med barn i åldern 0-3 år. För att undersöka detta används en kvantitativ metod i form av webbenkät och datamaterialet presenteras med beskrivande statistik.  Resultat ställs i relation med vald teori om riskperception och visar bland annat att en lägre kännedom och tillit till lagstiftning bidrar till en lägre riskuppfattning. Oro, media och historiska händelser där farliga kemikalier visat sig ha en hormonstörande effekt bidrar till en högre riskuppfattning. Vissa skillnader i riskuppfattningen mellan kvinnor och män kan även utläsas. Resultat visar också att det inte finns någon skillnad mellan låg- och höginkomsttagare vad gäller betalningsviljan för en leksak försedd med innehållsförteckning. Det verkar därför inte vara ekonomiska förutsättningar som styr om åtgärder vidtas, utan snarare föräldrars oro för att deras barn exponeras för farliga kemikalier i leksaker.  Slutligen konstateras det i uppsatsen att en åtgärd för att minska barns exponering för farliga kemikalier och därmed även hälsorisker är en minskad konsumtion. / Hazardous chemicals can migrate from toys and other goods and pose a health risk. As children are particularly sensitive to exposure to hazardous chemicals, they should be further protected, as is the case with current toy legislation. However, the Swedish Chemicals Agency's supervision shows shortcomings and that the chemical legislation is not sufficient. The purpose of this essay is therefore to investigate the perception of risk and knowledge about dangerous chemicals in children's toys, for parents with children aged 0-3 years.  Results are set in relation to the chosen theory of risk perception and show, among other things, that a lower knowledge and trust in legislation contributes to a lower perception of risk. Concerns, media and historical events where dangerous chemicals have been shown to have an endocrine disrupting effect contribute to a higher risk perception. There are some differences in the perception of risk between women and men. The result also shows that there is no difference between low- and high-income earners in terms of willingness to pay for a toy provided with a table of content. Therefore it does not seem to be economic conditions that govern whether measures are taken, but rather parents' concerns that their children are exposed to dangerous chemicals in toys.  Finally, the essay states that a measure to reduce children's exposure to hazardous chemicals and thus also health risks is a reduced consumption.

En majoritet av bidraget till övergödning kommer från utsläpp från lantbrukssektorn, vilket leder till miljöproblem. Vi undersökte genom en kvalitativ enkät hur lantbrukare uppfattar risker med övergödning och vad deras uppfattningar bygger på och vad de har för vilja att utföra ytterligare åtgärder. Vårt resultat visar att de undersökta lantbrukarna uppfattade att deras verksamheter hade ett lågt bidrag till övergödning på grund av att de redan utförde åtgärder och uppfattade att de hade stor kontroll. De flesta uppfattade riskerna med övergödning som låga och undersökningen identifierar flera faktorer som kan förklara varför. Det fanns en partiskhet för den egna branschen och produktionssättet, vilket leder till uppfattningen att andra än de själva bidrar till övergödning i högre grad. Det fanns en bristfällig uppfattning om hur deras egna verksamheter kan påverkas av ekologiska risker.Lantbrukarna i undersökningen såg en stor nytta av sina verksamheter, som uppfattades vara viktiga för samhället, och de positiva känslorna leder till att riskerna uppfattas som lägre.Vidare fanns det en misstro till myndigheter hos lantbrukarna. Flertalet respondenter uppvisade en vilja att utföra ytterligare åtgärder, men såg den ekonomiska kostnaden som för hög vilket gör att miljöriskerna åsidosätts. / Eutrophication is an environmental problem which occurs from nutrient pollution, and the agricultural industry is the main polluter in Sweden. This study investigates farmer risk perception of eutrophication caused by nutrient loss from their own business. The results show that farmers in the study perceived a low contribution to eutrophication from their business, due to their mitigative actions, which lead to a perceived control. Most participants perceived low risks of eutrophication from their business, in which several other factors had been identified as being the cause. The farmers expressed biases towards their own practice, which results in the perception that other practices and trades have a bigger impact on eutrophication. The farmers also had a lack of perceived ecological risk, causing them to not understand how they can be affected by eutrophication. Furthermore, the farmers perceived high benefits from their businesses, making the risk perception low. They also demonstrate a distrust in authorities. Despite the low perceived risks, many of the participants were willing to implement further mitigative actions, but economic difficulties led to discounting of the environmental risks.

Can one society’s flood risk perception and management strategy impact the neighbouring society? This study applies a socio-hydrological model to four ideal types of society living along the same river. These societies have various rationalities and risk perceptions: risk-controlling, risk-monitoring, risk- neglecting and risk-downplaying. Combined with a hydraulic model of the river, this study explores the human-flood interactions and how the four societies can influence each other. The results show that the society that adopts soft-measures experiences the lowest flood loss; the society that neglects flood risks suffers from much higher flood losses. Dynamics, including the levee effect and adaptation effect, can also be observed. The society that builds levees to alter the hydrological regime causes the flood stage to be higher than it would have been without levees, indirectly increasing flood loss for the neighbouring societies. A more sustainable flood risk management strategy calls for broader considerations than the conventional method. / Skulle ett samhälles uppfattning om översvämningsrisk och förvaltningsstrategi påverka det närliggande samhället? Denna studie tillämpar en sociohydrologisk modell på fyra idealtyper av samhälle som lever längs samma flod. Dessa samhällen har olika rationaliteter och riskuppfattningar: riskkontroll, riskövervakning, riskförsummelse och risknedsättande. I kombination med en hydraulisk modell av floden, utforskar denna studie interaktionen mellan människa och översvämning och hur de fyra samhällena kan påverka varandra. Resultaten visar att det samhälle som vidtar mjuka åtgärder upplever lägst översvämningsförlust; det samhälle som försummar översvämningsrisker lider av mycket högre översvämningsförluster. Dynamik, inklusive valleffekten och anpassningseffekten, kan också observeras. Det samhälle som bygger vallar för att förändra den hydrologiska regimen gör att översvämningsstadiet blir högre än det skulle ha varit utan vallar, vilket indirekt ökar översvämningsförlusterna för de närliggande samhällena. En mer hållbar strategi för hantering av översvämningsrisk kräver bredare överväganden än den konventionella metoden.

Inledning: Nollvisionen, som Sveriges trafiksäkerhet utgår från, uttrycker explicit att medborgares åsikter, krav och behov ska tas hänsyn till. De studier som undersökt hur medborgarnas åsikter hanteras av den offentliga sektorn har främst visat på ett tvetydigt resultat. Det saknas i stort sett forskning kring medborgares synpunkter angående trafiksäkerhet idag. Syftet med denna studie är att undersöka medborgarnas synpunkter om trafiksäkerhet och hur de relaterar till trafikolyckor och trafiksäkerhetsåtgärder. Metod: 400 synpunkter från Huddinge kommun för perioden 2014-2018 inhämtades och kategoriserades. Detta kompletterades med olycks- och skadestatistik från STRADA och trafiksäkerhetsåtgärder från kommunen. Materialet analyserades utifrån en gatu- och områdesanalys baserad på DeSo-indelningen, med hjälp av GIS. Eventuella samband analyserades vidare med hjälp av regressionsanalyser. Resultat: 78 % av synpunkterna var riktade mot en plats inom kommunens tätorter. Hastigheter på 30- och 40 km/h stod för 54 % respektive 32 % av synpunkterna, men 40 km/h visade på en överrepresentation efter den totala längden på vägsträckan. Synpunkterna kunde kategoriseras i 11 olika kategorier och vanligaste synpunkten var riktad mot hastigheter som utgjorde 38 % av synpunkterna. I de olika Deso-områdena var spannet av synpunkter mellan 0-39 stycken. Regressionsanalyserna visade inte på något samband till synpunkterna i gatuanalysen, men i områdesanalysen visade olyckor på ett R²-värde på 0,254 och trafiksäkerhetsåtgärder ett R²-värde på 0,413. Slutsats: Synpunkterna visade på en stor variation i typ, men det var framförallt hastigheter som bekymrade medborgarna. Det fanns stora skillnader baserat på områden och gator, och dessa skillnader kunde inte förklaras utifrån olycksstatistiken. Studien visade på att socio-ekonomiska faktorer delvis kan ligga bakom motivationen till synpunkterna. Kommunens trafiksäkerhetsåtgärder stämde delvis överens med synpunkternas karaktär och områdesplats, dock inte i hög grad på gatunivå. Det kan indikera att kommunen försöker åtgärda synpunkterna eller att medborgarnas syn på trafiksäkerhet delvis stämmer överens med kommunen. / Introduction: The zero-vision policy, on which Sweden’s traffic safety is based upon, expressly states that citizens’ opinions, demands and needs should be taken into consideration. Studies that have investigated the management of public opinions have mostly shown an ambiguous result. The empirical evidence for citizens’ opinions regarding traffic safety is largely lacking as of today. The purpose of this study is to investigate citizens’ opinions regarding traffic safety and how they relate to traffic accidents and road safety measures. Method: 400 opinions were gathered and categorised from Huddinge municipality for the period 2014-2018. This was supplemented by accident and injury statistics from STRADA and road safety measures from the municipality. The data was analysed using a street analysis and a regional analysis, based upon the DeSo classification, using GIS. Correlations were further investigated using regression analyses. Results: 78 % of the opinions were aimed at a place within the municipality’s urban areas. Speed limits of 30- and 40 km/h accounted for 54 % and 32 % respectively of the opinions, but 40 km/h showed an overrepresentation after the total length of the road section. The opinions were categorized into 11 different categories and the most common opinion was regarding speed and accounted for 38 % of the opinions. In the various DeSo-areas the range of opinions was between 0-39. The regression analyses did not show any relationships towards the opinions in the street analysis, but in the area analysis traffic accidents showed an R²-value of 0.254 and road safety measures an R²-value of 0.413. Conclusion: The opinions showed a great variation in type but is was mainly speeds that worried the citizens. There were large differences based on area and streets, and these differences could not be explained by traffic accidents. This study showed that socio-economic factors could partly underlie the motivation behind the opinions. The municipality’s road safety measures were partly in line with the nature of the opinions and their DeSo location, but not to a great extent at street level. This may indicate that the municipality is trying to address the opinions or that the citizens’ view of traffic safety is partly in line with that of the municipality.

This paper uses a comparative focus group method to explore the conditions for risk communication after a hypothetical nuclear accident requiring decontamination. This is achieved by examining and comparing how older men and younger women express their deeper thoughts and ideas about risk and risk communication, and possible dilemmas they might face in the event of such an accident. Four focus groups were conducted with 18 residents of Örebro (eight younger women and ten older men). The discussions were recorded, transcribed and analyzed thematically. The results showed clear differences between the groups in terms of frames of reference and ideas about their own actions. Similarities were found in how the view of risks related to radiation was dominated by fear, uneasiness and worry, and especially in how the need for information was expressed. The conclusions show that more research is needed to better understand the conditions for risk communication about such complex and stigmatizing issues in a Swedish context. / Denna uppsats använder en komparativ fokusgruppmetod för att undersöka förutsättningarna för riskkommunikation efter en hypotetisk kärnteknisk olycka som kräver sanering. Mer specifikt görs detta genom att undersöka och jämföra hur äldre män och unga kvinnor uttrycker sina djupare föreställningar om risk och riskkommunikation, samt möjliga dilemman de kan ställas inför vid en dylik olycka . Fyra fokusgrupper genomfördes med 18 personer bosatta i Örebro (åtta yngre kvinnor och tio äldre män). Diskussionerna spelades in, transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visade på tydliga skillnader mellan grupperna vad gäller referensramar och föreställningar om det egna agerandet. Likheter framkom i hur synen på risker med strålning dominerades av rädsla, obehag och oro, och framförallt vilket informationsbehov respondenterna uttryckte sig ha. Slutsatserna pekar på att vidare forskning behövs för att bättre förstå förutsättningarna för riskkommunikation om sådana komplexa och stigmatiserade frågor i en svensk kontext.

Miljörisker är risker som är relaterade till miljöproblem och hot kopplat till det. Hur människor i Sverige uppfattar det kan skilja sig runt om i landet. Den här studiens syfte är att undersöka uppfattningen och riskperceptionen hos människor i de två orterna Skoghall och Tullinge, samt hur samhällsstrukturer och kulturella världsbilder påverkar uppfattningen och synen på miljörisker relaterat till klimatförändringar och luftföroreningar. Studien använder en komparativ metod där riskperception och uppfattningar hos människor i de två orterna är egenskaperna som jämförs utifrån det teoretiska ramverket Cultural Theory of Risk. Fokusgruppsintervjuer används för datainsamling som genomfördes under två tillfällen i respektive ort, data analyseras med tematisk analys där mönster i intervjusvar beskrivs i form av teman. Studiens resultat visar att skillnader såväl som likheter kan hittas i uppfattning av miljörisker i båda orterna. Den största skillnaden mellan orterna är att det finns mångfald vad gäller synen på miljörisker på en lokal nivå i Skoghall än i Tullinge, där det visar sig råda mer samsyn. Den största likheten mellan orterna är hur nyheter och media med mera påverkar människors uppfattning av miljörisker på ett sätt som gör att de bland annat anser att klimatförändringar och luftföroreningars effekter skulle bli mer allvarliga utanför Sverige. Slutligen visar studien att det generellt finns en påverkan från samhällsstrukturer och kulturella världsbilder i riskperception hos människor som är delvis grunden till skillnaderna och likheterna mellan orterna. / Environmental risks are risks connected to environmental issues and threats that come with them. How people in Sweden perceive them can vary around the country. This study’s purpose is to examine the comprehension and perception of environmental risks linked to climate change and air pollution in the two localities of Skoghall and Tullinge. How social structures and cultural worldviews are affecting them is also examined. The study is using a comparative method where the risk perception and comprehension of the people in the two localities are the characteristics that are compared, based on the theoretical framework of Cultural Theory of Risk. Focus group interviews are used to collect data with two interviews that is made in each locality, the data is analyzed with Thematic analysis where patterns in the interview answers are described through themes. The result of this study shows that there are differences and similarities between the localities when it comes to the comprehension of environmental risks. The greatest difference between the localities is that there is more of a diversity in perception of environmental risks on a local level in Skoghall than in Tullinge, where there is more of a consensus on the matter. The greatest similarity between the localities is regarding how news and media etc. are influencing people’s comprehension of environmental risks in a way that they, among other things, think that the effects of climate change and air pollution would be more serious outside of Sweden. Finally, the study shows that there is a general effect from social structures and cultural worldviews on the risk perception of people in both localities, which is partially the cause of the differences and similarities between them.

En pandemisk influensa medför en stor risk för samhället där både sociala och ekonomiska aspekter tar skada. Risker kräver beredskap på såväl internationella som individuella nivåer och kan påverka hur stor konsekvensen av en risk blir. Denna studie syftar till att undersöka den individuella beredskapen kring det nya coronaviruset, covid-19. Med stöd av ramverket Protection Motivation Theory som beskriver människors olika beteenden inför en risk och vad som motiverar individer till att vidta en eller flera skyddande åtgärder. Vilka faktorer som påverkar en individs riskperception och hur detta i sin tur kan påverka den individuella beredskapen undersöks i studien. Även betalningsviljan för ett eventuellt vaccin mot covid-19 undersöks.   Metoden som används för att undersöka individernas riskperception av covid-19 är en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten konstruerades till stor del utifrån ramverket och dess faktorer som sägs påverka en individs beteende men också utifrån studiens forskningsfråga och för att uppfylla uppsatsens syfte. Enkäten genomfördes av studenter på tre olika program på Karlstads Universitet.   Studiens resultat visar att Karlstads Universitetsstudenter inte uppfattar smittan eller spridningen av covid-19 som något stort hot vid den tiden då undersökningen genomfördes, mellan 24 februari och 11 mars. Detta har även lett till att skyddande åtgärder inte vidtagits i någon stor omfattning för att stoppa smittan eller spridningen av coronaviruset. De skyddande åtgärderna har inte heller, enligt majoriteten av studenterna, uppfattats som effektiva för att undvika smitta eller spridning av covid-19 trots att de rekommenderats av svenska myndigheter.  Betalningsviljan för vaccinering är enligt denna studie hög i jämförelse med vad tidigare vaccineringar mot pandemisk influensa har kostat trots att viljan för vaccination mot covid-19 endast finns hos hälften av respondenterna.   Slutligen kan det konstateras att riskperceptionen påverkar den individuella beredskapen gentemot en risk och att detta bidrar till vilka åtgärder som vidtas eller inte. Uppfattningen av en risk kan påverka vilken information som tas upp av en individ, vilka åtgärder som vidtas och under en pandemisk influensa kan den individuella beredskapen påverka spridningen av ett virus och därmed ett helt samhälle. / A pandemic flu poses a great risk to society where both social and economic aspects are harmed. Risks require preparedness at both international levels and individual levels and can affect the extent of the risk. This study aims to investigate the individual preparedness of the new coronavirus, covid-19. With support from the framework Protection Motivation Theory which describes people's various behaviors at risk and what motivates individuals to take one or several protective measures. The factors that affect an individual's risk perception and how they in turn influence the individual preparedness are examined in the study. The willingness to pay for a possible covid-19 vaccine is also being investigated.   The method used to investigate individuals' risk perception of covid-19 is a quantitative survey. The questionnaire was constructed mainly on the basis of the framework and its factors that states to have influence on individual behavior. Also, the questionnaire was constructed to answer the study's research question and fulfill the purpose of the essay. The survey was conducted by students in three various programs at Karlstads University.   The study's results show that students at Karlstads University do not perceive the infection or extent of covid-19 as a major threat at the time the survey was conducted. This has shown that protective measures have not been taken to prevent the spread of coronavirus. The protective measures have not been considered effective to avoid the virus or the spread of covid-19 although they have been recommended by Swedish authorities. According to this study, the willingness to pay for vaccination is high in comparison with what previous vaccines against pandemic flu has cost, although the willingness for vaccination against covid-19 is found only in half of the respondents.   Finally, it can be found that risk perception affects individual preparedness in a crisis and that this contributes to what measures are taken. The perception of a risk can affect how information is taken up by an individual, what measures are taken and during a pandemic flu the individual preparedness can affect the extent of a virus spread and by that an entire society.

Sammanfattning I Sverige finns det ungefär 65 000 skyddsrum som ska räcka till cirka 10 miljoner människor.  Skyddsrummen började byggas i slutet av 1930-talet fram till 2002. Eftersom Sverige inte har varit involverat i något krig på många år har skyddsrumsbyggnationen kunnat fortgå. 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina som ledde till ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i världen men även för Sverige.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur betydelsen av skyddsrum i Sverige har diskuterats i svenska morgontidningar över tid. Hur behovet av skyddsrum har framställts, samt hur det har pratats om skyddsrum kopplat till riskperception. Frågeställningar:  ·       Hur har skyddsrum diskuterats i svenska morgontidningar?   ·       Har inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige förändrats över tid i svenska morgontidningar och hur i så fall?  Tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1994–2022 har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Gestaltningsteorin och riskperception är de teoretiska ramverk som har använts för att tolka resultatet. De teman som varit mest framträdande i svenska morgontidningar rörande skyddsrum var sex: Skyddsrumsbehov, Kommer alla få plats i skyddsrummen? Tidsaspekten, Sverige har varit skonat från krig, Stolthet, Påverkade av Ukrainakriget. Inställningen till skyddsrum har förändrats under tidsperioden 1994–2022. Från och med 1994 fram till 2021 framställdes inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige övervägande negativ eller neutral. Ett tydligt skifte i denna fråga ägde rum 2022 då en mer positiv inställning till skyddsrummets relevans började gestaltas. Rysslands invasion av Ukraina har varit en högst påverkande faktor för den nya positiva inställningen till skyddsrum i Sverige.  Nyckelord: Skyddsrum, gestaltningsteori, riskperception, kvalitativ innehållsanalys / Summary  In Sweden, there are around 65,000 shelters, which should be enough for approximately 10 million people. The building of shelters began in the late 1930s until 2002. Since Sweden has not been involved in any war for many years, shelter construction has been able to continue. In 2022, Russia launched an invasion of Ukraine which led to a changed security policy situation in the world but also for Sweden. The purpose of the study is to examine how the importance of shelters in Sweden has been discussed in Swedish morning newspapers over time. How the need for shelters has been presented, as well as how there has been talk about shelters linked to risk perception. Questions: ·       How have shelters been discussed in Swedish morning newspapers? ·       Has the attitude to the relevance of the shelter in Sweden changed over time in Swedish morning newspapers and if so, how? Newspaper articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between the years 1994–2022 have been analyzed using the analytical method qualitative content analysis. Framing theory and risk perception are the theoretical frameworks that have been used to interpret the results. The themes that were most prominent in Swedish morning newspapers regarding shelters were six: Need for shelters, Will everyone have a place in the shelters? The time aspect, Sweden has been spared from war, Pride, Influenced by the Ukraine war. The attitude towards shelters has changed during the period 1994–2022. From 1994 until 2021, the attitude towards the relevance of the shelter in Sweden was predominantly negative or neutral. A clear shift in this matter took place in 2022, when the attitude to the relevance of the shelter was portrayed as positive. Russia's invasion of Ukraine has been a highly influencing factor for the new positive attitude towards shelters in Sweden. Keywords: Shelter, framing theory, risk perception, qualitative content analysis

Kemikalier utgör idag ett hot för mänskligheten, framtagandet och användningen av kemikalier stiger i takt med samhällets ekonomiska utveckling. Kemikalier återfinns inte endast utomhus utan hittas också i konsumentprodukter som kosmetika. Kosmetika används dagligen och kemikalier som medför risker för både miljö och hälsa har hittats i dessa konsumentprodukter. Syftet med studien är att undersöka studenters riskuppfattning gällande kemikalier i kosmetika, vilka faktorer som influerar uppfattningen och om skyddsåtgärder vidtas. Tidigare forskning ger en inblick i individers riskuppfattning om kemikalier samt hälso- och miljöeffekter av kemikalier som återfinns i kosmetika. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Riskuppfattningsteorierna habituated action theory och protection motivation theory. har använts som hjälpmedel för att tolka studiens resultat. Resultatet påvisar en koppling till tidigare forskning och teorier. Studenternas riskuppfattning påvisade en upplevelse av trygghet till kosmetikaprodukter inom olika aspekter och en delad riskuppfattning gällande kosmetikaföretagen. Oron för miljön, framtiden och de ”kemikalier” som återfinns i produkterna var högre än oron för potentiella hälsorisker med kemikalier i kosmetika. Riskuppfattningen influerades av rutiner, vanor och strukturer men förändrades av negativa upplevelser och interaktioner. Skyddsåtgärder vidtogs i det fallet individen upplevde ett hot eller en sårbarhet för kemikalier i kosmetika. / Chemicals today pose a threat to humanity, the development and use of chemicals increases in step with society's economic development. Chemicals are not only found outdoors but are also found in consumer products such as cosmetics. Cosmetics are used daily and chemicals that pose risks to both the environment and health have been found in these consumer products. The aim of the study is to investigate students' risk perception regarding chemicals in cosmetics, which factors that influence the perception and whether protective measures are taken. Previous research provides an insight into individuals' risk perception of chemicals and the health and environmental effects of chemicals found in cosmetics. A qualitative method has been used with semi-structured interviews as a data collection method and qualitative content analysis as an analysis method. The risk perception theories, habituated action theory and protection motivation theory has been used as an aid in interpreting the results of the study. The results showed a connection to previous research and theories. The students' perception of risk demonstrated an experience of security for the cosmetic products in various aspects and a split perception of risks regarding the cosmetics companies. Concerns about the environment, the future and the “chemicals” that are found in the products were higher than concerns about potential health risks of chemicals in cosmetics. The perception of risk was influenced by routines, habits and structures but changed by negative experiences and interactions. Protective measures were taken if the individual experienced a threat or a vulnerability to chemicals in cosmetics

Denna studie undersöker hur cyberrisker skildras i svenska nyhetsmedier mellan 2017-2023 samt huruvida medieframställningen av cyberriskerna förstärks eller tonas ned. Syftet är att ge nya insikter kring hur cyberrisker uppmärksammas i samhället med tanke på aktuella rapporter om bristande cybersäkerhetsarbete i Sverige gentemot de betydande cyberrisker som existerar. Studiet av medieframställningen av cyberrisker ämnar därigenom ge större förståelse för cyberriskperceptioner i Sverige. Innehållsanalysen studerar medieframställningen av cyberriskerna samt förstärkning respektive nedtoning av detsamma utifrån fyra koder baserade på ”The Social Amplification of Risk Framework”. Resultaten visar att cyberattacker förstärks i stor utsträckning gällande mängden nyhetsartiklar på området och cyberhotet mot Sverige likaså. Få nyhetsartiklar behandlar dock hur cyberhot påverkar individen vilket nedtonar denna medieframställning. Det ämne som förstärks mest utifrån antalet uppfyllda koder är påverkansoperationer mot riksdagsval i Sverige. Samtidigt nedtonas åtgärder för att minska cyberhotet mot Sverige mest. Utöver detta synliggör resultaten att cyberrisker tenderar att tonas ned på grund av avsaknad av omtvistade inslag då cyberriskerna ofta präglas av en enad nyhetsrapportering.