I takt med att säkerhetsläget blir allt mer spänt i vår omvärld har hoten mot Sverige ökat. Det i form av bland annat ett ökat underrättelsehot, spridning av desinformation samt våldsbejakande extremism. Omständigheterna ställer därmed krav på ledares förmåga att uppfatta samt omhänderta eventuella risker. Studien har därför syftat till att undersöka beslutsfattande bland svensk försvarsmaktsanställd personal samt dess riskuppfattning av antagonistiska hot. Undersökningen har med hjälp av en kvantitativ metod med deduktiv ansats funnit att faktorerna kön, ålder samt att besitta en ledarroll har en påverkan på uppfattningen av antagonistiska hot. Därtill påträffas ett samband mellan beslutsfattande och riskperception samt det faktum att militära ledare tenderar att präglas av kontroll och tveksamhet i sitt beslutsfattande.

Title: The Power of Communicative Strategies - A Multimodal Analysis of MSB´s Risk Communication to the Public In an era marked by increasing uncertainties and risks, effective communication from authorities has become crucial. This study examines the risk communication on Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) official website through a multimodal analysis method. By focusing on both textual and visual elements on the website, the study aims to critically examine how risks are constructed, communication is formulated, and recipients are portrayed.  The analysis of the MSB´s website reveals significant use of logically structured communication, appealing to individuals with an avoidant approach to risk communication. However, emotional elements also emerge in the communication to serve those requiring a more reality-based understanding of risks. This balance between logical and emotional communication suggests a presumption by MSB that recipients may be alarmed and thus prone to irrational action. Furthermore, the study shows that MSB assumes a pedagogical role in its communication, indicating an authoritarian relationship between the agency and the public. This authoritarian tone, coupled with a lack of interactivity, implies a transmission view of communication, where the agency is regarded as an expert conveying facts to a passive recipient. Lastly, regarding the construction of risks, the term "risk" is downplayed to avoid alarming, while an emotional message reinforces the sense of reality and possibly fear. This communication strategy challenges the agency's assumptions about recipients and emphasizes the need to adapt communication to appeal to a heterogeneous audience. By clarifying and analyzing these aspects of MSB's risk communication, this study contributes to a deeper understanding of the complex dynamics between authorities and the public in a digital age characterized by ever-increasing uncertainties and risks.

Nuclear power is a topic that has been debated for many years, both in Sweden and internationally. The arguments that are found in the debate often express either that risk is connected to using nuclear power, or that risk is connected to not using it. Both sides frequently express a political connection. The purpose of this thesis is to investigate whether there is a connection between ideology and risk perception in the Swedish debate on nuclear power. To find an answer ideological connection and risk perception are identified in a number of articles published in Sweden’s five largest newspapers during the spring and summer of 2022. The results indicate a connection between ideology and risk perception, although it is not quite clear. Also, what type of risk an article expresses as the most serious seems to be connected to its ideology and the values it builds on.

The aim of this study is to expand the knowledge regarding whether the riskperception among investors in different generations in the stock market differs, as well as how it differentiates. This study delves deeper in four different generations, consisting of an age range between 18-78 years. The four generations are the following: Baby Boomers, Generation X, Y and Z. This essay utilizes a quantitative research method, which includes a survey, along with a deductive approach. The survey study involves questions that are intended to differently measure riskperception. Furthermore, the empirical basis is based on relevant statistical methods, containing descriptive statistics, a two-sided unpaired t-test, a regression analysis, and a correlation analysis with the purpose of answering our hypotheses nuancedly, as well as correctly. A 95% confidence interval is applied. With respect to the empirical evidence of the study, a discussion is also made, which thereby is connected to the theories and previous research that are presented in this study. Lastly the essay concludes that there is enough statistical evidence in order to confirm that the riskperception among shareholders between different generations differs in the stock market. Additionally, the study also leads to the conclusion that differences specifically manifest between Generation Baby Boomers and Generation Z. Following that, with the help of the correlation analysis, the empirical evidence confirms that Generation Baby Boomers riskperception is higher in comparison with Generation Z. All and all, the study did not result in any significant differences regarding the rest of the generations. / Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida samt hur riskperception hos investerare inom olika generationer på aktiemarknaden skiljer sig. Generationerna som denna uppsats tittar på är Baby Boomers, Generation X, Y och Z, vilket föranleder till att åldersintervallet är 18-78 år. Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi i form av en enkätstudie samt är av deduktiv karaktär. Enkätstudien involverar frågor som på olika sätt är ämnade att mätariskperception. Det empiriska underlaget är baserat på relevanta statistiska tester som innefattar t-test, regression och korrelation som tillsammans besvarar hypoteserna. Dessa tester förutsätter ett 95 procentigt konfidensintervall. Med hänsyn till resultaten studien kommit fram till, förekommer även en diskussion rörande resultatet. De resultat som uppsatsen genererat diskuteras med koppling till de teorier och den tidigare forskning som finns. Slutsatsen som kan dras är att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att säkerställa att riskperceptionen hos aktiesparare skiljer sig mellan olika generationer inom aktiemarknaden. Därtill föranleder studien att skillnader specifikt förekommer mellan Generation Baby Boomers respektive Generation Z. Med hjälp av korrelationsanalysen, gårdet även att konstatera att Generation Baby Boomers riskperception är högre i jämförelse med Generation Z. I allmänhet resulterar studien inte i signifikanta skillnader rörande resterande generationer.

Den föreliggande studien undersöker om en omarbetad version av skalan Risk Perception Self (RPS) och Risk Perception Other (RPO) som Hunter (2002) vidareutvecklade från Imhoff och Levine (1981) för att mäta riskperception hos piloter, även mäter riskperception hos militär personal. Hunters skala bestod av (RPS=26, RPO=17) frågescenarier uppdelade i 2 perspektiv föreställande typiska risksituationer som piloter kan möta i sitt arbete. Skalan översattes till svenska och scenarierna anpassades till risksituationer av allmänmilitär karaktär som militärpersonal förstår och möter i sitt arbete. Den omarbetade skalan besvarades av 153 militärer, 20-66 år gamla, genomsnittsålder 32.5, 17% kvinnor. Deltagarnas erfarenhet av militär verksamhet varierade, Erfarna individer var soldater som hade genomgått grundläggande militär-, soldat- och befattningsutbildning (n=93). Noviser var soldater som hade nyligen påbörjat sin utbildning (n=60). Skalan hade god reliabilitet (Chronbach α för RPS=0.88, RPO=0,89) och Hunters skalas struktur kunde till stor del återfinnas i den omarbetade skalan. Den omarbetade riskperceptionsskalan användes därefter för att undersöka om studiedeltagarnas kunskap, erfarenhet, kön och ålder påverkar riskperceptionen och om den kontexten man befinner sig i när man besvarar frågorna påverkar deltagarnas riskuppfattning. Resultaten visade att Erfarna deltagare bedömer risker som mindre farliga. Kvinnor och äldre bedömer risker som farligare och personal tillhörande stridande förband bedömer risker som mindre farliga än personal vid stödjande förband. Dessa resultat är i huvudsak i linje med tidigare forskning vilket tyder på att den omarbetade skalan förmår att mäta riskperception bland militär personal. Generellt bedömde Noviser risker som farligare jämfört med Erfarna i underdimensionerna Självorsakade risker, Externa hot och Riskbenägna beslut oavsett vilken kontext de befann sig i när de fyllde i enkäten. / The present study investigated whether a revised version of the scale Risk Perception Self (RPS) and the Hazard Perception Other (RPO) that Hunter (2002) developed from Imhoff and Levine (1981) to measure the risk perception of pilots, also measures risk perception among military personnel. Hunters scale consisted of (RPS=26, RPO=17) scenarios divided in 2 perspectives depicting typical risk situations that pilots faced in their work. The scale was translated into Swedish and the scenarios adjusted to risk situations of general military nature as military personnel would understand and encounter in their work. The revised scale was answered by 153 servicemen, 20-66 years old, average age 32.5; 17% women. The participants' experience of military operations varied: Experienced individuals were soldiers who had undergone basic military training and specific military training (n = 93). Novices were soldiers who had recently started their training (n = 60). The scale had good reliability (Cronbach α = 0.88 for RPS, RPO = 0.89) and the factor-structure of Hunter’s scale replicated reasonably well in the revised scale. The revised risk perception scale was then used to investigate whether the study participants´ knowledge, experience, gender and age affected risk perception and if the respondents’ contexts affected the participants´ risk perception. The results showed that Experienced participants assessed risks as less dangerous. Women and older people assessed risks as more dangerous, and personnel associated with combat units assessed risks as less dangerous than personnel in supporting units. These results are generally in line with previous research and suggest that the revised scale is capable of measuring the risk perception among military personnel. An interesting result was that the context in which the participants answered the questionnaire also affected risk perception. Generally, Novices assessed risks as more dangerous than experienced in self-made hazards, external threats and risk-prone decisions regardless of what context they were in when they filled in the questionnaire.

Vid pågående och långvariga miljö- och hälsorisker är det viktigt att kommunicera med invånare kontinuerligt. Denna enkätstudie undersöker därför informationsbehovet hos invånare vid förorenade områden och hur det överensstämmer med myndigheternas syn på kommunikationen. Vidare undersöks oro och riskuppfattning hos invånarna samt hos kommunikatörerna på kommunerna och länsstyrelserna. Undersökningen görs med glasbruksområden som exempel då studier pekar på förorening vid och i närheten av dessa områden men risken för människors hälsa inte är helt fastställd. Resultatet visar att en stor andel av, både invånare och myndigheternas kommunikatörer, tror att det finns risk för och är oroliga för hälsa, miljö och kommande generationers hälsa i närheten av de förorenade områdena. Oron för att bo i närheten är inte lika stor som oron för hälsa och miljö. Både riskuppfattningen och oron är större för miljö än för hälsa. Av dem som bor närmre än 5 km från närmsta glasbruk vill 68 % ha mer information vilket är fler än bland dem som bor längre ifrån, 31%. Tidigare information har de flesta fått från lokala media. Helst vill invånarna kommunicera med kommunen, länsstyrelsen, Naturvårdsverket och till viss del även med lokala media. De som bor närmre än 5 km från ett glasbruk vill ha information via papperstidning, informationsmöten och brev. Detta överensstämmer inte helt med myndigheternas åsikt där kommunikation främst skett via hemsidan och där hemsida, informationsmöten och sociala media är de kommunikationsvägar myndigheterna vill använda. Kommunen, länsstyrelsen och Naturvårdsverket anses som ansvariga för kommunikationen och det är flest som litar på dessa aktörer. Sammantaget visar studien att kommunikationen hittills kan ses som bristfällig och att det behövs förbättrad kommunikation vid långvariga miljö- och hälsorisker. Det finns, i det specifika fallet, utrymme för att förbättra kommunikationen och förutsättningarna är goda om kommunicerande aktörer ser upp för fallgroparna. / At ongoing and long-term environmental- and health risks is it important to communicate with the inhabitants continuously. This study therefore uses a survey to investigate the need for information among inhabitants and how it aligns with the authorities view on the communication. Further, worry and risk perception is examined among inhabitants and the municipalities and the county administration. The study is done with glasswork areas as an example since earlier research indicate contamination on and near these areas but the risk for human health is not yet established. The result show that a substantial share, of both inhabitants and the authority’s employees, thinks there is risk for and is worried about health, environment, and future generations health at contaminated sites. The worry about living close by is not as big as the worry about health and environment. Both risk perception and worry are greater for the environment than for health. Of the inhabitants living closer than 5 km from nearest glasswork, 68% wants more information which is more than among the inhabitants living further away, 31%. Previous information has most people got from local media. The inhabitants prefer to communicate with the municipality, the county administration, and the Swedish EPA and to some extent even with local media. The ones living closer than 5 km from a glasswork want information through newspapers, briefings and letters. This is not fully consistent with what the authorities think, where communication mainly occurred through the website and the website, briefing and social media are the ways authorities want to use for communication. The municipality, county administration and the Swedish EPA considers as responsible for the communication and these authorities got most trust among the inhabitants. Altogether this study shows that the communication so far can be considered as inadequate and that there is a need for improved communication at long term environmental and health risks. There is, in the specific case, room to improve the communication and the conditions are good, if the communicating actors watch out for pitfalls.

Litteraturen visar på ett paradigmskifte i relation till barns säkerhet, från att barnen skall vara så säkra som möjligt till att de skall vara så säkra som de behöver. Detta kan vara ett sätt att tillgodose både barnens behov av utmaningar för att utvecklas och må bra samt deras behov av säkerhet. I relation till en sådan pågående förändring är det viktigt att undersöka hur föräldrar, som förmyndare för barnen, ser på barns säkerhet i relation till hemmet och barnomsorgen, såsom de två arenor där barnen spenderar större delen av sin vardag. Syftet med studien är att undersöka föräldrars syn på barns säkerhet i hemmet och inom barnomsorgen. Syftet omfattar även att undersöka föräldrars upplevelse av inflytande över de risker barnen utsätts för och de risker barnen tillåts eller inte tillåts att ta i dessa miljöer. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med föräldrar till barn i förskola. Materialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys vilken visade att säkerhet i stor utsträckning handlar om att skydda barnen från risker. Fysiska risker lyfts fram i relation till hemmet och förskolan samt psykiska och sociala risker i relation till förskolan, kompisrelationer och samhället i stort. Föräldrarna anser sig ha ett stort inflytande över risker i hemmet emedan graden av inflytande över de risker barnen möter i förskolan eller hemma hos kamrater definieras av andra. Konstanta avvägningar görs mellan säkerhet, risker och andra värden såsom t.ex. utveckling, ökad självständighet och social tillhörighet. Vuxna gör ständigt riskbedömningar och tar beslut kring gränser, varvid uppsikt lyfts fram som avgörande för att kunna förebygga risker och öka barns säkerhet. Avslutningsvis tyder resultaten på ett behov av en ökad kommunikation mellan föräldrar och förskolan där avvägningar mellan säkerhet och andra värden såsom utveckling och utmaningar för en god hälsa förs upp på agendan. Rekommendationer för vidare forskning ges. / A paradigm shift is proposed in the literature regarding child safety, from keeping the children as safe as possible to keeping the children as safe as necessary. This could be a way to satisfy children’s need of challenges in order to thrive and their need for safety. In relation to such an ongoing change it is of value to investigate how parents, as guardians, perceive child safety at home and in preschool. The purpose of this study is to research parental perception of child safety in the home environment and childcare. The study is also concerned with how parents perceive their influence over the risks and risk assessments surrounding the children at home and in preschool. Semi-structured qualitative interviews were conducted with parents of preschool children and a qualitative content analysis was used. The results show that safety to a big extent is sees as protective measures to safeguard children from risk. Risks in the physical environment were discussed in relation to the home environment and preschool and psychological and social risks were discussed in relation to preschool, relationships amongst peers and the society. The parents see themselves as having a significant influence over risks in the home environment and to a lesser degree in relation to peers and preschool. Parents voice a constant need for balancing between safety, risks and other factors such as development, independence, and social acceptance. Adults constantly analyze risk to make appropriate decisions to safeguard the children. The informants describe supervision as crucial to keep children safe. To conclude, the results indicate a need for improved communication between parents and preschool staff regarding evaluations between safety and other factors, like development and positive challenges that help children to thrive. Suggestions for future research are given.

Climate change will gradually change the current risk picture in the forestry, the forest is also expected to play a key role in Sweden's transition to a circular bio-based bio-economy as the area of ​​use of the forest raw material is large. The forest also has the benefit of being able to bind and store carbon dioxide. Since 1993, the production target has been equated with the environmental goals and this means that production in the forest must increase, at the same time as an increased environmental consideration is sought from the decision makers to achieve the environmental goals. The forest owners see several opportunities in the future of the forest industry but at the same time, they are concerned about a short-term view from politics. About 50% of the Swedish forest is owned by private owners and the Swedish model of freedom under responsibility gives the forest owner a great opportunity to manage the forest to a large extent. Which also means that the group of private forest owners are important players to achieve both production goals and environmental goals. The changed picture of risk also makes it relevant to investigate the forest owners risk perception and the result shows that forest owners experience risk different due to different factors. The result also shows that there is an awareness among forest owners of risk mitigation measures. / Klimatförändringarna kommer succesivt att förändra den nuvarande riskbilden inom skogsbruket. Skogen förväntas få en nyckelroll i Sveriges omställning till en cirkulär biobaserad bioekonomi då användningsområdet för skogsråvaran är stor. Skogen har dessutom nyttan av att kunna binda och lagra koldioxid. Sedan 1993 är produktionsmålet jämställt med miljömålen och det innebär att produktionen i skogen ska öka, samtidigt som en ökad miljöhänsyn eftersträvas från beslutsfattarnas sida för att uppnå miljömålen. Skogsägarna ser flera möjligheter inför framtiden inom skogsbruket men oroar sig samtidigt för kortsiktighet från politikens sida. Eftersom Sveriges skogsmark ägs till 50% av privata enskilda skogsägare och den svenska modellen med frihet under ansvar ger skogsägaren möjlighet till att i stor uträckning förvalta skogen. Det innebär också att gruppen av privata skogsägare är viktiga aktörer för att både produktionsmål och miljömål ska uppnås. Den förändrade riskbilden gör det också aktuellt att undersöka skogsägares riskperception och resultatet visar att skogsägare upplever risker olika, beroende på vilka faktorer som påverkar. Resultatet visar också att det finns en medvetenhet hos skogsägare om riskminskande åtgärder.

Coronaviruset Covid-19 har haft en snabb spridning i Sverige och Europa framförallt. För att hantera krisen vidtas åtgärder nationellt som globalt med råd såsom att hålla personlig hygien, utöva social distansering och stanna hemma i den mån man kan. Detta har bidragit till förändringar i vardagsrutiner. Syftet med denna studie var att ta reda på förändringar i inköpsvanor och beteenden kring inköp och måltidskonsumtion i svenska hushåll. Detta har undersökts genom en kvantitativ enkätstudie med 110 deltagare som bor i Sverige. Resultatet från studien visar en minskning i antal inköp per månad men ingen förändring i inköpsmetod, dock i val av livsmedel. Studien visar en ökning i försäljning av pasta och torrvaror och minskning i försäljning av färska kött- och fiskprodukter. Det framkommer även att det inte finns någon oro för att maten ska ta slut, men att en större andel handlar mer mat i förebyggande syfte. Beteendena för inköpsvanor kan vara en respons på bristande kunskap och erfarenhet i hantering av en pandemi. Ökningen av pasta och ris kan bero på att de har lång hållbarhet, eftersom varor med lång hållbarhet kan bidra till färre inköpstillfällen. Slutligen observeras att kvinnor äter fler måltider än män generellt sett i hemmet vilket kan vara en respons på att inkomst skiljer sig mellan män och kvinnor enligt forskning.

Nano materials can today be found in a wide range of consumer products and the number of new products on the market is expected to inrease. In the shadow of hope for nano materilas potential in various applications, low awareness of its health and environmental risks is hiding. Furthermore, the knowledge about people´s risk perception of nano materials is limited. Parallel to the situation described above, the scholls meet the challenge of incrasing the scientific literacy. To achieve this goal, skills in argumentation in science studies has been emphasized and the concept of socio-scientific issues has been emerged. Using focus groups as a method, this study aimed first, to explore young engineering student´s risk perception of nano materials, and secont to analyze the extent to which they apply scientific konwledge to argue about nano materials. The material from the focus group interviews was analyzed with respect to both content and interaction. To analyze the content, a thematic classification of the material was made. The interactive and communicative forms were highlighted by an analysis of arguments according to the SEE-SEP-model. Seven themes were indentified from the focus group material. It was also assumed that 55 percent of the participants´arguments were based on values, 25 percent on konwledge and 20 percent on personal experiences. Despite the absence of specific knowledge, the young engineering students have the ability to conduct a complex argumentation about nano materials where they involve the paradox; new opportunities, inresolved risks. Their risk perception is not primarily based on knowledge but on emotional expressions such as fascination, hope, resignation and fear. / Nanomaterial återfinns idag i ett brett spektrum av konsumentprodukter och antalet nya produkter förväntas öka på marknaden. I skuggan av förhoppningar om nanomaterialens potential i allehanda tillämpningar döljer sig bristfälliga kunskaper om dess hälso- och miljörisker. Vidare är kunskapen om människors riskpercetion an nanometrial begränsad. Parallellt med den ovan beskrivna situationen står skolan inför utmaningen att öka den naturvetenskapliga allmänbildningen. För att uppnå målet har kompetens inom argumentation i de naturorienterande ämnene betonats och begreppet sociovetenskapliga dilemman vuxit fram. Med fokusgrupper dom metod har studien syftat dels till att undersöka unga teknikstuderandes riskperceetpion av nanomaterial, dels till att analysera i vilken utsträckning de tillämpar vetenskapliga kunskaper för att argumentera om nanomaterial. Materialet från fokusgruppsintervjuerna analyserades med avseende på både innehåll och interaktion. För att analysera innehållet gjordes en tematisk indelning av materialet. De interaktiva och kommunikativa formerna belystes genom en argumentationsanalys enligt SEE-SEP-modellen. Sju teman identifierades ur fokusgruppmaterialet. Vidare utgick 55 % av deltagarnas argument från värderingar. därefter kom kunskap med 25 % och sist personliga erfarenheter med 20 %. Trots avsaknad av specifik kunskap, har unga teknikstuderande förmågan att föra en komplex argumentation om nanomaterial där de berör pradoxen; nya möjligheter, outredda risker. Deras riskperception baseras inte främst på kunskaper utan på emotionella uttryck så som fascination, hopp,uppgivenhet och rädsla.