Trots att många menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förändringsprocesser råder det brist på studier som undersöker på vilket sätt de i sitt dagliga arbete är involverade i förändringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen. Syftet med denna studie är att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförändringar. Undersökningens frågeställning inriktades på vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförändringar samt vilka faktorer som påverkar HR´s delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare på två olika organisationer inom privat sektor. Resultatet visar på att HR framförallt tar två olika typer av roller som vi har benämnt supportrollen och den självständiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till två övergripande roller som HR kan utgå ifrån i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vår studie som påverkar HR´s delaktighet i förändringsprocesser är brist på tid, stort avstånd till kärnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förändring det handlar om.

Syftet med denna studie har främst varit att undersöka hur man kan anpassa bordsrollspel för att använda denna aktivitet som en pedagogisk metod i fritidshem. Studien har även tittat på hur spelarna själva kan uppleva bordsrollspel utifrån olika perspektiv. Det empiriska material som tagits fram i samband med studien är dels ljudinspelade rollspelssessioner där fritidsbarn varit med och spelat och dels strukturerade intervjuer med samma barn som spelats in efter att rollspelsäventyret spelats klart. Litteratur som beskrivit hur liknande metoder har använts i pedagogiska syften har även använts för att dra slutsatser om hur metoden kan anpassas för fritidshemmet. Det studien kommit fram till är bland annat att det ur ett pedagogisktperspektiv är viktigt att elever ges möjligheter att i grupp diskutera och reflektera över hur de agerat i spelet och hur konsekvenserna blev. Det är även av vikt att de får hjälp av pedagog att överföra sina erfarenheter i spelet till lärdomar i sin vardag. Utifrån det eleverna själva berättat upplevde de bordsrollspel som både lärorikt och lustfyllt. En slutsats som dock dragits utifrån det eleverna berättat och övrig empiri är att för stora spelgrupper kan förhindra att de pedagogiska ambitionerna med aktiviteten förverkligas. En annan slutsats är att spelledaren bör i stor uträckning ta på sig rollen av en karaktär i spelarnas följe för att på så sätt berätta historien utifrån spelarnas perspektiv snarare än som en sagoberättare. Detta har i alla fall idenna studie visat sig göra spelarna mer uppmärksamma på vad spelledaren och andra spelare har att säga och därmed skapat en lugnare stämning.

Manitoba Hydro owns and operates 12 river hydroelectric generating stations ans two major control structures. The structures control the flow of water almost exclusively with gate wheels. It is important for the roller paths to remain true to allow uniform distribution of the hydraulic load on the gates to the gate wheels. Manitoba Hydro is currently replacing the distorted steel roller paths at its MacArthur Generating Station. The purpose of this study was to evaluate the physical properties of high strength proprietary grouts to determine their adequacy for use beneath new roller paths of water control gates which have unusual spacial constraints. Two full size mockups of a portion of an existing guide, with a steel overlay, were utilized in the experimental study. To investigate the stress-strain distribution in the mockup under specific loading condition, strain gauges were installed on both of the web sides of the embedded steel I-beam: one group of gauges was located just below the flange, the others were located along the mid-hight of the beam web. Force gauges were inserted to measure the pressure between the thin grout layer bottom and the top of the embedded I-beam. A special LVDT (linear variable differential transducer) assembly was made to measure the maximum displacement of grout layer. Mockup samples were subjected to static and cyclic loading procedures at two designated loading points. The grout cylindrical creep tests were conducted at the same time. It included tests at room temperature and at the elevated temperature of 50°C. The initial sustained load was 50% of the ultimate compression strength of the grout cylinder (3"x6"). Once the creep development was observed to become constant, the sustained load was raised up to 70% of ultimate strength and held constant until the end of the test. The test results indicate that the strength of the proposed grouting material is adequate to resist the required load, both statically and cyclically. Temperature has no significant effects on this specific loading situation. The proposed grouting method is proven to be simple, economic and efficient, therefore, the technique is suitable for roller path repairing.

The purpose of this study is to do a research about some pedagogues’ perceptions of the social phenomenon of bullying, about the roles that can occur and how these pedagogues consider themselves to work accordingly. Our research questions are therefore: What beliefs about the social phenomenon of bullying has the pedagogues? What roles emerge in different bullying situations according to the pedagogues? How do the pedagogues work with bullying and the roles that emerge? The study provides insight into how different approaches to bullying can contribute to various pedagogical implications in anti-bullying work. In our theoretical part we present general issues and the roles that different writers describe. We have chosen earlier research that addresses the roles that may emerge. This qualitative study is based on eight pedagogues’ interview responses, which we have processed and analyzed. Our results and our analysis is presented in four categories; how to treat each other, pedagogues perception of bullying, how to work with bullying and roles. The results of this study have shown that if you as a pedagogue have an understanding of the roles that can occur, the work with bullying can possibly become easier. The results have also shown that the pedagogues’ perceptions of the roles are similar to each other. Even how the pedagogues work with bullying, both in general and in prevention purposes, arise in our results. In the discussion we discuss, based on our previous research, pedagogues beliefs about bullying, their work with bullying and the roles that can occur. We conclude with our own thoughts and further research / Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas föreställningar om det sociala fenomenet mobbning, om vilka roller som kan uppstå samt hur dessa pedagoger anser sig arbeta utifrån detta. Våra frågeställningar är därför: Vilka föreställningar om det sociala fenomenet mobbning finns hos pedagogerna? Vilka roller uppstår i olika mobbningssituationer enligt pedagogerna? Hur anser sig pedagogerna arbeta med mobbning och dess roller som uppstår? Studien ger en inblick i hur olika förhållningssätt till mobbning kan bidra till olika pedagogiska implikationer i antimobbningsarbetet. I vår teoridel presenterar vi det socialpsykologiska perspektivet samt vilka roller olika författare beskriver. Vi har valt tidigare forskning som behandlar de roller som kan uppstå. Denna kvalitativa studie bygger på åtta pedagogers intervjusvar, som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vårt resultat och vår analys presenteras utifrån fyra kategorier; Hur man behandlar varandra, pedagogernas uppfattning om mobbning, arbetet med mobbning och roller. Resultatet av denna studie har visat att om man som pedagog har förståelse för de roller som kan uppstå, kan man eventuellt lättare arbeta med mobbning. Resultatet har även visat att pedagogernas föreställningar om rollerna liknar varandra. Även hur pedagogerna arbetar med mobbning, både generellt och förebyggande, framkommer i vårt resultat. I diskussionen diskuterar vi pedagogernas föreställningar om och arbetet med mobbning och de roller som kan uppstå utifrån vår tidigare forskning. Vi avslutar med egna tankar och vidare forskning.

Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes. Howard S. Beckers teori om konst som social process och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv används i uppsatsen för att analysera resultaten och identifiera den sociala processen i debatten och de roller som ingick i den. Resultaten i uppsatsen visar på att de olika sociala rollerna som ingick i debatten i stor grad påverkade porträtteringen av Anna Odell som konstnär och konstnärsrollen överlag, beroende på debattörernas egna yrkesroller och respektive kompetensområden. Det stora medieintresset för händelsen, och innehållet i debatten, ledde även till konsekvenser för Konstfack som institution och det spekulerades i huruvida domen mot Anna Odell kunde leda till konsekvenser även för den fria konsten och yttrandefriheten. Uppsatsen exemplifierar hur olika sociala roller i interaktion bildar sociala processer, som i media bidrar till allmänhetens uppfattning om specifika yrkesgrupper, i det här fallet konstnären som yrkesperson.

Som nämns i inledningen och i bakgrunden för valet av ämne så skulle en god gruppdynamik eller ett gott klassrumsklimat kunna borga för goda studieresultat. Det skulle även kunna, för vissa elever, bidra till att de ser tillbaka på sin tidigare skolgång som någonting positivt. Detta positiva minne skulle kunna motivera dem till att fortsätta att studera på ett högre stadium, exempelvis gymnasium eller högskola/universitet. Det är utifrån denna utgångspunkt som detta examensarbete har kommit till. Syftet med denna undersökning som får betraktas som en fallstudie har varit att både för framtida läsare och undertecknad att belysa eventuella skillnader i hur god gruppdynamik skapas och bibehålls. Detta är relevant för elever och lärare när det gäller skapandet av goda förutsättningar för att uppnå bra studieresultat. Det är också av intresse enär positiva studieresultat inte alltid är anledningen till att elever fortsätter att studera i framtiden. Det var viktigt för undersökningens existens att bilda sig en uppfattning om vilka ord och begrepp som kunde tänkas finnas med i begreppet ”gruppdynamik”. Detta gjordes dels för att skapa en större kunskap om vad gruppdynamik egentligen innebär och dels för att göra begreppet mer begripligt för de personer som skulle vara med i undersökningen. En artikel i ett vetenskapligt magasin låg till grund för den enkät som utvecklades för den fallstudie som lät göras där 17 elever och två av deras lärare deltog. De deltagande personerna skulle alltså bidra till att besvara problemformulering i detta examensarbete som lyder: Hur märks skillnader i synsätt mellan lärare och elever i hur man bäst får dynamiken i en grupp att fungera?

Forskning visar att läraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mätningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försämrats. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas upplevelser av hur lärrarollen har förändrats, vilken inverkan lärarens roll har på elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försämrade resultat. För att kunna besvara vårt syfte så har vi valt att utföra vår undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vårt ämne. För att kunna besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt upplever lärarna att deras roll har förändrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lärarna att deras roll har på elevers prestationer? Vad anses enligt lärarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försämrade resultat? Teorier som vi behandlat är det dramaturgiska perspektivet, idealroller såsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byråkratin. Med hjälp av utvalda teorier har vi ur ett sociologiskt perspektiv beskrivit lärarrollens förändringar och grunden till deras inverkan på elevers prestation samt bakomliggande orsaker till elevers försämrade resultat. Vårt resultat visar genomgående i våra intervjuer att lärarrollen har förändrats i klassrummet genom att den har gått från en pedagogisk roll till en mer administrativ roll. Detta anses även vara bakomliggane orsaker till svenska elevers försämrade resultat. Det har lett till att lärare haft mindre tid att ägna sig åt elever samt undervisning, vilken anses kan ha påverkat elevers resultat negativt.

Målet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förståelse för hur en grupp förhåller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville även belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen. I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med är ett team. Vi upptäcker mönster i rolltagande och formar förståelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar närmare på teamets upplevelse av inflytande och hur det påverkas av ansvarsfullhet och ledarskap. Det visar sig att teamets gemensamma motivation främst handlar om uppdragets meningsfullhet. Uppgifterna kompletteras med chefens synvinkel och med våra egna reflektioner och tankar om framtida förändringar. Vi fann att den röda tråden i vårt resultat var att gruppens liv i hög grad styrs av vilka förväntningar som existerar från individen, från gruppen och från ledning. Tolkningen av vad som förväntas, spelar stor roll för individernas anpassning i gruppen och för hur gruppen förhåller sig till sitt uppdrag.

Författare: Annika Hagner, Hedvig AnnerstenSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur bankverksamheter har struktureratsinainformationssäkerhetsarbete. Datainsamlingen har skett genom intervjuer hos tvåstorbanker och det har resulterat i kvalitativ data som belyser riskbedömning, hur arbetet efteren säkerhetspolicy sker samt hur de strukturerat informationssäkerhetsarbetet gällande rutinersom storbankerna arbetar utefter samt hur organisationsstrukturen ser ut. Utifrån ett ramverkav paradigmen kommer det ske en analys som syftar till att ta reda på vilket sätt storbankernaarbetar med informationssäkerheten på.Metod: Metoden som användes var två semistrukturerade intervjuer med två storbanker ochforskningsstrategin som användes hade inslag av en fallstudie.Resultat: Studien resulterar i att storbankerna präglar sina verksamheter utifrån ettfunktionalistiskt paradigm interpretivistiska inslag.

Syfte och frågeställningar: Genom en publikstudie undersöka i vilken utsträckning följare av reality serien Paradise Hotel uppfattar deltagarna och deras relationer som verkliga. I vilken utsträckning uppfattar publiken deltagarna och deras relationer som äkta och verkliga? Hur uppfattar publiken deltagarnas beteende samt agerande i den iscensatta miljön de befinner sig i? Metod och material: Studien är gjord som en kvalitativ publiksstudie där det empiriska materialet består av fyra stycken inledande intervjuer som sedan följs av två fokusgrupper med fyra deltagare i respektive grupp. Materialet transkriberas, kodas och tolkas utifrån Ervin Goffman dramaturgiska perspektiv. Huvudresultat: Efter genomförda fokusgrupper kan slutsatser dras kring den verklighet följare av Paradise Hotel upplever. Den tydligaste slutsatsen är att publiken inte upplever programmet som en avspegling av verkligheten och att deltagarna i större eller mindre utsträckning spelar en roll. En person i den miljön och situation som deltagarna befinner sig i uppfattas inte kunna vara sig själv och sitt “riktiga jag”.