Ce travail est une démarche d'évaluation des industries du Badegoulien en Auvergne au travers d'une analyse techno-typologique fine des séries de deux gisements : la grotte du Rond-du-Barry (Haute-Loire) et le site de plein air de la Contrée Viallet (Allier). Les caractères marquants et ceux plus discrets de ces industries ont été identifiés et comparés à ceux d'autres gisements de l'espace régional (Cottier, la Roche à Tavernat, Le Blot, la Goutte Roffat, la Grange Jobin et la Faye Godet). Nombre de chaînes opératoires ont été reconstituées en fonction de la variété des matériaux exploités. Il en ressort la mise en évidence de la souplesse technique du Badegoulien.En Velay, dans la grotte du Rond-du-Barry, le niveau F2 présente une diversité de faciès culturels du Badegoulien. Le Badegoulien ancien s'y caractérise par l'abondance des outils composites, l'absence de raclettes et par une production laminaire de supports épais. Le Badegoulien récent est marqué par des traditions techniques variées, en lien avec le sud du Bassin parisien et l'espace méditerranéen.Les sites de plein air du Bourbonnais (La Contrée Viallet et la Faye Godet), montrent la diversité technique du Badegoulien auvergnat : débitage d'éclat sur face inférieure de gros support éclat (méthode Kombewa), production lamellaire autonome, débitage sur tranche transversale et longitudinale d'éclat, débitage lamellaire sur face inférieure (pièce de la Bertonne).L'ensemble de ces données, intégrées à celles des autres sites du Velay (La Roche à Tavernat, le Blot, Cottier) et du Forez (La Goutte Roffat, la Grange Jobin) permettent de proposer une structuration de l'espace auvergnat au Badegoulien, entre plaine et montagne. / We present an evaluation of the Badegoulian of Auvergne after a detailed technological and typological approach of the lithic series from two sites, the Rond-du-Barry cave in Haute-Loire and the open-air site of La Contrée Viallet in the Allier. The characters of these series are compared with those from other sites located in the same area (Cottier, La Roche à Tavernat, Le Blot, La Goutte Roffat, La Grange Jobin and La Faye Godet). Numerous chaînes opératoires have been reconstructed according to the nature of the raw materials utilized. They demonstrate the technical adaptivity of the Badegoulian.In Velay, unit F2 of the Rond-du-Barr cave exhibits a diversity of Badegoulian cultural fascies. Ancient Badegoulian is characterized by the abundance of multiple tools, the absence of raclettes and a production of thick blades.The recent Badegoulian is marked by various technical traditions linked with thoose from the South of the Paris Basin and from the Mediterranean area.The open-air sites in the Bourbonnais (La Contrée Viallet and La Faye Godet) reveal the technical diversity of the Badegoulian of the Auvergne : flakes production from large flakes (Kombewa), autonomous bladelets production, débitage on flakes flanks and bladelet production on ventral surfaces (pièce de la Bertonne).All these data, when connected with those from the other sites of the Velay (La Roche à Tavernat, Le Blot, Cottier) and the Forez (La Goutte Roffat, la Grange Jobin) allow us to propose a model of structuration of the Badegoulian in the Auvergne, between lowlands and mountains.

Made available in DSpace on 2015-04-14T13:48:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 463985.pdf: 1555769 bytes, checksum: b82a6402339c447066face4bc6b70629 (MD5) Previous issue date: 2014-11-05 / This work is the result of at least ten years of research since the development of the project, to the first interview and first cataloged documents in Historical Documentation Center of the Court of Rond?nia. It discusses the social and economic relations in the current City of Itapu? do Oeste and the Jamari National Forest area, in the period that includes the mid 50s until the late 90s of XX century. During this period cassiterite comes to occupy a prominent place in the local economy since the rubber loses its economic importance in the region and its value in the international market. The end of manual mining in 1971 attracted for the region national companies and multinational groups, which changed some aspects of mineral exploration and working relationships in order to make them more human than they were in the days of the rubber and later of the mines. With the emergence of Itapu? do Oeste in the late 70 the differences between Itapu? do Oeste and the Jacund? Mining are immense in terms of the basic structures of care for the population, such as sanitation, prevention of endemic diseases, public lighting, education, etc. But with the breakdown of cassiterite in 1989/1990 in the international market, the cassiterite mining underwent a process of adaptation to the new reality imposed by the market, so a significant part of the population of Jacund? Mining that has not been fired began to settle in the Itapu? do Oeste at a time when the district Itapu? do Oeste is elevated to municipality. / O presente trabalho ? o fruto, de pelo menos, dez anos de pesquisa desde a elabora??o do projeto, a primeira entrevista e os primeiros documentos catalogados no Centro de Documenta??o Hist?rica do Tribunal de Justi?a de Rond?nia. Trata sobre as rela??es sociais e econ?micas na ?rea do atual Munic?pio de Itapu? do Oeste e da Floresta Nacional do Jamari, no per?odo que compreende meados dos anos 50 at? o final da d?cada de 90 do s?culo XX. Nesse per?odo a cassiterita passa a ocupar lugar de destaque na economia local, j? que a borracha perde sua import?ncia econ?mica na regi?o e seu valor no mercado internacional. O fim do garimpo manual em 1971 atraiu para a regi?o empresas nacionais e grupos multinacionais, que mudaram alguns aspectos da explora??o mineral e as rela??es de trabalho, de modo a torn?-las mais humanas do que eram nos tempos dos seringais e posteriormente dos garimpos. Com o surgimento do povoado de Itapu? do Oeste no final dos anos 70 as diferen?as entre Itapu? do Oeste e a Minera??o Jacund? s?o imensas do ponto de vista das estruturas b?sicas de atendimento ? sua popula??o, tais como: saneamento b?sico, preven??o ?s doen?as end?micas, ilumina??o p?blica, educa??o, etc. Por?m, com a quebra da cassiterita entre 1989/1990, no mercado internacional, a minera??o de cassiterita viveu um processo de adapta??o ? nova realidade imposta pelo mercado, assim uma parte significativa da popula??o da Minera??o Jacund? que n?o foi demitida passou a fixar resid?ncia no distrito de Itapu? do Oeste em um momento que o distrito ? elevado ? condi??o de Munic?pio.

Bakgrund: Ett vanligt arbetssätt inom slutenvård är teamrond där olika professioner stämmer av vårdarbetet. Fysioterapeuter har en viktig rehabiliterande roll inom slutenvården, vetenskapligt underlag som beskriver fysioterapeuters upplevelser av sin roll i teamronden är mycket begränsat. Syfte: Syftet var att beskriva hur fysioterapeuter inom slutenvård på svenska sjukhus upplever teamronden och sin egen yrkesroll i denna. Metod: Studien var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju fysioterapeuter, som alla hade deltagit i minst tre teamronder under de senaste tre månaderna, intervjuades mellan december 2021 och februari 2022. Den första intervjun genomfördes på informantens arbetsplats, resterande intervjuer som videosamtal. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; teamrondens betydelse, fysioterapeuten som en del i teamronden samt faktorer som påverkar teamronden. Huvudkategorierna innefattar tre till fyra subkategorier. Resultatet presenterar informanternas syn på den egna rollen, interprofessionellt samarbete samt huvudsakliga faktorer som påverkar teamrond och dess inverkan på vårdkvaliteten. Konklusion: Teamronden upplevs vara ett viktigt forum för det interprofessionella samarbetet där fysioterapeuten har en viktig del. Upplevelser om fysioterapeutens begränsade förutsättningar i teamronden vad gäller prioriteringar och rondupplägg framkom. Vidare forskning bör undersöka hur vårdkvaliteten påverkas av fysioterapeutens deltagande i teamronden samt hur fysioterapeutens roll i teamronden kan stärkas.

Denna studie handlar om hur sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavdelning upplever ronden och vilken betydelse ronden kan ha för sjuksköterskornas arbete. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor. Manifest innehållsanalys har använts för att analysera enkätsvaren. I studien besvarade tio av de 15 legitimerade sjuksköterskorna, som arbetade dag- och/eller kvällspass, enkäten. I resultatet framkom att tankar och känslor inför ronden kretsar kring förberedelser, stress och tidspress. Efter ronden kretsar tankarna kring organisation, planering och strukturering av dagens arbete. Rondens betydelse är stor i det dagliga arbetet och sjuksköterskorna anser att deras egen roll i rondsituationen är betydelsefull. I en ideal rondsituation ges mer tid för förklaringar, diskussion och förtydligande. Studiens resultat bör tolkas med försiktighet då antalet deltagare i studien är lågt och utgick från en specifik rondsituation. / The aim of the study was to describe how nurse´s on a surgical unit experiences the ward round and what the ward round means for the nurses daily work. The study was performed with a qualitative questionnaire with open ended questions. Manifest content analysis has been used to evaluate the answers. Ten of 15 registered nurses, working day- and/or evening shifts, participated in the survey. The results reveal that the thoughts and feelings before the ward round are about preparation and stress. The thoughts after the ward round are about organising and planning the work for the day. The ward round is valuable for the daily work and nurse's look at their own part as very meaningful. A ward round with more time for explanations, discussions and clarifications are wanted. The results of the study should be interpreted with care since there were only few participants and focused on one specific ward round situation.

Submitted by Setor de Tratamento da Informa??o - BC/PUCRS (tede2@pucrs.br) on 2016-04-13T17:35:19Z No. of bitstreams: 1 DIS_FRANCISCO_CARLOS_FERREIRA_COMPLETO.pdf: 3098722 bytes, checksum: acc1b5cacfc09c5de19a66e60a7513a4 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-04-13T17:35:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DIS_FRANCISCO_CARLOS_FERREIRA_COMPLETO.pdf: 3098722 bytes, checksum: acc1b5cacfc09c5de19a66e60a7513a4 (MD5) Previous issue date: 2015-03-30 / In the context of the military regime, the president's speech Garrastazu Medici (1975) reinforced the idea of sending "men without land to land without men". The Amazon was seen as breadbasket of the world and had a demographic void, and thus can become the solution to the problems of drought and migration from the Northeast. One of the priorities of the National Security Doctrine was to occupy the territory of the Amazon. The creation of the Land Statute in 1963, the Brazilian Agrarian Reform Institute (IBRA), Agrarian Development National Institute (INDA), created in 1964, the Superintendent of the Amazon Development (SUDAM), established in 1966, would helped that speech became a reality and the construction of the Trans-Amazonian highway and the Cuiab?-Santar?m in 1968. on the other hand, in the midst of so many families who arrived from various corners of the country and having to face the difficulties Rond?nia, in particular offering is the Catholic Church began work in the formation of Base Communities having as guidelines the conclusions of the Second Vatican Council and the Episcopal Conferences in Latin America that emerged from it. It was in this context that was created the Community Nossa Senhora Aparecida da Cachoeirinha in 1982 and is located on Line 605, thirty five kilometers from the Parish S?o Jo?o Batista in the municipality of Jaru, Rondonia, Roman Catholic Diocese of Ji-Paran?, as a model that performance. / No contexto do Regime Militar, o discurso do presidente Garrastazu M?dici (1975) refor?ava a ideia de mandar ?homens sem terra para terra sem homens?. A Amaz?nia era vista como celeiro do mundo e possu?a um vazio demogr?fico, podendo assim transformar-se na solu??o para os problemas da seca e da migra??o do Nordeste. Uma das prioridades da Doutrina de Seguran?a Nacional era ocupar o territ?rio da Amaz?nia. A cria??o do Estatuto da Terra, em 1963, do Instituto Brasileiro de Reforma Agr?ria (IBRA), do Instituto Nacional de Desenvolvimento Agr?rio (INDA), criados em 1964, da Superintend?ncia de Desenvolvimento da Amaz?nia (SUDAM), criada em 1966, faria com que esse discurso se concretizasse, al?m da constru??o das rodovias Transamaz?nica e a Cuiab?-Santar?m em 1968. Por outro lado, em meio a tantas fam?lias que chegavam de v?rios cantos do pa?s e tendo que enfrentar as dificuldades que Rond?nia, em particular oferecia, ? que a Igreja Cat?lica passou atuar na forma??o de Comunidades Eclesiais de Base tendo como diretrizes as conclus?es do Conc?lio Vaticano II e as Confer?ncias Episcopais na Am?rica Latina que surgiram a partir dele. Foi nesse contexto, que foi criada a Comunidade Nossa Senhora Aparecida da Cachoeirinha no ano de 1982 e que est? localizada na Linha 605, trinta e cinco quil?metros da Par?quia S?o Jo?o Batista no Munic?pio de Jaru, Rond?nia, Diocese de Ji-Paran?, como modelo dessa atua??o.

L’analyse technologique des industries osseuses paléolithiques est une discipline encorerelativement jeune. Nous avons appliqué cette méthode d’analyse à deux assemblages : celuide la grotte du Rond-du-Barry (Haute-Loire) qui a livré une longue séquence allant duBadegoulien ancien au Magdalénien supérieur ; et celui de la grotte de Rochereil (Dordogne)qui a livré un ensemble attribué au Magdalénien supérieur.Dans une perspective synchronique, l’analyse technologique a permis de défi nir les modalitésd’exploitation des bois de cervidés dans ces gisements pour chaque période envisagée duBadegoulien ancien jusqu’au Magdalénien supérieur, pour les replacer dans le contexte généralde ces groupes chrono-culturels tels qu’ils sont connus à l’heure actuelle.Dans une perspective diachronique, nous analysons dans leur aspect technologique leschangements qui sont intervenus dans le travail des bois de cervidés entre le Badegoulien etle Magdalénien, changements qui se caractérisent avant tout par l’abandon du débitage parpercussion directe et le retour au débitage par double rainurage. Enfi n nous discutons du rôleet du statut qu’ont pu détenir ces deux gisements dans leur contexte local et régional. / Technological analysis of paleolithic bone industries is a still relatively young discipline. Weapplied this method to the material from two sites: the Rond-du-Barry (Haute-Loire) whichdelivered a long sequence from ancient Badegoulian to upper Magdalenian ; and Rochereil(Dordogne) which delivered an assemblage attributed to upper Magdalenian.In a synchronic perspective, the technological analysis allowed to defi ne the modalitiesof exploitation of antler in these sites for every period, from ancient Badegoulien to upperMagdalenian, and then to replace them in the general context of these chrono-cultural groupssuch as they are known at the moment.In a diachronic perspective, we analyze, in their technological aspect, the changes thatoccurred in antlerworking between the Badegoulian and the Magdalenian, which are aboveall characterized by the abandonment of the debitage by direct percussion and the groove andsplinter technique. Finally we discuss the role and the status of these two sites in their localand regional context.

Bakgrund: Patientnära rond är ett teamarbete mellan framförallt patient, sjuksköterska och läkare. Ett bra samarbete förbättrar relationen dem emellan. Dessutom har en framgångsrik rond mellan patient och sjukvårdspersonal stor betydelse för att patienten ska kunna få en säker och personcentrerad vård. Därför är det viktigt att få en djupare förståelse för hur patienter och sjukvårdpersonal upplever patientnära rond samt för betydelsen av teamarbetet vid patientnära rond. Syfte: Att belysa vilka effekter patientnära rond har på vårdteam samt att undersöka upplevelsen av patientnära rond utifrån perspektiven från både patienter och sjukvårdspersonal (sjuksköterskor, läkare och medicinstudenter). Metod: En litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Databaser som användes i studien var PubMed, Cochrane Library, Cinahl, SBU och SveMed. Resultat: Resultatet av denna studie indikerar att både patienter och sjukvårdspersonal upplever en ökad tillfredsställelse vid patientnära rond. Vidare visar resultatet att patientnära rond bidrar till att sjukvårdpersonal kan ge patienter en proaktiv omvårdnad, att samarbetet sjukvårdpersonal emellan blir mer effektivt och att patientnära rond gynnar medicinstudenters utveckling samt ökar studenters tillfredsställelse med sin utbildning. En utmaning som sjuksköterskor upplever i samband med patientnära rond är tidsbegränsning – framför allt upplever de att det tar tid för sjuksköterskor och läkare att synkronisera och koordinera mötet mellan patient och vårdpersonal samt att tid för dokumentation är bristande. Läkare upplever dessutom att deras autonomi minskas i samband med patientnära rond. Slutsats: Överlag kan patientnära rond vara ett effektivt sätt att främja personcentrerad vård. Patientnära rond har en positiv inverkan på teamarbete sjukvårdpersonal emellan samt bidrar till ökad tillfredsställelse hos både patienter och sjukvårdspersonal. Det finns dock behov av ytterligare forskning om patienters upplevelse av patientnära rond och vilka specifika åtgärder som kan vidtas för att sjukvårdpersonalen ska kunna samarbeta på ett mer effektivt sätt. / Background: The ward round is a team collaboration mainly between patient, nurse and physician. A good collaboration enhances the relationship between them. In addition, a successful round between the patient and the medical personnel is of great significance for the patient to have a safe and person-centered care. Therefore it is important to gain a deeper understanding of how patients and medical staff experience ward rounds, as well as of the importance of team work during the ward rounds. Aim: To shed light upon the effects of ward rounding on healthcare teams and to explore the experience of ward rounds from the perspectives of both patients and medical staff (nurses, physicians and medical students). Method: A literature study based on 14 scientific articles. Databases used in the study were PubMed, Cochrane Library, CINAHL, SBU and SveMed. Results: The results of this study indicate that both patients and medical personnel experience an increased satisfaction during ward rounds. Furthermore, the results show that ward rounds contribute in making medical personnel provide a proactive care to their patients, that cooperation between medical staff becomes more efficient, and that ward rounding benefits medical students’ development and increases students’ satisfaction with their education. A challenge that nurses experience during ward rounds is time limitation – mainly they experience that it takes time for nurses and physicians to synchronize and coordinate the meeting between patient and medical personnel, and also that the time for documentation is inadequate. Physicians also experience that their autonomy is reduced in relation to ward rounds. Conclusion: Overall, ward rounding can be an effective way to promote person-centered care. Ward rounds have a positive impact on teamwork between medical personnel and contribute to increased satisfaction among both patients and medical staff. However, there is need for further research on patients' perception of ward rounding and which specific measures that can be taken for the medical staff to be able to collaborate more efficiently.

Bakgrund: Ronden består traditionellt av en hierarkisk struktur där läkarens medicinska agenda har företräde framför sjuksköterskans huvudämne omvårdnad. När ronden sker på förmiddagen har studier visat att den kan ta upp till 50 minuter och det kan vara svårt för sjuksköterskan att diskutera och belysa omvårdnaden runt patienten, kunskap som läkaren också behöver för att kunna bedriva vård med ett personcentrerat angreppsätt. Studier efterlyser att det behöver ske en förändring av rondstrukturen men få belyser erfarenheter av en förskjuten rondrutin. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdteamets erfarenheter av en förskjuten rondrutin samt om detta har inverkat på sjuksköterskans omnårdnads arbete. Metod: Studien har en kvalitativ design. Tretton medlemmar i vårdteamet intervjuades individuellt med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ronden är en komplex företeelse som går att göra mer omvårdnadsorienterad. När ronden sker på eftermiddagen inverkar den positivt på det dagliga omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan har mer tid att planera och kartlägga patientens omvårdnadsbehov. De olika personalkategorierna i vårdteamet lyfte fram den förbättrade arbetsmiljön i form av ökad tidseffektivitet, minskad upplevelse av stress och därmed mer tid till patienten. Slutsats: Denna studie visar att det är positivt med eftermiddagsrond, men det behövs ytterligare studier som undersöker vilka verksamheter som lämpar sig för liknande arbetsrutin. Omvårdnaden behöver stärkas på eftermiddagsronden och specialistsjuksköterskan kan ha en central roll för att lyckas med detta. Specialistsjuksköterskan i medicinsk omvårdnad kan fungera som den bro mellan omvårdnaden och den medicinska vetenskapen, där den patientcentrerade vården lyfts fram.

Background: Despite being a central routine in hospitals worldwide the ward round hasnot been studied well, nor mentioned thoroughly in text books. Traditionally the wardround means that the responsible staff goes through the patients’ health status on theirown and thereafter meet the patient to update status, confirm diagnosis, adjust treatmentand predict prognosis. The ward round in its current form has been found to beproblematic: lack of integrity and lack of effective communication being the biggestissues. On several places there has been attempts to improve the ward round,höglandssjukhuset in Eksjö being the most prominent example. This study aims toexamine the patients’ experience of the ward round.Methods: Two individual interviews and one group interview were conducted among atotal of six patients in the ages from 52 to 91, all with experience of traditional wardrounds from höglandssjukhuset in Eksjö during January 2014. The interviews weretranscribed and analyzed using a phenomenological qualitative approach.Results: The main finding in the interviews were that the most important part of a wardround for the patients is a well-functioning communication with the doctor. The patientsdescribed the existence of honest questions during the ward round as a benchmark forthe quality of the communication. Four factors were identified as underlying causes fora well-functioning communication: Equality between doctor and patient, comprehensionof the ward round routines, enough time, and a preserved integrity of the patient.Discussion and conclusion: The social psychological concepts of social responsivity andpower were used to analyze and explain the findings. Suggestions were made to thetraditional ward round to change the routines to make the staff more equal to the patient,increase the knowledge of the patient about the routines, increase the time spent onevery patient and secure the integrity of the patient during the ward round.The findings from this study will be a part of a bigger research project about the wardround that also will be used in an improvement work about the ward round inHöglandssjukhuset in Eksjö and in the region of Jönköpings län.

Sjuksköterskor ifrågasätter ibland sin närvaro under ronden och för motivation krävs förståelse för yrkesrollens betydelse. Trots rondens potential för vårdutveckling saknar den erkännande som ett viktigt forskningsområde. Syftet var att studera ronden som företeelse på sjukhus. En litteraturstudie grundad på 13 artiklar utfördes. Resultatet belyser att ronden skedde på rutin, aldrig ställdes in samt innehade främst tre funktioner: planering och utvärdering av patientvården, en pedagogisk funktion samt en samordnande funktion. Rondens upplägg påverkade patienters upplevelse och delaktighet. Sjuksköterskor kände sig ofta exkluderade, hade svårigheter att förmedla information och bidrog sällan till beslutsfattandet. Sjuksköterskans bidrag under ronden var nödvändigt och höjde patientsäkerheten. Gemensamma verktyg för kommunikation, dokumentation och riskanalyser inom vårdteamet har utvecklats för att förbättra ronden. Det förekom att patienter och vårdpersonal var missnöjda med upplägget av ronden och i båda grupperna fanns de som kände oro under ronden samt hade bristfällig kunskap om dess innebörd och syfte. Ronden bör därför lyftas i utbildningen och studenter tränas i att kommunicera med andra inom vårdteamet. Yrkesverksamma bör främja patienters delaktighet och förståelse under ronden. Kommande forskning bör utgå från ett omvårdnadsperspektiv och riktas mot hur ronden kan användas som ett effektivt arbetsverktyg och hur teamarbete kan uppmuntras. / Nurses sometimes question their presence during the ward round and understanding of the importance of their professional role is required as motivation. In spite of the ward rounds’ potential for care development it lacks recognition as an important research area. The aim was to study the ward round as a phenomenon. A literature review was conducted using 13 papers. The findings reveal that the ward round was conducted as a routine part and was never cancelled. It consisted of mainly three functions; planning and evaluation of the patient care, a pedagogical function and a coordinating function. The format affected patients experience and participation. Nurses often felt excluded, experienced difficulties in providing information and rarely contributed to decision making. Nurses’ contribution in the ward round was essential and increased patient safety. Common tools for communication, documentation and risk analysis within the care team have been developed to improve the ward round. There were patients and staffs who were dissatisfied with the format and there existed anxiousness during the ward round and lack of knowledge about the meaning and purpose in both groups. The ward round needs to be highlighted in education and students need to practice communication with other care team members. Professionals should promote patient participation and understanding during the ward round. Future research should include a nursing perspective and address how the ward round could be used as an effective tool and how to promote teamwork.