Sjuksköterskor inom akutsjukvården har ett varierande yrke. Ingen dag är den andra lik och av sjuksköterskor krävs snabba beslut och ett lugnande arbetssätt. I ett rum kan en patient vårdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid är döende. Detta kan göra att personalen mår dålig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvårdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal. För att nå syftet gjordes en intervjustudie. Sju sjuksköterskor från tre olika akutmottagningar intervjuades. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod användes och intervjuerna resulterade i sex kategorier: Tillhörighet i arbetsgruppen, trivsel, stimulans, enkelhet, att växa i sin yrkesroll, tidslig och rumslig uppfattning. Avlastningssamtalen sker både informellt och formellt bland personalen. Arbetsgruppen har stor betydelse och ett bra klimat på arbetsplatsen bidrar till att underlätta spontana avlastningssamtal. För personal som varit med om samma händelser kan samtalet ge en ökad förståelse för var och ens insats och det bidrar till att sjusköterskor mognar och växer i sin yrkesroll. Det upplevs också som en trygghet och lättnad att känna förtroende för kollegorna och kunna prata om sådant som känns tungt. Det behövs mer forskning inom det här området särskilt vad sjuksköterskor har för behov av avlastande samtal. / Nurses in acute care have a vary profession. No days are the same and from  nurses needs quick decisions and a composed approach. In a room is a patient sitting with a fishing hook in his finger while the patient in the next room is dying. This can make the staff feel bad and become stressed which can lead to deficiencies in nursing care to patients. The aim of the study was to explore and describe nurses' experiences of relief calls. An interview study was made. Seven nurses from three different acute care were interviewed. The analysis of Graneheim and Lundman (2004) was used and the interviews resulted in six categories: Membership of the working group, comfort, stimulation, simplicity, to grow in their professional, time and spatial perception. Relief calls is both informally and formally among staff. The working group is of great importance and a good climate in the workplace helps to facilitate spontaneous relief calls. For staff who have been through the same events can call give a better understanding of everyone's effort and it helps nurses to mature and grow in their professional capacity. It is seen also as a security and relief to have confidence in their colleagues and to talk about things that feel heavy. Further research is needed in this area particularly what nurses have a need for relief calls.

Bullying is a serious problem for many children and youths in today’s society. Surveys have shown that more than 145 000 children and youths are concerned by the problem as a victim or as bullies. The purpose with this survey is to obtain a clear picture of the students’ views of bullying in physical education and health. The main questions in this study are: ·         Does bullying occur in a bigger extent within the subject physical education and health than within other subjects? ·         In which elements during physical education lessons is the risk highest to be exposed to bullying? ·         Are there any differences concerning the students’ views of physical education in relation to what age they are.  To acquire an understandable picture of bullying I have chosen to do a literature study where different kinds of definitions are presented. There are also different varieties of bullying such as physical or social.  Further, to answer my research questions, I have done interviews with students in secondary school. Physical education and health is a subject where bullying is more common than in other school subjects according to my results. Further the survey shows that lessons in swimming is an element where the risk to be exposed to bullying is highest. Since bullying is a big problem in today`s school I think that it`s important that the staff has good knowledge when it comes to bullying. With open eyes and a big commitment I think that we can go far when it comes to the problems with bullying. / Mobbning är i dagens samhälle ett allvarligt problem för många barn och ungdomar, och då framförallt i skolan men även på fritiden. Undersökningar har visat att mer än 145 000 barn och ungdomar är berörda av problemet som offer eller som mobbare. Syftet med den här undersökningen är att få en inblick i elevers uppfattningar angående mobbning inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna jag använt mig av är: ·         Förekommer mobbning i större utsträckning inom ämnet idrott och hälsa än inom övriga ämnen? ·         Under vilket moment inom ramarna för idrott och hälsa är det störst risk att bli utsatt för mobbning? ·         Hur skiljer sig uppfattningarna i årskurserna 5-9 åt då det gäller mobbning under lektioner i idrott och hälsa? Jag har genomfört en litteraturundersökning för att få en klarare bild av begreppet mobbning. I denna undersökning presenteras olika definitioner, liksom att det finns olika typer av mobbning såsom fysisk och social. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort en intervjuundersökning med elever i årskurserna 5-9.  Enligt mina resultat är ämnet idrott och hälsa ett ämne där mobbning förekommer i större utsträckning än inom övriga ämnen. Vidare visar också min undersökning på att bad är det moment inom ämnet där risken att bli utsatt för mobbning är som störst Eftersom mobbning är ett stort problem i dagens skola anser jag att det är viktigt att all berörd personal har goda kunskaper om mobbning. Med öppna ögon och ett stort engagemang tror jag att det går att komma långt med mobbningsproblematiken.

Syftet med undersökningen är att kartlägga skaderiskerna med att arbeta som marin maskinpersonal och jämföra skaderisken med anställda som har liknande arbeten iland. Undersökningen inbegriper även att kartlägga vilka typer av arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna för den anställde i förhållande till hur vanlig olyckan är. Undersökningen är en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets arbetsskadeanmälningar utgör grundmaterialet, där totalt 198 arbetsskador behandlades och kategoriserades. Transportstyrelsens statistik för ombordanställda jämfördes med Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån statistik över anställda iland. Detta för att se vilken yrkeskategori som hade högst skaderisk. Resultatet av undersökningen visar att arbetsolyckor under kategorierna ”Bära” och ”Halka/Snubbla/Trilla” och arbetssjukdomar under kategorin ”Tunga lyft/Arbetsställningar” är de arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna i förhållande till hur vanlig arbetsskadan är. Vid jämförelsen av skaderisken med liknande yrkeskategorier iland ligger maskinanställda till sjöss näst sämst till. Den yrkeskategori som är mest lik marin maskinpersonal har fyra gånger mindre skaderisk. / The aim with this thesis is to identify the risks of injury while working as marine engine staff and compare the risk of injury to employees who have similar jobs ashore. The thesis also includes identifying the types of work injuries, which leads to the most serious consequences for the employee in relation to how frequent the accident is. The thesis studied literature in which the Swedish Work Environment Authority's work injury reports are the base material, where a total of 198 injuries were treated and categorized. The Swedish Transport Agency’s statistics for employees at sea were compared with the Swedish Work Environment Authority’s and the Swedish Central Bureau of Statistics’ statistics for employees ashore. The result of the thesis show that work related accidents categorized as "Carry" and "Slip/Trip/Fall" and work related diseases categorized as "Heavy lifting/Working positions" are the injuries leading to the most serious consequences in relation to how frequent the accident is. When comparing the risk of injury with similar professions ashore, marine engine staff is the second worst. The profession most similar to marine engine staff has four times less risk of injury.

Die Befragung „Ist-Stand der OP-Textilienversorgung in deutschen Krankenhäusern“, die eingebettet ist in das Forschungsvorhaben „Evaluierung von OP-Textilien nach hygienischen, ökologischen und ökonomischen Kriterien“, hat zum Ziel, den gegenwärtigen Stand der OP-Textilienversorgung zu erfassen. Für die Befragung, die sowohl web-basiert als auch postalisch im Zeitraum 11/2008 bis 02/2009 durchgeführt worden ist, wurden vorab alle Krankenhäuser und Kliniken in Deutschland kontaktiert, um den jeweiligen Ansprechpartner für die Beschaffung von OP-Textilien zu erhalten. Der Fragebogen gliedert sich in drei Teile: Abschnitt A: OP-Textilien mit den Unterabschnitten Allgemeines, Ausschreibung von OP-Textilien, OP-Mäntel, OP-Abdeckungen, OP-Kit-Packs, Ökonomische Analyse der OP-Textilienversorgung und Ökologische Bewertung der OP-Textilienversorgung; Abschnitt B: Umweltschutz im Krankenhaus und Abschnitt C: Angaben zum Krankenhaus. Zu den zentralen Ergebnissen der Befragung zählen, dass das Kriterium Versorgungssicherheit das wichtigste Kriterium bei der Ausschreibung ist, gefolgt von Zuverlässigkeit und Reinigungsqualität; dass sowohl Einweg-OP-Mäntel als auch -OP-Abdeckungen häufiger angewendet werden als Mehrweg-Textilien; dass der Tragekomfort der Mehrweg-Mäntel als deutlich besser eingestuft wird als der der Einweg-Mäntel. Ein ähnliches Ergebnis zeigt sich bei der Umweltfreundlichkeit von OP-Mänteln und OP-Abdeckungen. Weiterhin zeigte die Untersuchung, dass eine ökonomische Bewertung bisher häufiger vorgenommen wurde als eine ökologische Bewertung. Bei ökonomischen Analysen, die in den meisten Fällen durch ein krankenhausinternes Team durchgeführt wurden, wurden weitestgehend die Anschaffungskosten/ Miet- bzw. Leasingrate als Kriterium herangezogen. Im Rahmen der ökologischen Bewertung sind vor allem Kriterien wie schadstoffarmer Abfall, geringe Umweltbelastung und wenig schädliche Stoffe von Bedeutung. Insgesamt wird der Umweltschutz tendenziell als wichtig eingeschätzt, wobei die am häufigsten vertretenen Umweltschutzmaßnahmen die Beachtung von Umweltkriterien bei der Beschaffung, die/der Umweltbeauftragte/r und die Zertifizierung nach ISO 14001 sind.

This report is founded in lack of knowledge concerning the design and layout procedureduring a new engine room construction.The prime question is how the engine room takes its form from idea to construction and whathappens in between. We want to give the reader a better understanding in how the work isdone and why it is designed the way it is concerning layout, ergonomics and safety. Duringthis report we will enhance the knowledge concerning regulations and rules that are of greatsubstance such as SOLAS, Swedish Sjöfartsverket and IMO.By contacting the parties involved in the process in newly designing a vessel and its engineroom, we will assume their approaches and experiences. We will study the work progressfrom planning to construction of a vessels machinery spaces. We will with the help ofinterviews with interested parties get an idea of the approach and also compare the finishedproduct a bit depending on company size and resources.The investigation resulted in a good basis for how a ship engine room design takes shape andwhich aspects are taken into account, however, we found that the existing rules concerningengine room layout was very vague and was seen as the most recommendations. For thecontrol room, there were however some points to consider. We believe that it would facilitatea more comprehensive legal framework relating to engine room design. / Denna studie grundar sig i en okunskap gällande maskinrums design och layout. Frågan viställde oss var hur ett fartygs maskinrum kom till från idé till ritning och slutligen beställning.Syftet med arbetet är att ge läsaren grundläggande kunskaper gällande maskinrums design,layout samt ergonomiska aspekter då detta är relevant gällande säkerhet och avhjälpandekring det dagliga arbetet ombord på ett fartyg. Vi kommer även ta upp information som rörregelverk så som (SOLAS, Sjöfartsverket och arbetsmiljöverket),riktlinjer (IMO) standarder (ISO).Genom att kontakta de parter som är inblandade i ett nykonstruerande av ett fartyg och dessmaskinrum kommer vi utgå ifrån deras tillvägagångssätt och erfarenheter. Vi kommer studeravägen från beställning och planering till konstruering. Vi kommer med hjälp av intervjuermed berörda parter skaffa oss en uppfattning om tillvägagångssättet vid planering avmaskinrums designen och även jämföra resultatet beroende på rederiets storlek och resurser.Undersökningen resulterade i ett bra underlag för hur ett fartygs maskinrums konstruktion tarform och vilka aspekter som det tas hänsyn till, dock upptäckte vi att reglerna gällandemaskinrummets utformning var mycket vaga och sågs mest som rekommendationer. Förkontrollrummet fanns det däremot en del punkter att ta hänsyn till. Vi anser att det skulleunderlätta med ett mer utförligt regelverk som rör maskinrummets utformning.

Varför ser både din kropp och tröjan som du hittade i butiken annorlunda ut iprovrummet? Belysning i provrum är ett återkommande problem.Belysningsbranschens blomstrande framfart borde ha löst denna angelägenhet förflera år sedan. I denna studie utreds problematiken ur tre olika intressenterssynvinklar för att kunna redogöra för rekommendationer som behandlarbelysningen i provrum. Följande frågeställningar formulerades:1. Vilka kriterier definierar god belysning i provrum?2. Vilken funktion har belysningen i provrum sett ur butikspersonalens ochkundernas perspektiv?3. Anser kunden att upplevelsen av sig själv i provrummet påverkar köpbeslutet?Inledningsvis genomfördes en förstudie med observation av befintliga provrumoch intervjuer med belysningsplanerare. Efter det intervjuades butikschefer frånfem olika butiker i Jönköping. Studiens två metoder, enkätundersökning ochljusmätning, användes på butikerna. 70 enkätsvar ställdes i relation tillprovrummens fysiska förutsättningar som dokumenterats genom ljusmätningar iprovrummen.Resultatet visar att korrekt visuell färgupplevelse följt av rättvis bild av kroppenoch ansiktet är belysningens viktigaste funktioner i provrum. Överraskandeförekommer det provrum där belysningen medvetet gjorts bristfällig för attmanipulera kunden till att gå ur provrummet. Detta ger butikspersonalen ökadechanser att skapa en relation med kunden för att påverka köpbeslutet, ettförhållningssätt vi inte skulle vilja rekommendera.God provrumsbelysning karakteriseras av belysningstekniska val som välharmonierar med provrummets övriga utformning för att ge en rättvis bild avbåde färger, detaljer och kroppens form. Belysningen ska dessutom samspela medbutikens övriga belysning.I enkätundersökningen frågade vi kunderna i hur hög grad fyra olika faktorerpåverkat deras beslut att köpa eller inte köpa klädesplagget som provats. Denfaktor som mest påverkar kundens beslut till köp är kundservicen (vid köp) ochpriset (vid uteblivet köp), efter dessa kommer upplevelsen av sig själv iprovrummet (vid båda). Detta resultat stämmer väl överens med hur bådebelysningsplanerare och butikspersonal resonerar kring frågan vad som avgör omkunden köper eller inte.Vår slutsats är att belysningen i provrum ska ge en rättvis bild av kropp, färg ochkläder. Rekommendationer för provrum skulle underlätta planering, men någonoptimal lösning går inte att redogöra för då alla människor är olika ljuskänsliga ochhar skilda behov i provrummet. Upplevelsen av provrummet går att koppla tillköpbeslutet. / Why do both your body and the shirt look different in the fitting room comparedto how they did in the store area? The continuing problem with lighting in fittingrooms is a fact. The lighting industry should have resolved this matter severalyears ago through the development process. This study investigates the problemfrom the viewpoint of three different stakeholders in order to presentrecommendations for lighting in fitting room. The following concerns are raised:1. What criteria’s defines good lighting in the fitting room?2. Seen from the store staff and customers perspective, what function does lightingin the fitting room have?3. Does the customers’ perception of themselves in the fitting room affect theirdecision to buy?Initially there was a pilot study with an observation of existing fitting rooms, andinterviews with lighting designers. After these, additional interviews with storemanager from five different stores in Jönköping were undertaken. Our two studymethods, survey and measuring of light, were used in these stores. The 70 surveyresponses were compared directly with the fitting rooms physical attributes thatwere documented by light measurements in the fitting rooms.The most important features with regard to lighting in fitting rooms are anaccurate visual color experience and a fair image of the body and face.Surprisingly, there are fitting rooms where lighting is deliberately weakened inorder to manipulate the customer to exit the fitting room. This will allow the storestaff to increase the chances of creating a relationship with the customer toinfluence purchasing decisions; an approach we would not like to recommend.Good lighting in fitting rooms is characterized by technical lighting choices thatharmonize with other features in the fitting room to create an unbiased image ofcolors, details and body shape. The lighting must also interact with all otherlighting in the store.In the survey we asked customers to what extent the four different factors listedabove influenced their decision of buying the tested garment. The factor that mostaffects the customer decision of purchase is the customer service (purchase doesoccur) and the price (purchase does not occur), thereafter the experience ofthemselves in the fitting rooms (for both). This result is congruent with well withlighting designers and store staff’s reasoning about what affects the customerspurchasing decision.Our conclusion is that the lighting in fitting rooms should give a fair picture ofbody, color and clothing. Recommendations for lighting in the fitting room wouldease the planning, but an optimal solution cannot account for the reality that allpeople have different sensitivity to light and diverse needs in the fitting rooms.The experience of the fitting room and specifically the lighting within can belinked to the decision of purchases.

Detta examensarbete undersöker hur materiella och immateriella ledtrådar används vid förmedling av ett tjänstevarumärke i en internationell franchisekontext. Begreppet experience room (Edvardsson, Enquist och Johnston, 2005) tillämpas för att undersöka konceptet ICEBAR BY ICEHOTEL i egenskap av testkörning (prepurchase service experience) av ICEHOTELs erbjudande, samt hur franchisegivaren hanterar de särskilda förhållanden som uppstår vid förmedling av tjänster via franchisetagare i egenskap av varumärkesambassadörer. Hur går det till när en upplevelse, lika flyktig och förgänglig som isen på Torne älv, görs materiell och flyttbar i form av ett franchisekoncept? Och vad händer med ett tjänstevarumärke när det förmedlas av en franchisetagare på andra sidan jordklotet? Studien konstaterar att franchisekonceptet ICEBAR BY ICEHOTEL uppfyller designdimensionerna för ett experience room; fysiska och immateriella artefakter, teknologi, kundplacering, kunddeltagande och interaktion med de anställda förekommer alla i någon utsträckning. Dock är den otydliga kopplingen till ICEHOTEL – en konsekvens av det tidigare namnet Absolut Icebar – avgörande för att konceptet inte kan anses utgöra en PSE (prepurchase service experience). I det studerade fallet sammanfattas det interna varumärkesarbetet i fem kategorier; dokument, materiella ledtrådar, personer och aktiviteter med anknytning till ICEHOTEL samt storytelling vilken bidrar till att skapa mening och en personlig koppling till varumärket. Det framgår av studien att kopplingen till Jukkasjärvi och upplevelsen av ishotellet är avgörande för att franchisetagarens representanter ska ”leva varumärket”.  Detta medför också att den frekventa kontakten mellan franchisetagarens kontaktpersoner och franchisegivaren skapar bättre förutsättningar för buy-in av varumärkeskonceptet hos kontaktpersonerna jämfört med den juridiska franchisetagaren. Studien visar också att franchisegivarens organisationskultur präglas av en stark entreprenörsanda vilken bidragit till att varumärkeskonceptet inte bedrivits som en traditionell franchise. Härigenom får franchisetagarnas egna organisationer ett stort genomslag i exempelvis rekryteringsfrågor vilket i sin tur får effekter på den förmedlade varumärkesbilden. För att den särskiljande varumärkesbilden som förmedlas genom franchisetagarna ska motsvara den som franchisegivaren avser, behövs en förståelse för varumärket i samtliga led i organisationen samt gemensamma värdeord till stöd för exempelvis rekrytering på lokalt plan. Det framgår av studien att franchisetagarnas representanter tar ett större ägandeskap över varumärkets värderingar i de fall materiella och immateriella ledtrådar kombineras och förmedlas på ett involverande sätt. Att förmedla ett tjänstevarumärke i en internationell franchisekontext innebär en balansgång mellan franchisegivarens och den lokala franchisetagarens organisationskulturer – och preferenserna hos respektive marknad kontra varumärkets kärnvärden. Det studerade fallet illustrerar ett dilemma som uppstår när ett förgängligt erbjudande förmedlas genom franchise; hur mycket konstnärlig och entreprenöriell frihet ryms egentligen i ett kopierbart koncept? Studien ger också ett bidrag till diskussionen kring skillnader mellan tjänster och upplevelser genom att använda begreppet experience brand för att beskriva det studerade varumärket.

Syfte: Undersöka sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter, upplevelser och syn påanhörigas närvaro i akutrummet i samband med omhändertagandet av en kritiskt sjuk ellerskadad patient. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. 16 semi-struktureradeintervjuer genomfördes. Resultat: Vårdpersonalen har delade meningar om anhörigas närvaropå akutrummet. Generellt tycks anhörigas närvaro upplevas som positivt så länge det handlarom en kritiskt sjuk eller skadad patient. När patientens tillstånd inte är lika kritiskt kananhörigas närvaro leda till en försämrad sekretess, till viss del också beroende på det aktuellaakutrummets planlösning. Patientsäkerhet och arbetsmiljö kan också påverkas av anhörigasnärvaro. Slutsats: Bland vårdpersonal finns en önskan om tydligare riktlinjer i gällandepolicy om anhörigas närvaro på akutrummet för att förbättra sekretess, arbetsmiljö ochpatientsäkerhet. / Objective: To examine the experiences and views of nurses and assistant nurses regardingrelatives being present in the emergency room during the care of a critically ill or woundedpatient. Method: Empirical study with a qualitative approach. Sixteen semi-structuredinterviews were performed. Results: The nursing staff had different views on relatives beingpresent in the emergency room. Generally, the presence of relatives was regarded assomething positive, if the patient was critically ill or badly wounded. If the patient’s conditionisn’t critical, the presence of relatives can impair the patient’s confidentiality, partly based onhow the emergency room is built. Patient’s safety and the working environment can also beaffected by the presence of relatives. Conclusion: There is a wish among nursing staff formore distinct guidelines in the current policy about the presence of relatives in the emergencyroom, in order to improve the patient confidentiality, working environment and the patients’safety.

We have, after three years of studying at Södertörns University Collage, experienced that there is great division in the classroom between students of foreign origin and ethnically Swedish students. How the students choose to place themselves in the classroom form a pattern on the basis of students’ outer shells. The aim of this study is to understand what impact the student’s social orders has on the position they choose in the classroom. We have done a qualitative study where we have observed different classrooms at Södertörns University College, and also interviewed some students. The results have particularly shown that the students' divisions in the classroom arise from the student’s previous experience with individuals and the student’s solidarity that they feel with their own group. The results have also shown that this pattern that occurs in the classroom is a reproduction of the pattern found in the larger social space, the society. / Efter tre års studier på Södertörns högskola har vi som studenter upplevt att det finns en stor uppdelning i klassrummen mellan studenter med utländsk bakgrund och etniskt svenska studenter. Deras placeringar i klassrummet bildar ett mönster utifrån studenternas yttre skal. Syftet med studien är att förstå vilken effekt studenternas sociala ordning har på hur de kommer att placera sig i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi främst har observerat olika klassrum på Södertörns högskola och även intervjuat några studenter. Resultaten har bl.a. visat att studenternas uppdelning i klassrummet uppstår utifrån studenternas tidigare erfarenheter med individer och utifrån en viss gemenskap de känner med sin egen grupp. Resultaten har även visat att detta mönster som uppstår i klassrummet är en reproduktion av mönstret som finns i det större sociala rummet, nämligen samhället. Nyckelord: Klassrummet, sociala rum, rasifiering, etnicitet, beslutstagande,

Introduktion: Den perioperativa omvårdnaden där operationssjuksköterskan ingår innefattar faserna före, under och efter operation och kan ses som ett arbetssätt. Perioperativ omvårdnad har utarbetats under 1990-talet. Arbetssättet har inte efterlevts i någon stor grad trots positiva effekter för patienter och personal. Operationssjuksköterskans arbete är fortfarande övervägande traditionellt, med fokus på tiden då patienten är sövd och opereras. Vårdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om den perioperativa omvårdnaden har betydelse för hur arbetet bedrivs på operationsavdelningar. Syfte: Att beskriva vårdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnadsarbete samt om införandet av perioperativ omvårdnad. Metod:Datainsamling skedde genom öppna intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fyra sektionsledare inom operationssjukvården på två länssjukhus och två universitetssjukhus i Sverige. Insamlad data har analyserats kvalitativt med manifest innehållsanalys. Huvudresultat: Perioperativ omvårdnad som arbetssätt hade enligt vårdenhetschefer och sektionsledare inom operationssjukvård ett värde genom att förnya operationssjuksköterskans arbetssätt vilket anses förbättra patientens omvårdnad. För att införa perioperativ omvårdnad krävdes att olika behov tillgodoses, som tydliggörande av patientnyttan, stöd som skapar rätt förutsättningar, samt att det behövs motivation hos operationssjuksköterskor. Slutsats: Perioperativt omvårdnadsarbete är, trots dess värde, inte möjligt att genomföra utan långtgående förändringar i synsätt och organisation. / Introduction: Perioperative care in which the operating room nurse takes part includes the phases before, during and after operation and can be seen as a way of working in parallel with the care process. This approach has however not been applied to any great extent in pratice despite several studies having shown the positive effects for both patients and staff. The common view of the operating room nurse’s role is still a traditional one with the focus on the time when the patient is anaesthetized and during the actual surgery. Unit managers and section leaders perceptions of perioperative care are important since it affects how the approach is applied in practice. Aim: To describe the unit managers and section leaders perceptions of the operating nurse’s perioperative care work together with how the process is applied in practice. Method: Data were collected by semi-structured interviews with four unit managers and four section leaders within the operating room unit of two provincial hospitals and two university hospitals in Sweden. Data have been analysed with a qualitative content analysis. Main results: Perioperative care as an approach has, according to the unit managers and section leaders in the operating room unit, a value as it revitalises the operating room nurse’s method of working which in turn is thought to improve patient care. It is maintained that in order to introduce perioperative care certain requirements need to be fulfilled, such as clarification of the benefit to patients, support in order to create the right conditions, as well as the need for motivated operating room nurses. Conclusion: Perioperative nursing care is, despite its value, not possible to implement without farreaching changes to how operating room nursing is approached as well as organisational changes.