No description available.

Om att leta efter ett narrativt berättande i rummet. Om att hitta tillbaka till scenkonsten efter en flera års exkursion i radiomediet. Om att försöka berätta om något som egentligen ligger för nära. Om att sätta fingret på vad jag konkret har gjort under den senaste två åren, åt vilket håll jag börjat gå. En text som är ett dokumentärt berättande i sig. Om de som har haft oturen att inte födas till ett pass. Om migrationsverkets perversiet. En text som vill förändra. En text som i sin väv har tillit till sig själv. / radio in the room

<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma.</p><p>För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh’s narrativa verktyg.</p><p>Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas.</p>

Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma. För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh’s narrativa verktyg. Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om förskolans lärmiljöer och om faktorer som tillskrivs möjligheter och begränsningar för förskolans uppdrag i befintliga och nybyggda förskolelokaler. Själva processen och framtagandet av den nybyggda förskolan ingår i undersökningen utifrån förskolepersonalens och skolledningens perspektiv. Med utgångspunkt i en rumslig teori undersöks förskolans lokaler i denna studie utifrån fysiska, föreställda och sociala dimensioner. För att söka svar på studiens frågeställningar genomförs en kvalitativ fallstudie av en förskoleenhet. Förskolornas lärmiljöer och processen kring att flytta från befintliga- till nybyggda lokaler studeras. I studien ingår tre förskolor, en tillfällig modulförskola, en ombyggd förskola och en nybyggd förskola, inom en förskoleenhet. Genom användandet av intervjuer tillsammans med pedagogiska gåturer undersöks både personalens och barnens röster om lärmiljöerna i det studerade fallet. Studiens resultat visar att de fysiska rummens representation påverkade barnens föreställningar om vilka aktiviteter som kunde äga rum. Ett annat resultat utifrån studien är att fysiska- materiella faktorer, flexibilitet och pedagogiska idéer och värderingar framträder som betydelsefulla aspekter vid utformning av lärmiljöer. En övergripande slutsats utifrån denna undersökning är att delaktighet och samarbete i flera led är en viktig framgångsfaktor tillsammans med gediget förarbete i processen av att bygga en ny förskola, utveckla lärmiljöer och för att starta upp utbildningens verksamhet i nybyggda lokaler.

Navigation systems are commonly used in our daily lives. Research has shown that spatial audio presents one opportunity for more effectively communicating to the driver the direction of the next manoeuvre. This thesis project proposes a new feature for the spatialisation of the audio cues triggered by a mobile navigation system by using a virtualised vector-based panning (VVBP) architecture for the encoding and decoding. The prototype developed during this thesis enables the spatialisation using headphones- or speakers- based systems. This study aims to promote a new sound experience to the user, which can be used to increase the safety and performance of driving. Based on an expert review and a user test, the application was tested on different scenarios. The participants selected during these sessions were part of HERE Technologies, which made possible to reach design experts who knew the current application provided by the company beforehand, making easier the comparison with the proposal. This selection could also present a limitation on the study since the users might have a personal bias for seeing new features in a product which have already worked on. Analysis of the results obtained during the testing session demonstrated high satisfaction with the feature by the users and a better understanding of their surroundings. Consequently, this indicates that spatial audio can improve the performance of driving by introducing a new source of information for positioning the next turn or obstacle. Further research is needed to identify other factors that could strengthen the effectiveness of the product. / Navigationssystem används ofta i våra dagliga liv. Forskning har visat att rumsligt ljud ger ett tillfälle att effektivare kommunicera till föraren i riktningen för nästa manöver. Detta avhandlingsprojekt föreslår en ny funktion för spatialisering av ljudkoder som utlöses av ett mobilnavigeringssystem med hjälp av en virtualiserad vektorbaserad panorering (VVBP) arkitektur för kodning och avkodning. Prototypen som utvecklats under denna avhandling möjliggör spatialisering med hörlurar eller högtalarbaserade system. Denna studie syftar till att främja en ny ljudupplevelse för användaren, som kan användas för att öka säkerheten och prestandan vid körning. Baserat på en expertgranskning och ett användartest testades applikationen på olika scenarier. Deltagarna som valdes ut under dessa sessioner var en del av HERE Technologies, som gjorde det möjligt att nå konstruktionsexperter som kände till den nuvarande applikationen från företaget i förväg, vilket underlättar jämförelsen med förslaget. Detta val kan också utgöra en begränsning av studien eftersom användarna kan ha en personlig fördom för att se nya funktioner i en produkt som redan har arbetat med. Analys av resultaten som erhölls under testperioden visade hög tillfredsställelse med funktionen hos användarna och en bättre förståelse för deras omgivning. Konsekvensen indikerar att rumsligt ljud kan förbättra körförmågan genom att införa en ny informationskälla för positionering av nästa sväng eller hinder. Ytterligare forskning behövs för att identifiera andra faktorer som kan stärka produktens effektivitet.

Offentliga rum är en viktig beståndsdel av den urbana miljön och något många av oss tar för givet. Men är det offentliga rummet tillgängligt för alla eller kan platsens gestaltning exkludera vissa grupper från rummet? Den här studien syftar till att belysa dessa problem genom att undersöka tre olika offentliga platser i Karlskrona utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. För att undersöka platserna har tre fallstudier genomförts genom både systematiska- och deltagande observationer. Empirin från observationerna har sedan ställts mot kunskapsunderlageti en analys för att få en gedigen bild över hur tillgänglighetsanpassade platserna var. Sammanfattningsvis hade samtliga platser brister, men i varierande grad. Slutsatsen blev att en förändring måste ske, annars kommer denna rumsliga exkludering att fortgå.

This thesis aimed to clarify the essential factors involved in externalising audio over headphones. Extensive research was conducted, examining binaural cues and the latest advancements in the field. A novel approach was proposed, which applied HRIRs and BRIRs on a Mid-Side decomposition. The objective was to enhance frontal externalization while increasing control over centre-panned and side-panned elements. The proposed method underwent rigorous testing in various setups, accompanied by objective and subjective evaluations. The objective measures were then correlated with the findings from the subjective evaluations. Interaural coherence analysis revealed that the BRIR exhibited lower overall coherence values than the HRIR. This was anticipated, considering BRIRs capture room acoustics that impact sound perception compared to anechoic conditions. Introducing simple room acoustics, such as early reflections and reverberation tails, significantly reduces the coherence in higher frequencies for HRIR. Connecting these findings to the conducted listening test, it is observed that lower IC generally corresponded to a wider audio configuration. However, assessing frontal externalization proved challenging. Among the tested configurations, the two BRIR models achieved the most width, with the unsmoothed version performing slightly better. This suggests a tradeoff between externalization and colouration, as the smoothed BRIR model excelled in spectral colouration and preference. For the HRIR, adding room acoustics slightly increased the width. It received lower ratings regarding spectral colouration and was not preferred over the HRIR model without room acoustics. This reinforces the significance of preserving the original spectral characteristics. / Denna avhandling hade som mål att klargöra de väsentliga faktorer som är involverade i att externalisera ljud över hörlurar. Omfattande forskning genomfördes, där binaurala ledtrådar och de senaste framstegen inom området undersöktes. Ett nytt tillvägagångssätt föreslogs, där HRIRs och BRIRs applicerades på en Mid-Sid-uppdelning. Målet var att förbättra frontal externalisering i kombination med mer kontroll över centrerade och sido-justerade element. Den föreslagna metoden genomgick rigorösa tester i olika inställningar, åtföljda av objektiva och subjektiva utvärderingar. Objektiva mätningar korrelerades sedan med resultaten från de subjektiva utvärderingarna. Analysen av interaural koherens visade att BRIR hade lägre övergripande koherensvärden än HRIR. Detta var väntat eftersom BRIR fångar upp rumslig akustik som påverkar ljuduppfattningen jämfört med anekoiska förhållanden. Att införa enkla rumsliga akustikegenskaper, såsom tidiga reflektioner och efterklangssvansar, minskar signifikant koherensen i högre frekvenser för HRIR. Genom att koppla samman dessa resultat med de genomförda lyssningstesterna kan man observera att lägre interaural koherens generellt korresponderade med en bredare ljudkonfiguration. Dock visade det sig vara utmanande att bedöma frontal externalisering. Bland de testade konfigurationerna uppnådde de två BRIR-modellerna störst bredd, där en icke spektrum-justerad version presterade något bättre. Detta tyder på en avvägning mellan externalisering och färgning, eftersom den slätade BRIR-modellen presterade bra i både färgning av ljud och preferens. För HRIR ökade bredden något genom att lägga till rumslig akustik. Den fick lägre betyg avseende spektralfärgning och föredrogs inte framför HRIR-modellen utan rumslig akustik. Detta understryker vikten av att bevara de ursprungliga spektrala egenskaperna.

Exhibition room: How the experience of art is affected by the exhibition room design at Liljevalchs art gallery and Fotografiska. This thesis explores the effect the exhibition design presented in two of Stockholm ́s art galleries has on the viewer. This study investigates Liljevalchs exhibition Vårsalongen and Fotografiskas exhibition The Extraordinary World of Christian Tagliavani. It conducts how the rooms in these two exhibitions relate to each other, and also compare the design of each exhibition room, one by one. This report is based on space syntax theory combined with observations and interviews with both the curators of these two exhibitions and people who has visited both of the exhibition rooms. This analysis show how the exhibition rooms in Liljevalchs and Fotografiska relate to each other. It also shows that the design in the exhibition room, such as the colour on the walls, lights, noises, how the art pieces are hanging as well as the spatial of the room has a big effect on the viewers experience. This thesis describes how these elements above affect the viewer in these two art galleries.

A desktop virtual reality environment of a campus area (called Silcton) was used to examine how instructing participants on performing exploration in an unfamiliar environment impacts the acquired spatial knowledge. Participants explored the Silcton virtual environment, after having received differing instructions on what to do. Two instruction conditions were tested: (i) the participant was provided with instructions to freely explore the Silcton virtual environment for at least 10 minutes (ii) the individual explored the environment while being instructed to pay specific attention to the environment’s layout. By providing different types of instructions before exploring an unfamiliar environment, we can learn more about how the instructions' wording impacts the acquired spatial knowledge, especially when aiming for a particular behavior or memory effects. We also tested for participants’ spatial abilities and observed differences between genders and based on individual differences. The present study shows no statistically significant differences in pointing and model-building scores between any of the tested groups, namely, the different instruction groups, gender, and groups with 'low' and 'high' spatial abilities. Time spent in the environment and pointing error showed a significant negative correlation, which indicates that as experience with the environment increases, participants become better at pointing to targets in the environment. The lack of significant results might be attributed to the overall small sample sizes and/or the distribution of men and women in the two instruction groups. Therefore, for future research a close monitoring of the experimental process and a larger retainment of participants are required to provide solid evidence and draw any general conclusion. / En stationär virtuell verklighetsmiljö på ett campusområde, kallad Silcton, användes för att undersöka hur instruktioner för deltagare relaterat till att utforska okänd miljö påverkar den förvärvade rumsliga kunskapen. Deltagarna utforskade Silctons virtuella miljö, efter att ha fått olika instruktioner om vad de ska göra. Två instruktionsförhållanden testades: (i) deltagaren fick instruktionen att fritt utforska Silctons virtuella miljö i minst 10 minuter (ii) deltagaren fick instruktionen att utforska miljön samtidigt som han skulle ägna särskild uppmärksamhet åt miljöns design. Genom att tillhandahålla olika typer av instruktioner innan vi utforskar en okänd miljö kan vi lära oss mer om hur instruktionernas formulering påverkar den förvärvade rumsliga kunskapen, särskilt när man siktar på ett visst beteende eller visa minneseffekter. Vi testade också för deltagarnas rumsliga förmågor och observerade skillnader mellan könen och individuella skillnader. Resultatet för studien visar inga statistiskt signifikanta skillnader i pek- och modellbyggande poäng mellan någon av de testade grupperna, nämligen de olika instruktionsgrupperna, kön och grupper med "låga" och "höga" rumsliga förmågor. Tid i miljön och pekfel visade en signifikant negativ korrelation, vilket indikerar att när erfarenheten med miljön ökar blir deltagarna bättre på att peka på mål i miljön. Bristen på signifikanta resultat kan hänföras till de övergripande små urvalsstorlekarna och/eller fördelningen av män och kvinnor i de två instruktionsgrupperna. Därför krävs för framtida forskning en noggrann övervakning av den experimentella processen och ett större antal deltagare för att tillhandahålla solida bevis och dra några allmänna slutsatser.