Som distriktssköterska inom äldreomsorgen är värdegrund ett viktigt område att ha med sig i sitt arbete för att ge den äldre personen ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett etiskt förhållningssätt skall fungera som stöd för alla som arbetar inom äldreomsorgen. När den äldre personen som bor eller flyttar in på äldreboende skall hon/ han kunna fortsätta leva sitt liv utifrån den hon/han är utan att behöva göra förändringar i sin personlighet. Den äldre personen med vård och omsorgsbehov ska få hjälp och stöd i sin vardag så att vardagen uppfattas så meningsfull som möjligt. Syftet med studien var att undersöka de äldre personernas uppfattningar av vård och omsorg på ett särskilt boenden och ett demensboende samt jämföra resultatet med tidigare nationell värdegrundsundersökning. En enkät lämnades ut till alla som bodde på särskilt boende/ demensboende i en mindre kommun i Västra Götaland. I resultatet framkom det att det allmänna hälsotillståndet upplevdes bättre hos de äldre personerna på demensboende än vad den äldre personen boende på särskilt boende upplevde. De boende på demensboendet var även mer positiva till att kunna påverka sin tid till hjälp. Män boende på särskilt boende upplever hälsan sämre. De upplever också i större utsträckning att vårdpersonalen inte har tid. Kvinnor på demensboende upplevde i högre utsträckning ensamhet. Kvinnor boende på demensboende upplever sig i mindre grad än andra boende informerade om tillfälliga förändringar i vården och omsorgen. Författarna kom fram till att fortsatt kompetensutbildning och reflektion för vårdpersonal är av stor vikt för att fortsätta göra förändringar till det bättre för den äldre personen. Några implikationer gällande värdegrund är att nationell värdegrund skall ligga till grund för all vård och omsorg. Den ska vara ett stöd för all vårdpersonal i arbetet och för att detta skall fungera är det av stor vikt att kontinuerligt reflektera över vård och omsorgsarbetet. Regelbunden schemalagd reflektionstid för all berörd vård och omsorgspersonal. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

En viktig del i det förebyggande arbetet för att bibehålla hälsa, är att förhindra vårdrelaterade infektioner. Särskilt boende för äldre utgör en arena för vård, omsorg och hälsa. Med vårdrelaterade infektioner menas en infektion som uppkommer hos en person i vård eller omsorg till följd av en åtgärd personen erhållit. En central strategi för att bibehålla hälsa och främja folkhälsa är att förebygga infektionssjukdomar i vårdinrättningarna. Faktorer som påverkar personalens följsamhet till hygienrutinerna i kommunal vård och omsorg är resurser, ledning, personal och externa faktorer. Syftet med studien var att beskriva vad vårdhygien på ett särskilt boende för äldre innebar utifrån ett chefsperspektiv. Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju chefer på särskilt boende intervjuades med semistrukturerade frågor. Resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat och huvudfynd i studien visade att chefer inom särskilt boende för äldre var mycket medvetna om att vårdhygien har stor relevans för att minimera och bryta smittspridning. De belyste även behov av att arbeta mer centrerat och strukturerat med den vårdhygieniska frågan. Faktorer som kunskap, lokaler, inställning, attityder samt ekonomi är områden som ibland brister och kunde arbetas mer med. Slutsatsen av denna studie visar att chefer inom särskilt boende för äldre är mycket medvetna om att vårdhygien har stor relevans för att minimera och bryta smittspridning. Det finns även behov av att arbeta mer centrerat och strukturerat med den vårdhygieniska frågan. Svårigheter med det vårdhygieniska arbete kan grunda sig i att förutsättningar som kunskap, lokaler, inställning, attityder och ekonomi ibland brister. / An important part of preventive work to maintain health is to prevent healthcare-associated infections. Nursing home for the elderly is an arena for health and care. Healthcare-associated infections refer to infections among persons in care as an outcome of an action of care. A central strategy for maintaining health and promoting public health is to prevent infectious diseases in the healthcare facilities. Factors that affect the adherence of staff to the hygiene routines in municipal care are resources, management, personnel and external factors. Aim of the study was to describe what infection control in a nursing home for the elderly meant from a managerial perspective. The method was a qualitative interview study. Seven managers for nursing homes were interviewed with semi-structured questions. The result was analyzed with a qualitative content analysis. Results and main findings in the study showed that managers in nursing home for the elderly were very aware of that work with infection control is of great relevance to minimize and break the spread of infection. They also highlighted needs such as working more centrally and structured with infection control and hygiene issues. Factors such as knowledge, premises, attitude, and finances sometimes fail and could be more elaborated in work. The conclusion of this study shows that managers in special housing for the elderly are very aware that health care is of great relevance to minimize and break the spread of infection. There is also a need to work more centrally and structured with the health-hygienic issue. Identified difficulties with the health-hygienic work since conditions such as knowledge, premises, attitudes, attitudes and finances sometimes fail.

<p>Today older people’s health and life quality are current topics of conversation in society. The number of old people is increasing and their health is deteriorating, that is why there is a need of new ways of meeting their necessities. In this study we have tried to illustrate heads of districts reasoning concerning pets’ significance for old people in special housing. The purpose of the study is to investigate the management’s awareness and preparedness around and also management of pets in special housing in a county. We have also had a look at the practical work with pets in special housing. The material in the study comes from qualitative interviews. One geriatric care manager and six heads of districts with the responsibility of special housing for old people under municipal management have been interviewed. In our interpretation we have used Brülde’s theory (2003) of life quality called “a mixed theory of happy character”. Brülde combines elements from hedonism, the theory of fulfillment of wishes and from the objective pluralism to make his own theory. The result from the study shows that all heads of districts are positive to have pets in special housing and that all special housing has or has had pets in some form. The contact with pets gives many old people a better life quality with happiness, an increased well-being and decreases the sense of loneliness.</p>

Today older people’s health and life quality are current topics of conversation in society. The number of old people is increasing and their health is deteriorating, that is why there is a need of new ways of meeting their necessities. In this study we have tried to illustrate heads of districts reasoning concerning pets’ significance for old people in special housing. The purpose of the study is to investigate the management’s awareness and preparedness around and also management of pets in special housing in a county. We have also had a look at the practical work with pets in special housing. The material in the study comes from qualitative interviews. One geriatric care manager and six heads of districts with the responsibility of special housing for old people under municipal management have been interviewed. In our interpretation we have used Brülde’s theory (2003) of life quality called “a mixed theory of happy character”. Brülde combines elements from hedonism, the theory of fulfillment of wishes and from the objective pluralism to make his own theory. The result from the study shows that all heads of districts are positive to have pets in special housing and that all special housing has or has had pets in some form. The contact with pets gives many old people a better life quality with happiness, an increased well-being and decreases the sense of loneliness.

Syftet med studien var att studera äldre människors, boende i särskilt boende, känsla och upplevelse av egen livskvalitet. Frågeställningarna för studien var "Vad främjar och hindrar känslan och upplevelsen av livskvalitet hos äldre", "I vilket sammanhang och med vem upplever äldre hög livskvalitet" och " Hur har känslan och upplevelsen av livskvalitet förändrats efter det att man flyttat till ett särskilt boende". Valet av begreppen, välbefinnande, tillfredsställelse och lycka, är gjord utifrån Bengt Brüldes blandade livskvalitetsteori. Studien vilar således på Brüldes teori och tankar kring livskvalitet och hur livskvalitet kan undersökas. Studien har en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex äldre personer boende i särskilt boende i en mindre kommun. Analysen skedde enligt DePoy och Gitlins fyra tanke- och handlingsprocesser vid kvalitativa analyser. Ett induktivt förhållningssätt anammandes där kategorier, taxonomier och teman plockades fram. De kategorier som framträdde främst var hälsa, betydelsefulla relationer och social samvaro med andra, övriga kategorier som nämndes av informanterna var trygghet/otrygghet, ekonomi samt ödmjukhet. Studien visar liknande resultat som tidigare bedriven forskning, nationellt som internationellt. De likheter som framträtt är att en god hälsa är en bidragande orsak till en ökad känsla och upplevelse av livskvalitet, men också betydelsen av nära och goda relationer till familj och vänner. Vidare lyfts betydelsen av goda levnadsvillkor så som ekonomi upp av informanterna. Likväl lyfter informanterna vikten av fritidsaktiviteter men också tidigare erfarenheter från livet. Det som framträtt som mest intressant i analysen är vår tolkning av att äldre är ödmjuka, vilket kan påverka deras känsla och upplevelse av egen livskvalitet genom att de ej alltid kan med att fråga om den hjälp eller det stöd de är i behov av. Det finns enligt oss grund till att finna arbetssätt inom socialt arbete med äldre för att bibehålla och främja känslan och upplevelsen av egen livskvalitet bland äldre under de åren de är boende i ett särskilt boende. Detta utifrån analysen där vår tolkning visar på att äldres ödmjukhet kan komma att påverka känslan och upplevelsen av egen livskvalitet negativt. / The aim of the study was to examine elderly´s, residents of nursing homes, feeling and experience of their own Quality of Life by examining their sense of well-being, satisfaction and happiness. The questions for this study was "What promotes and prevents the feeling and the experience of Quality of Life in elderly", "In what context and with whom perceive elderly high Quality of Life" and "How has the feeling and perception of Quality of Life changed after they moved to a nursing home". The choice of terms, well-being, satisfaction and happiness, has been made from Bengt Brüldes mixed Quality of Life theory. The Study is thus based on Brüldes theory ant thoughts about life and how Quality of Life can be examined. The study has a qualitative approach, in which semi-structured interviews were conducted with six elderly living in nursing homes in a small community. The analysis was done according to DePoy and Gitlins four thought and action processes of qualitative analysis. An inductive approach was used where categories, taxonomies and themes were picked up. The categories that emerged were primarily health, meaningful relationships and social interaction with others. Other categories that emerged were help/support, security/unsecurity, economy and humility. The study shows similar results to previous research projects nationally and internationally. The similarities that emerged is that good health is a contributing factor to an increased feeling and perception of Quality of Life, but also the importance of close and good relationships with family and friends. Furthermore, informants raised the importance of good living conditions so as economy. Nevertheless informants lift the importance of extracurricular activities but also past experience of life. What emerged as the most interesting in the analysis is our interpretation of the elderly as humble, which can affect their sense and experience of their own Quality of Life if their humbleness affect their ability to ask for help and support. Due to the findings of the study we are of the meaning that its of importance in social work with elderly to maintain and promote the feeling and perception of Quality of Life among elderly living in nursing homes. This is based on the analysis where our interpretation suggests that elderly's humility may affect their feeling and experience of individual Quality of Life negatively.

Bakgrund: Anhöriga utgör en viktig och betydande del av vården som ges till personer med demenssjukdom. När man vårdar en närstående kan det leda till att man åsidosätter den egna hälsan. Att stödja personer som ger omsorg eller vård till en närstående är viktigt för både den anhöriga och samhället. Anhörigstöd är en sjuksköterskeuppgift.Syfte: Att belysa anhörigas upplevelse av stöd från vårdpersonal på särskilt boende för personer med demenssjukdom.Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data från sju semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Anhöriga upplever stöd från vårdpersonal när de blir bemötta på ett bra sätt, när de känner trygghet, när de vet att den närstående får bra vård och när de får information. Stöd från vårdpersonal upplevs inte av alla anhöriga och ses inte som en självklar arbetsuppgift för personalen.Slutsats: Sjuksköterskor kan ge stöd till anhöriga genom att bygga stöttande relationer, främja transparens och involvera anhöriga i planerandet och genomförandet av vården. Anhörigstöd på särskilda boenden behöver utvecklas. / Background: Close family and friends play a significant role in the care provided to people with dementia. When a person cares for a close relative or friend, it can be at the expense of their own health. Support for those who provide care and assistance to a close relative or friend is important for both the carer concerned and for society as a whole. Support for patients’ close family and friends is part of the nursing remit.Purpose: To examine the support provided by the care staff at residential homes for people with dementia as experienced by the family and friends of residents.Method: This research was carried out as a qualitative descriptive study based on interview surveys. Data from seven semi-structured interviews was analysed using a qualitative content analysis technique.Results: Close relatives and friends feel supported by care staff when they are treated appropriately and kindly, when they have a sense of trust and confidence in the environment, when they know that their family member or friend is being well cared for and when they are provided with information. Not all caring relatives and friends perceive that they get support from care staff, nor do they see it as a self-evident part of the job of the care staff.Conclusion: Nursing staff are able to provide support to patients’ close family and friends by forming supportive relationships, promoting transparency and involving patients’ close family and friends in planning and executing the provision of care. Support for close family and friends in the context of residential care needs improvement.

Bakgrund: Äldre personer i särskilt boende anses vara de mest sårbara i samhället och livskvalitet har i tidigare studier visats skilja åt, gällande ålder och kön. Med en ökande befolkning i relation till de minskade platserna i särskilt boende är det viktigt att kontinuerligt studera äldres livskvalitet och om det råder skillnad gällande ålder och kön. Mer kunskap om detta ämne kan hjälpa sjuksköterskan att utforma en mer personcentrerad omvårdnad som främjar livskvalitet i särskilt boende. Syfte: Syftet med studien var att undersöka livskvalitet avseende yngre-äldre och äldre-äldre samt kön bland personer i särskilt boende. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och analytisk statistik för att beskriva samband och förekomst. Studien var baserad på redan inhämtat material från den longitudinella studien Swedish National Study on Aging and Care i Blekinge. 537 personer i åldrarna 62–104 år inkluderandes. Mätinstrumentet Quality of Life in Late-Stage Dementia användes för skattning av livskvalitet. Resultat: Studiens resultat visade på signifikant skillnad i livskvalitet mellan grupperna yngre-äldre och äldre-äldre. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors livskvalité. Vissa enstaka frågor visade signifikant skillnad mellan män och kvinnor även om det totala resultatet inte gjorde det, exempelvis frågor gällande fysisk beröring/kroppskontakt och om personen tycker om att umgås med andra. Slutsats: Resultatet visade att det fanns viss signifikant skillnad gällande livskvalitet i särskilt boende, men det behövs vidare forskning då livskvalitet är ett svårstuderat och föränderligt fenomen. Genom att anpassa omvårdnaden utifrån varje enskild persons behov, som i vissa fall skiljer sig åt, blir omvårdnaden i särskilt boende mer personcentrerad. Detta möjliggör att de äldre personerna i särskilt boende kan erhålla hög livskvalitet, oavsett ålder eller kön.

Bakgrund: Förekomsten av depression hos äldre personer på särskilt boende är ca tre gånger högre jämfört med de som bor i det egna hemmet. Faktorer som kan bidra till att utveckla depression sent i livet är bland annat svagt socialt nätverk och ensamhet. Det finns kunskapsbrister hos omvårdnadspersonalen på särskilda boenden gällande depression hos äldre personer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse i omvårdnaden av äldre personer med depression som bor på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt bestående av 9 vetenskapliga artiklar, insamlade via databaserna CINAHL och PubMed. Analys av artiklarnas kvalitet har gjorts med hjälp av granskningsmallar. Resultat : Fyra huvudteman identifierades: autonomi, kommunikation, emotionellt stöd och aktivitet. Autonomi visade sig kunna förbättra upplevd livskvalitet. Att sjuksköterskan har tid för samtal och en god kommunikation med den äldre visade sig betydelsefullt. Emotionellt stöd ansågs vara en värdefull del i sjuksköterskans omvårdnad. Aktivitet har en positiv inverkan på depression hos äldre personer på särskilt boende. Slutsats: Faktorer som har betydelse i omvårdnaden av äldre personer med depression är autonomi, individanpassade aktiviteter, god kommunikation, tid för stödjande samtal samt möjlighet att få emotionellt stöd. / Background: The prevalence of depression among elderly people is about three times higher for those living in nursing homes compared to those living in their own homes. Factors that can contribute to generate depression in late life is among other things, weak social network and loneliness. There is absence in knowledge about depression among the care staff working in nursing homes. Aim: To describe factors of importance when caring for elderly people with depression living in nursing homes. Method: A literature review consisting of 9 scientific articles, collected through the CINAHL and PubMed databases. Analysis of the articles' quality has been done using review templates. Results: Four main-themes were formed: autonomy, communication, emotional support and activity. Autonomy can increase the perceived quality of life. To give the elderly time for good communication was found to be significant. Emotional support was important in the nurses care. Activity has an positive impact on depression for elderly persons living in nursing homes. Conclusion: Factors of importance when caring for elderly people with depression are autonomy, individually designed activities, communication and opportunities to receive emotional support.

Background: Involuntary loneliness has adverse effects on the physical and mental health of the elderly. Few interview studies have investigated older people's experience of loneliness in residential care. Purpose: The purpose of the study was to highlight thoughts about loneliness in individuals 70 years or older, living at nursing homes and their experience of loneliness related to the accommodation. Method: The study design was qualitative with an inductive approach. Semistructured interviews with 13 individuals 70-98 years old, was performed. The text was analyzed  and interpreted using qualitative content analysis. Result:  Five categories emerged; The move to the nursing home linked to loneliness, Individual aspects of loneliness, Loneliness and aging body, Significance of social factors for loneliness and Individual strategies to deal with loneliness.            Conclusion: Some older people were bothered by loneliness and asked for an increased community, in the context of meal, in the form of  group activities. It was common for the elderly with increasing age not to participate in all activities and instead chose to be for themselves, usually in a positive loneliness (solitude). / Bakgrund: Ofrivillig ensamhet har skadliga effekter på äldres fysiska och psykiska hälsa. Få intervjustudier har undersökt äldres upplevelse av ensamhet på särskilt boende (Säbo). Syfte: Syftet med studien var att belysa tankar om ensamhet hos individer över 70 år, på särskilt boende (Säbo) samt deras upplevelse av ensamhet relaterat till boendet. Metod: Studiedesignen var kvalitativ med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide med 13 individer 70-98 år, genomfördes. Texten analyserades och tolkades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier framkom; Flytten till Säbo kopplat till ensamhet, Individuella aspekter av ensamhet, Ensamhet och den åldrande kroppen, Betydelsen av sociala kontakter för upplevelsen av ensamhet samt Individuella strategier att hantera ensamhet.                                                                                                                            Slutsats: En del äldre besvärades av ensamhet och efterfrågade en ökad gemenskap i samband med måltid, i form av gemensamma aktiviteter i grupp. Det var vanligt att de äldre med stigande ålder inte deltog i alla aktiviteter och istället valde att vara för sig själva, i en positiv ensamhet.

Bakgrund: Malnutrition innebär en obalans mellan näring och energi som går till vävnaderna och det befintliga behovet. Med åldern ändras de fysiologiska funktionerna i kroppen som har en betydelse för intaget av mat och vätska. Malnutrition kan medföra multipla konsekvenser för de äldre såsom ökad fallrisk, reducerad livskvalité, ökad sjukhusvård och dödlighet. Sjuksköterskan har inom äldrevården en essentiell roll för att bedöma, planera och införa åtgärder gällande den äldres närings- och vätskeintag. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med malnutriton. Metod: En litteraturöversikt där datamaterialet bestod av åtta kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Resultat: Fem områden identifieras; kunskap genom utbildning, samarbete med olika professioner, sjuksköterskors arbetsmiljö, dialog vid anamnestagning och användning av bedömningsinstrument. Konklusion: Det finns ett behov av utökad kunskap vid vård av patienter med malnutrition eftersom ökad kunskap medför mindre osäkerhet för sjuksköterskan. / Background: Malnutrition means an imbalance between nutrition and energy that goes to the bodytissues and the existing need. With age, the physiological functions of the body change which have a bearing on the intake of food and fluid. Malnutrition can cause multiple consequences for the elderly, such as increased fall risk, reduced quality of life, increased hospitalization and mortality. The nurse has an essential role in the field of elderly care to assess, plan and implement measures regarding the nutrient and fluid intake of the elderly. Aim: The aim was to describe nurses experiences when it comes to nursing patients with malnutrition. Method: A literature review where data material consisted qualitative and quantitative article. Results: Five areas identified; knowledge by education, cooperation with different professions, nurses' work environment, dialogue for anamnesis and the use of assessment instrument. Conclusion: There is a need for increased knowledge in the care of patients with malnutrition because increased knowledge leads to less insecurity for the nurse.