Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ”Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?” samt ”Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?” Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen. Intervjuer utgör primärdata där analys gjorts med de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen bygger på: Självbestämmande, Rollteorin samt Livskvalitet och känsla av sammanhang. I studien framkom att äldre upplever helheten på särskilt boende som positivt, men att de utifrån självbestämmande saknar information om vad de har rätt till. De äldre kände av organisationsstrukturen; att personal har lite tid till varje person och valde då många gånger att missunna sitt eget självbestämmande. Vad som dock underlättade upplevelsen av självbestämmande var att personalen bekräftade den äldre som en unik individ med lika rätt som alla andra att få tillgång till hjälp. Ytterligare en underlättande faktor till ökad självbestämmande, grundar sig i enkla framkomligheter; kan de äldre lättare ta sig dit de vill, ökar också upplevelsen av självbestämmande då de inte blir beroende av personalen. / The purpose of this study is to investigate how elderly, after they moved into assisted living, are experiencing self-determination. Also, increase the knowledge about the factors that are contributing to a greater self-determination for the elderly. To this purpose, the following two questions were raised: “How do older experience their autonomy in assisted living facilities?” and “What factors contribute to the creation of self-determination?” The questions are formulated to get the information on what the elderly themselves believe involve autonomy, how it is created and how they look at the importance of self-determination.The thesis has a qualitative approach based on the hermeneutic sense interpretation. Interviews constitute primary data where analysis was made with the theoretical premises on which the essay is based on: Empowerment, Role Theory also the Quality of Life Theory and Meaningful experience.As a result of the study, it was found that elderly people experience life in elderly care as positive, but regarding of self-determination they have limited information about their rights. The older people felt the organizational structure: that staffs have little time for each person and the elderly was often choosing to neglect their own self-determination to help the staff. However, what facilitated the experience of self-determination was that the staff confirmed the elderly as a unique individual, with the same right as everybody to access assistance. Another facilitating factor for increasing autonomy, based in simple accessible units; could the older easier get where they want, it would also increase the perception of self-determination when they not become dependent on the staff.

Bakgrund: Omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale nämnde på 1800-talet idén med att använda djur i vården. Forskning som gjorts på vuxna där hundar varit inblandade har bland annat visat positiva effekter på blodtryck, hjärtfrekvens och apati. Forskning på området visar även att när en människa klappar ett djur frisätts hormonet oxytocin, som är ett lugnande hormon som får oss att må bra. Longitudinella studier har visat positiva effekter av att ha hund på särskilt boende, både stationär och besökande hund. De psykiska effekterna som påvisats var förbättrad sinnesstämning och upplevelser av stöd och trygghet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hundens effekt på äldre personer boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Psykiska effekter, Fysiska effekter samt Socialt välbefinnande. Att spendera tid med en vårdhund kan reducera depression, minska ensamhet och öka den sociala interaktionen. Slutsats: Hundar kan ha positiva effekter på välbefinnandet hos äldre personer på särskilt boende.Nyckelord: Animal assisted intervention, effekt, hund, äldre människor, särskilt bonde. / Background: Nursing theorist Florence Nightingale mentioned in the 1800s the idea of using animals in care. Research done in adults where the dog has been involved has shown positive effects on blood pressure, heart rate and apathy. Research also show that when a human pats an animal the hormone oxytocin is released, which is a soothing hormone that makes us feel good. Longitudinal studies have shown the positive effects of having a dog in long-term care facilities, both stationary and visiting dog. The psychological effects detected were improved mood and experiences of support and security. Purpose: The purpose of this literature review was to investigate the dog's effect on older people living in long-term care facilities. Method: A literary review where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical effects, Psychological effects and Social wellbeing. Conclusion: Dogs can have positive effects on the wellbeing of elderly people living in long-term care facilities.Keywords: Animal assisted intervention, dog, effect, elderly, long-term care facility.

Bakgrund: Undernäring hos äldre är vanligt förekommande. Orsakerna till undernäring är många och leder till ökad risk för komplikationer och minskad livskvalité. Enligt tidigare forskning ansågs kunskap om undernäring och åtgärder brista och en avsaknad av riktlinjer identifierades. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömningar, dess åtgärder samt uppföljning för vårdtagare i risk för undernäring på särskilt boende. Metod: Intervjustudie med sex sjuksköterskor i en kommun i sydvästra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys utförd enligt Graneheim och Lundmans metod.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att bedömning, åtgärder och uppföljning av undernäring för det mesta fungerade bra, men vissa hinder identifierades. Bland annat behövdes det mer kunskap och kompetens om undernäring. Bristande resurser var ett återkommande problem och det var viktigt med ett gott samarbete mellan olika professioner för att nutritionsarbetet skulle fungera optimalt. Det var viktigt att se helheten och ett enda bedömningsinstrument räckte inte för att göra en bedömning.Konklusion: För att förebygga undernäring måste bedömning ske i ett tvärprofessionellt samarbete och med både ett instrument och den kliniska blicken. För att vidareutbilda personalen och öka matkvalitén behövs mer resurser. / Background: Malnutrition in elderly is common. The causes of malnutrition are many and results in an increased risk of complications and decreased quality of life. In previous research a lack of knowledge about malnutrition and interventions was found and an absence of guidelines was identified. Aim: The aim of the interview study was to investigate nurses’ experience of nutrition assessments, its interventions and follow-up for patients at risk of malnutrition in nursing homes. Method: Interview study with six nurses in a municipality in south west Sweden. Qualitative content analysis was conducted according to Graneheim and Lundman’s method.Result: The result showed that the nurses experienced that assessment, interventions and follow-up of malnutrition was mostly well functioned, but some obstacles were identified. Among other things, more knowledge and competence about malnutrition was required. Lack of resources was a recurring problem and it was important with a good collaboration between different professions for the nutritional work to have an optimal function. It was important to see the whole patient and one single screening instrument was not enough to make an assessment.Conclusion: To prevent malnutrition, assessment must be conducted in a transprofessional collaboration and with both an instrument and the professional judgment. To educate staff and enhance food quality more resources are needed.

Bakgrund: Närstående spelar en viktig roll även då en familjemedlem bor vid ett särskilt boende för äldre. Många äldre som bor på särskilt boende anses vara i livets slutskede och stor del av vården som ges kan anses vara palliativ i sin karaktär. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård på särskilt boende för äldre. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån nio kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i två olika databaser: PubMed och Psycinfo. Artiklarna har kvalitetsgranskats och artiklarnas resultat har analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Att god information och kommunikation är väsentligt, Att förtroendefulla relationer är betydelsefullt, Att möta otillräcklig vårdsamordning, samt Att känna ett ansvar för vården. Konklusion: Närstående rapporterade både god vård, och brister i vården som påverkade deras eget välmående. Brister i vården handlade om otillräckligt engagemang från vårdpersonal vilket kan orsaka ett onödigt lidande. God vård beskrevs som goda relationer till personalen som både såg den närstående och den äldre.

Our population are ageing. As this happens more people will be in need of longterm care facilities. We now know that some elderly people with certainbackground factors are more likely to be injured or sick. One of the four biggestbackground factors is fall propensity. Most of the reported falls come from longterm care facilities, approximately 60 % of the care takers in long term carefacilities fall one time or more each year. Earlier studies has shown that physicalactivity can lead to improved balance and decreased fall propensity. This literaturereview intended to investigate suitable types of physical activity to decrease thenumber of falls of people living in long term care facilities, by illustrating theeffect of physical activity, intrinsic risk factors and fall frequency. A literaturereview of quantitative studies was made. The result of the study was that onesingle training program is probably not suitable for all elderly living in long termcare facilities. Simplified Tai Chi is possibly suitable more mobile elderlies andSun-style Tai Chi suites the ones with a risk factor for falling. Some programs,like performing the training program while sitting down, is probably morefavourable for those in need of transport assistance. / Vi får en allt äldre befolkning. I takt med att befolkningen åldras kommer antaletäldre, med behov av särskilt boende, att öka. Man vet idag att vissa äldre medspeciella bakgrundsfaktorer har en större risk att drabbas av sjukdom och skada.En av de fyra största bakgrundsfaktorerna som medför hög risk för sjukdom ochskada är fallbenägenhet. Fall är mest rapporterade inom särskilda boenden, cirka60 % av vårdtagarna inom särskilda boenden drabbas årligen av ett eller flera fall.Tidigare studier har visat att fysisk aktivitet kan leda till en förbättrad balans ochminskad falltendens. Litteraturstudien ämnade att undersöka lämpliga former avfysisk aktivitet för att minska fall hos äldre i särskilt boende, genom att belysafysisk aktivitets effekt på inre riskfaktorer samt fallfrekvensen. En litteraturstudieav kvantitativa studier gjordes. Resultatet som framkom föreslår att ett och sammaträningsprogram förmodligen inte passar alla äldre. Förenklad Tai Chi passarmöjligen de äldre som är mer mobila och Sun-style Tai Chi passar de som harnågon riskfaktor för att falla. En del program, som exempelvis att utföraträningsprogrammet sittande, är möjligen mer fördelaktigt för de som är i behovav assistans vid förflyttning.

Hälften av alla personer över 90 år har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med åldern. Demenssjukdom medför nedsättning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svårighet att tolka information och orientera sig. Även minne, språk och tankeförmåga kan försämras. Rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att känna igen föremål, hitta rätt i miljön och att tolka information rätt spelar en stor roll för välbefinnandet. Syftet är att belysa rummets betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende och svara på frågeställningen: vad i rummet skapar livskvalité hos personer med demenssjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod användes som underlag. Artiklarna hittades i CINAHL, Science Direct, Pubmed och Psykinfo. Resultatet visar att rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. De fysiska, sociala och psykiska rummen samverkar med varandra, och bildar individens upplevda livskvalité. / Half of all people with an age above 90 are diagnosed with dementia, and the incidence of dementia increases with age. Dementia reduces our cognitive functions, which can negatively impact our ability to interpret information and orientation. Also memory, speech and thinking abilities may be affected. Space is of significant importance to people with dementia. Being able to recognize objects, orientate in the environment and successfully interpret information is of great importance for people’s well-being. The purpose of the study is to shed some light over the significance of space for people with dementia living in nursing homes, and to answer the following question: which factors in space create life quality for people with dementia? As method a literature study has been used where ten articles with both quantitative and qualitative methods represent the basis of the study. Articles were gathered from CINAHL, Science Direct, Pubmed and Psykinfo. The results show that space is highly important for people with dementia. The physical, social and psychological space interacts with each other and forms the perceived life quality for the individual.

Bakgrund Sömnkvalitet är betydande för livskvalitet. Sömnbrist leder till att kroppen inte fungerar optimalt. Äldre personer som bor på särskilt boende riskerar att utsättas för försämrad sömnkvalitet. Ofta behandlas sömnsvårigheter med sömnläkemedel, vilket kan skapa negativa biverkningar. Omvårdnadens centrala mål är hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan ansvar för bedömning av omvårdnadsåtgärder. Att identifiera samt utveckla individuella och förebyggande icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder är viktigt för att skapa förutsättningar att förbättra sömnkvaliteten hos äldre. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnkvalitet hos äldre på särskilt boende. Metod Denna litteraturöversikt utfördes med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturstudier baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat Litteraturöversiktens resultat visar att främjande omvårdnadsåtgärder som fysisk aktivitet, socialt samspel, minskade depressiva symtom samt sensorisk stimuli har positiva effekter på äldres sömnkvalitet. Sjuksköterskan är viktig när det gäller att ge handledning och stöd i det sömnfrämjande arbetet. Slutsats Omvårdnadsåtgärder som identifierades och som visade sig kunna förbättra sömnkvalitet är fysisk aktivitet, socialt samspel, sensorisk stimuli samt åtgärder för att minska depressiva symtom. Sjuksköterskan har ett ansvar att handleda i team samt ge stöd utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background Quality of sleep is significant for quality of life. With lack of sleep, the body does not function optimally. Older people living in nursing homes are exposed to impaired sleepquality. Often, insomnia is treated with sleep medications, which can contribute to negative side effects. The central goals of nursing are health, well-being, and quality of life. The nurse is responsible for the assessment of nursing interventions. To identify and develop individual and preventive non pharmacological nursing interventions to create conditions to improve the quality of sleep in the elderly are important. Aim The aim of the literature review was to describe nursing interventions that promote sleepquality in elderly people living in nursing homes. Method This literature reviews were conducted with elements of the methodology used in systematic literature reviews based on 15 original scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. Results The results of this literature review show that promoting nursing interventions such as physical activity, social interaction, reduced depressive symptoms and sensory stimuli have positive effects on the sleep quality of the elderly. The nurse is important when it comes to providing guidance and support in the sleep promotion work. Conclusions Nursing interventions that were identified and that were shown to improve sleep qualityare physical activity, social interaction, sensory stimuli as well as measures to reduce depressive symptoms. The nurse has a responsibility to supervise in teams and provide support based on a person-centered approach.

Bakgrund I Sverige bedrivs idag äldreomsorgen på kommunal nivå med reglering från socialtjänstlagen. Detta medför att varje kommun får göra en egen tolkning av lagstiftningen för att sätta sina egna mål och även budget, vilket i sin tur leder till att utbudet av bland annat måltidsstöd skiljer sig från kommun till kommun. Måltidsstöd är de stöd som kommuner erbjuder för att främja fysiska, psykiska och sociala behov och är av stor vikt hos den äldre populationen då de lättare drabbas av malnutrition och även löper större risk att drabbas av följdsjukdomar.Syfte Syftet är att studera utbud av måltidsstöd inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner samt vårdtagares upplevda nöjdhet kopplat till detta.Metod En kvantitativ metod har använts för att analysera webbenkäter från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som undersökte nöjdhet respektive måltidsstöd inom äldreomsorgen. Beskrivande statistik inkluderade 149 kommuner och 91 kommuner inkluderades i test av statistisk inferens. För analys av data skapades ett två variabler för nöjdhet och två variabler som representerar utbudet av måltidsstöd inom äldreomsorgen. Variabler analyserades och jämfördes. Signifikansnivån för analysen sattes till <0,05. Resultat Studien visade på en allmän hög nöjdhet inom äldreomsorgen trots en stor variation av erbjudet måltidsstöd inom kommunerna. Graden av variation visar på en ojämlik fördelning av måltidsstöd bland de olika kommunerna. Analysen av data visade inga signifikanta samband mellan sortens måltidsstöd i förhållande till upplevd allmän nöjdhet.  Slutsats Den statistiska analys som genomfördes visade ej någon signifikant samband på antal erbjudna måltidsstöd och den allmänna upplevda nöjdheten hos den vårdtagare inom äldreomsorgen. Det skulle kunna indikera på att nöjdheten möjligen är mångfaktoriell och mer utförlig forskning krävs inom området. Det avfärdar dock inte vikten av måltidsstöd som en del i det allmänna måendet hos vårdtagarna som tidigare studier visat. Den deskriptiva statistiken belyser en ojämn fördelning av måltidsstöd mellan kommunerna. Konsekvenserna av detta är att äldre i kommuner med lågt utbud riskerar åldersrelaterade åkommor i högre utsträckning. En Jämlik vård är något som eftersträvas av de lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. Utmaningen ligger här främst hos kommunerna att följa de centrala lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. / Background: In Sweden, elderly care is currently provided at the municipal level with regulation from the social services act. This means that each municipality has its own interpretation of the legislation to set its own goals and budget, which in turn leads to a difference in the availability of, among other things, meal support from municipality to municipality. Meal support is the support satisfaction and whether there is any connection between the municipalities' offer of meal support and care recipients' perceived satisfaction. Objective: The purpose is to study the supply of meal support within elderly care in Sweden's municipalities, as well as care recipients’ perceived satisfaction linked to this. Methods: A quantitative method has been used to analyze web surveys from the Swedish Food Agency and the National Board of Health and Welfare, which examined satisfaction and meal support in elderly care. Descriptive statistics included 149 municipalities and 91 municipalities were included in tests of statistical inference. For the analysis of the data, two variables for satisfaction and two representing the range of meal support in elderly care were created. Variables were analyzed and compared. The significance level of the analysis was set at <0.05. Results: The study showed a general high level of satisfaction in care for the elderly, despite a large variation in the meal support offered within the municipalities. The degree of variation shows an unequal distribution of meal support for each municipality. The analysis of the data showed no significant relationships between different kinds of meal support in relation to perceived general satisfaction. Conclusion: The statistical analysis conducted showed no significant correlation between the number of offered meal support and the overall perceived satisfaction of the care recipient in elderly care. This could indicate that satisfaction may be multi-factorial and more comprehensive research is required in the field. However, this does not dismiss the importance of meal support as a part of the general well-being of care recipients as previously shown by studies. The descriptive statistics highlight an uneven distribution of meal support between municipalities. The consequences of this are that elderly people in municipalities with low availability are at higher risk of age-related health problems. Equal care is something that is sought after by the laws and guidelines of the social services act. The challenge here lies primarily with the municipalities to follow the central laws and guidelines of the social services act that offer to promote physical, mental, and social needs and is of great importance to the elderly population as they are more easily affected by malnutrition and face a higher risk of developing complications

Bakgrund: Brytpunktssamtal är ett samtal som sker mellan den ansvarige läkare, patienten och dess närstående med syfte att informera om vårdens inriktning samt ger möjlighet för den äldre personen att framföra sina önskemål i livet slutskedet. Sjuksköterskan har en viktig roll vid brytpunktsamtal genom att ge emotionellt stöd till den äldre och dennes närstående under samtalet, att följa upp efter samtalet samt planera personcentrerad vård utifrån den äldres och dess närståendes behov och önskemål.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter före, under och efter brytpunktssamtal med äldre personer och dennes närstående i kommunalt särskilt boende. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Total åtta sjuksköterskor med fem till trettiotvå års erfarenheter inom den kommunala äldreomsorgen i tre kommuner i mellan Sverige deltog i intervju.  Insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys Resultat: Tre kategorier framkom under analysen nämligen, att agera professionellt, att ge stöd till närstående, att skapa förutsättningar för- och motverka hinder för ett bra brytpunktssamtal.  Slutsats:  Sjuksköterskorna upplevde att förutom utöva sin yrkesroll i vården av patienten, samt att tillsammans med vårdpersonalen bedöma patientens tillstånd och ta ställning till om brytpunktssamtal behöver genomföras, tar de också ofta ansvarar för att genomföra brytpunktssamtal. Vidare beskrev sjuksköterskorna att de flesta äldre inte deltog i samtalet, vilket uppfattades som syftet med brytpunktssamtal och vikten av att kommunikationen inte uppfylldes. / Background: A breakpoint conversation is a conversation that takes place between the responsible doctor, the patient, and their relatives with the purpose of informing about the direction of care and giving the elderly person the opportunity to express their wishes in the final stages of life. The nurse has an important role in end-of-life conversations, to provide emotional support to the elderly and their relatives during the conversation, to follow up after the conversation and to plan person-centered care based on the elderly's and their relatives' needs and wishes.   Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences before, during and after breakpoint conversations with elderly people and their relatives in municipal nursing homes. Methods: The study has a descriptive design with a qualitative approach. A total of eight nurses with five to thirty-two years of experience in municipal elderly care in three municipalities in the middle of Sweden were interviewed. The collected data was analysed using content analysis methods.  Results: Three categories emerged during the analysis, namely: to act professionally, to provide support to relatives, to create conditions for and counteract obstacles for a good breakpoint conversation.  Conclusion: The nurses experienced that apart from exercising their professional role in the care of the patient, which means, together with the nursing staff, assessing the patient's condition and deciding whether break-point conversations need to be carried out, they are also often responsible for carrying out breakpoint calls. Furthermore, the nurses described that most elderly people did not participate in the conversation, which was perceived as the purpose of break point conversations and the importance of communication not being met.

Syfte: Var att sammanställa och beskriva hur meningsfulla aktiviteter kan möjliggöras för äldre på särskilt boende. Metod: En litteratursammanställning gjordes av kvalitativa studier eftersökning i databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. Datan analyserades och sammanfattades i fyra kategorier: När aktiviteter utgår från den unika personen blir de meningsfulla, Utbilda och samarbeta med omvårdnadspersonal, Meningsfulla aktiviteter som främjar gemenskap och samhörighet och Uppmuntra engagemang i aktivitet genom tillgängliga och varierande miljöer. Resultat: Studiens resultat visar att det finns flera viktiga aspekter att beakta för att möjliggöra meningsfulla aktiviteter för äldre personer på särskilt boende. För att skapa aktiviteter som är meningsfulla behöver de boendes intressen, livshistoria och behov beaktas. Arbetsterapeuten kan arbeta med att utbilda och samarbeta med omvårdnadspersonal för att skapa meningsfulla aktiviteter. Att göra aktiviteter i grupp ökar motivation och livstillfredsställelse. Det är även viktigt att beakta miljön då den på olika sätt kan skapa förutsättningar för aktivitet. Slutsats: Meningsfulla aktiviteter är en viktig del i vardagen för äldre personer på särskilt boende. Genom att beakta person, miljö och aktivitet samt stödja omvårdnadspersonalen kan arbetsterapeuten möjliggöra meningsfulla aktiviteter. / Aim: The aim was to summarize and describe how meaningful activities can be enabled for elderly at nursing homes. Method: A literature review was made of qualitative studies after searching for scientific articles that were selected from the databases Pubmed, Cinahl and Scopus. The data were analyzed and summarized in four categories: When activities are based on the unique person they become meaningful, Educate and collaborate with nursing staff, Meaningful activities that promote community and belonging and Encourage engagement inactivity through accessible and varied environments. Results: The result of the study suggests there are several important aspects to consider in order to enable meaningful activities for older people in nursing homes. In order to create activities that are meaningful, the residents'interests, life histories and needs need to be taken into account. The occupational therapist can work to educate and collaborate with the nursing staff to create meaningful activities. Doing activities in groups increases motivation and life satisfaction. It is also essential to consider the environment as it can create conditions for activity in different ways. Conclusion: Meaningful activities are an important part of everyday life for elderly people in nursing homes. By considering the person, environment and activity and also supporting the nursing staff the occupational therapist can enable meaningful activities.