Bakgrund: Sexualitet har visat sig vara viktigt för upplevelsen av ett hälsosamt liv, och ett av människans   grundläggande behov som består livet ut är just fysisk beröring. Det har dock visat sig att särskilda boenden för äldre inte är anpassade för ett privat liv. Personer med demenssjukdom anses lätt kunna bli utnyttjade och det förekommer konflikter vad gäller individens rättigheter, frihet och skydd. När ämnet sexualitet diskuterats inom vården har det snarare haft betoning som ett problem snarare än som ett mänskligt behov. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vård - och omsorgspersonals och sjuksköterskors upplevelser av och inställning till äldre personers sexuella behov inom särskilt boende för äldre. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Totalt tre olika särskilda boenden med inriktning mot vård av äldre personer med demenssjukdom eller allmän omvårdnad inom Stockholmsområdet involverades. Deltagarna bestod av legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden, totalt elva   deltagare. Den metod som använts för analys av data var induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna består av: Personalens syn på äldre och sexualitet, Personalens upplevelser av de äldres sexuella uttryck inom det särskilda boendet, Personalens upplevelser av de boendes reaktion på sexuella uttryck från andra, Personapels sätt att hantera de boendes sexuella uttryck och behov och De boendes möjlighet att leva ut sitt sexuella behov.   Diskussion: Kvalitativ metod med semistrukturerde intervjuer användes, där informanterna gavs möjlighet att uttrycka sina upplevelser, dock begränsade av de förbestämda huvudfrågorna. Ett annat alternativ för att eventuellt få ett bredare perspektiv hade kunnat vara att tillämpa endast en öppningsfråga eller ämne där informanten kunnat tala fritt runt om kring och där författaren kunnat använda sig av följdfrågor för att föra samtalet framåt. Förfatatren diskuterade den eventuella betydelsen av deltagarnas ålder, personliga inställning, utbildning och engagemang samt upplevelse av sexuella uttryck inom vården. Samtliga intervjuer utfördes på deltagarnas arbetsplats och under arbetstid. Resultatet diskuterade mot Tzeng, Lin, Shyr och Wens (2009) ramverk. Resultatdiskussionen visade att deltagarnas upplevelser kring ämnet äldre och sexualitet varierade. Det framkom mycket delade uppfattningar huruvida de äldre hade sexuella behov eller inte, och upplevelser av att de äldres sexuella beteenden eller behov skulle ha gått över till ett annat beteendemönster eller behov. / Background: Sexuality has been shown to be important for the experience of a healthy life, and one of the human's basic needs consisting through the entire life is the physical touch. However, it has been found that residential homes is not suited for a private life, people with dementia are deemed to be easily exploited, and there are disputes in terms of individual rights, freedom and protection. When the topic sexuality has discussed in health care, it has rather have an emphasis as a problem rather than as a human need. Aim: The purpose of this study was to examine the experience of health – care personal and registered nurses and their attitude to older people’s sexual needs in special housing for the elderly. Method: A qualitative method with semi- structured interviews was used. A total of three different special accommodations with focus on elderly with dementia or general nursing home there the area of Stockholm were involved. The participants consisted of registered nurses, assistant-nurses, nursing assistants, and a total of  eleven participants. The methodology used for data analysis was inductive content analysis.    Results: The analysis resulted in five major themes, and five subthemes. The main topics was The health – care personal and registered nurses thoughts of older people and sexuality, The health – care personal and registered nurses experience of the resident sexual expression within the special housing for the elderly,   The health – care personal and registered nurses experience of reactions among the residents when sexual expression were shown by others, The health – care personal and registered nurses management and treatment of the residents sexual expression and needs, and Residents opportunities to vent out there   sexual needs. Discussions: A qualitative method with semi- structured interviews was used where the informants had   the opportunity to express theirs experience, though limited by the predestined main topic. A another alterative could have been to use only one opening question to get a results with broader spectrum, where the informants could have speak free around the topic and where the author could have used supplementary questions to move the conversation forward. The author discussed the eventual meaning of the participant’s age, personal attitude, education and commitment as well as experience of sexual expressions in health- care. All the interviews conducted at the participant’s workplace and during working hours. The result was discussed against a framework of Tzeng, Lin, Shyr och Wens (2009). The result discussion showed differences among the participant’s experiences about older people and sexuality. There were very different perceptions about if the elderly had or not had sexual needs and experiences about that   the older people’s sexual behavior or needs would have taken a different direction and turn in to a different pattern of behavior or needs.

Bakgrund:  Befolkningen blir i allt större utsträckning äldre och har i högre grad sina egna tänder kvar. Trots detta är munhälsan en stor del av omvårdnaden som glöms bort, vilket kan göra att den äldre personen drabbas av munhälsorelaterade sjukdomar och ohälsotillstånd som hade kunnat förebyggas. Ett ohälsotillstånd som kan kopplas till sjuk munhälsa är ökad risk för malnutrition på grund av besvär i munhålan och svårigheter med näringsintag.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva munhälsa och nutritionsstatus hos äldre personer i särskilt och ordinärt boende, och eventuella samband mellan munhälsa och nutritionsstatus. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie som utgår ifrån data i samarbete med SNAC-B. I studien inkluderades äldre personer i Blekinge som delades upp i två ålderskategorier, yngre äldre (60–78 år) och äldre äldre (>81), och även könskategorierna män och kvinnor. Analys av data gjordes i statistikprogrammet SPSS där variabler till studiens resultat togs fram, för att sedan redovisas som deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet visar att större delen av de äldre i både särskilt- och ordinärt boende har en sjuk munhälsa trots frekventa besök hos tandvården. Det största besväret med munhälsan visade sig vara tuggsvårigheter och muntorrhet. Resultatet visar att deltagarna med sjuk munhälsa inte har större risk för undernäring än de med frisk munhälsa. Slutsats: Teamarbete mellan hälso- och sjukvård och tandvård behöver förbättras, och ett samarbete måste möjliggöras. Munhälsan behöver även implementeras i verksamheterna för att bli en naturlig del av omvårdnadsarbetet där distriktssköterskan står för den främsta kunskapen och utbildningen av kollegor inom ämnet. / Background: The population is increasingly getting older and increasingly has their own teeth. Despite this, oral health is a large part of nursing that is forgotten, which can cause the elderly person to suffer from oral health-related diseases and illnesses that could have been prevented. An unhealthy condition that can be linked to ill oral health is an increased risk of malnutrition, due to problems in the oral cavity and difficulties with nutrient intake. Aims: The aim of this study was to describe oral health in elderly people in nursing home and dwelling home, and possible connections between oral health and the nutritional status. Method: The study is a quantitative descriptive cross-sectional study based on data in collaboration with SNAC-B. The study included elderly people in Blekinge who were divided into two age categories, younger older (60–78 years) and older (> 81), and also the gender categories men and women. Analysis of data was performed in the statistical program SPSS, where variables to the study´s results were produced, and then reported as descriptive statistics. Result: The results show that majority of the elderly in both nursing homes and dwelling homes have ill oral health despite frequent visits to the dentist. The largest problem with oral health turned out to be chewing difficulties and dry mouth. The results show that the participants with ill oral health have no greater risk of malnutrition than those with healthy oral health. Conclusions: Teamwork between healthcare and dentistry needs to be improved, and collaboration between the two must be made possible. Oral health also the needs to be implemented in the occupation to become a natural part of the nursing work where the district nurse is responsible for the main knowledge and training of colleagues in the subject.

Syftet med denna studie är att undersöka hur delaktigheten ser ut på särskilda boenden vilka regleras genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningen omfattar personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar som är i störst behov av samhällets stödinsatser för att kunna erhålla en god livskvalitet. Verksamheternas riktlinjer utgår från LSS-lagstiftningen och dess värdegrund och villkorar bland annat självbestämmande och inflytande för personer i gruppbostäder. Studiens avgränsning är personer med intellektuella funktionsnedsättningar boende i gruppbostad. Syftet är att undersöka arbetssätt och metoder personalen i sitt dagliga arbete använder för att främja boendepersonernas självbestämmande och inflytande. Tidigare forskning visar att delaktighet och inflytande påverkas av stödets utformning. Forskning visar även att personalens arbete är komplext och präglas av en ständig balansakt i det att de ska både kunna rama in och ge handlingsutrymme till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. För denna studie har den kvalitativa intervjuformen använts. Resultatet visar att en viktig förutsättning för delaktighet är personal som är flexibel och empatisk och som vill möta den andre personen som en jämlike. Personal som bryr sig och är lyhörd har då också en möjlighet att bli delaktig i den andre personens livssituation, en så kallad omvänd delaktighet. Delaktighet och inflytande är dock i hög grad beroende av att det mellan boende och personal finns en fungerande kommunikation. I grunden handlar delaktighet inte om att få välja mat eller kläder själv utan om att bli sedd som en hel och komplex person. En person med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare. / The purpose of this study is to investigate how participation is based on special housing, which is regulated by the Act on Support and Service to Some Disabled People (LSS). The legislation covers persons with intellectual and mental disabilities who are in greatest need of society's support efforts in order to obtain a good quality of life. The guidelines of the operations are based on the LSS legislation and its core values and conditional on, among other things, self-determination and influence for persons in group housing. The delimitation of the study is people with intellectual disabilities living in group homes. The purpose is to investigate the working methods and methods the staff use in their daily work to promote the residents' self-determination and influence. Previous research shows that participation and influence are influenced by the design of the support. Research also shows that the work of the staff is complex and is characterized by a constant balance sheet in that they must both be able to frame and give room for action to persons with intellectual disabilities. For this study, the qualitative interview form has been used. The result shows that an important prerequisite for participation is staff who are flexible and empathic and who want to meet the other person as an equal. Personnel who care and are responsive then also have the opportunity to participate in the other person's life situation, a so-called reverse participation. Participation and influence, however, depend to a large extent on the fact that there is a functioning communication between residents and staff. Basically, participation is not about choosing food or clothing itself but about being seen as a whole and complex person. A person with the same rights and obligations as any other citizen.

I Sverige har synen på hur den äldre ska bo gått från att institutionsvård är det bästa till att kvarboende i det ordinära hemmet ska eftersträvas. Under Ädelreformen på 1990-talet fördes kvarboendeprincipen fram på allvar och kostnadsansvaret för de äldre togs över till större delen av kommunerna. Idag har de flesta kommuner inrättat särskilda boenden för äldre som behöver vård och omsorg som inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. För att få komma till ett särskilt boende behöver den äldre få ett bifall på sin ansökan. Det är biståndshandläggarens uppgift att utreda den äldres ansökan och sedan fatta ett beslut. Ansatsen för denna uppsats är att försöka ta reda på vilka faktorer som väger tyngst vid biståndsbeslut av insatsen särskilt boende till individer över 65 år. Forskningsfrågorna har bland annat handlat om kommunen storlek påverkar biståndsbedömningen, om det skiljer sig beroende på hur biståndshandläggarens delegation ser ut, om det finns några alternativ mellan ordinärt boende och särskilt boende och vilken roll som kvarboendeprincipen spelar i biståndsbedömningen. För att få kunskap kring de aspekter som vägs in i biståndsbeslut fattade för särskilt boende gjordes en kvantitativ webbenkät. De aspekter som biståndshandläggaren fick värdera var den fysiska-, psykiska- och kognitiva funktionsförmågan, den sociala aspekten kring den äldre, utbudet av platser på särskilt boende samt kostnaden för hemtjänsten i jämförelse med kostnaden för särskilt boende.  Förfrågan om att besvara enkäten skickades ut till Sveriges alla 290 kommuner. Det blev ett relativt stort bortfall och det var endast 132 av kommunerna som besvarade enkäten. Respondenterna bestod av biståndshandläggare som handlade ärenden för personer under och över 65 år enligt Socialtjänstlagen på myndighetssidan. Dock var fokuset på hur de tänkte kring ärendehandläggningen av klienterna över 65 år. Det som framkom var att behovet alltid måste vara i fokus. Resultaten pekar på att den fysiska- och den kognitiva funktionsförmågan väger tyngst vid besluten. Genom fritextsvaren i webbenkäten och analysen av den insamlade data går det dock att se att det är ett komplext ämne. / In Sweden, the view of how the elderly should live has gone from institutional care being the best to the remaining accommodation in the ordinary home is something we should strive after. During the Noble Reform in the 1990s, the principle of remaining resident was taken seriously and the responsibility for the cost of the elderly was taken over by most of the municipalities. Today, most municipalities have set up housing, especially housing, for the elderly who need care and care that cannot be met in ordinary housing. In order to be allowed to come to a special accommodation, the elderly need to have their application approved. It is the task of the assistance officer to investigate the elderly person's application and then make a decision. The approach for this thesis is to try to find out which factors weigh most heavily in the development assistance decision of the initiative, especially housing for individuals over 65 years of age. The research questions have included whether the size of the municipality affects the development assistance assessment, whether it differs depending on what the development assistance officer's delegation looks like, whether there are any alternatives between ordinary housing and special housing and what role the residual housing principle plays in development assistance assessment. In order to gain knowledge about the aspects that are considered in development assistance decisions made for special housing, a quantitative online survey was conducted. The aspects that the development assistance officer had to evaluate were the physical, mental and cognitive functional ability, the social aspect around the elderly, the supply of places in special housing and the cost of home care in comparison with the cost of special housing. The request to answer the questionnaire was sent to all 290 municipalities in Sweden. There was a relatively large drop-out rate and only 132 of the municipalities answered the survey. The respondents consisted of development assistance officers who handled matters for persons under and over the age of 65 in accordance with the Social Services Act on the authority side. However, the focus was on how they thought about the case management of clients over 65 years of age. What emerged was that the need must always be in focus. The results indicate that physical and cognitive functioning weigh most heavily in decisions. However, through the free text answers in the web survey and the analysis of the collected data, it is possible to see that it is a complex topic.

Då livslängden i samhället ökar och alltfler lever länge med många diagnoser har vi ett växande behov av en välfungerande äldreomsorg. Efter ädelreformen dör alltfler äldre personer på särskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvårdnad som ges där. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende. Studien baseras på intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre års erfarenhet av att arbeta på särskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  I resultatet framkom tre teman; en naturlig väg mot döden, den äldre personen som utgångspunkt i omvårdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begränsande förutsättningar.  Undersköterskorna ser döende vid hög ålder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om. Deras strävan är att vara följsamma i processen och tillgodose de äldre personernas önskemål för att skapa dem största möjliga välbefinnande under deras sista tid i livet. Otillräcklig bemanning utgör i viss mån hinder för denna strävan, men kringgås med hjälp av samarbete med närstående. Sammanfattningsvis finns en underliggande, delvis explicit vilja att ge en personcentrerad omvårdnad, vars innehåll till delar är i överensstämmelse med en modell för personcentrerad palliativ vård, De 6 S:n. Resultaten av denna studie är viktiga för sjuksköterskor, vilka är ytterst ansvariga för den omvårdnad som utförs av undersköterskor. Samtidigt synliggör resultaten att undersköterskor är viktiga i omvårdnadsarbetet på särskilt boende. Fortsättningsvis skulle det vara av intresse att studera äldre personers erfarenheter av omvårdnad under livets sista tid på särskilt boende. / Since increasing life expectance causes more persons to live longer with multiple diagnoses, we have a growing need of a well-functioning elderly-care. After the ”ÄDEL-reform” in Sweden, in 1992, when the responsibility for long-term medical care for elderly people was transferred from the county councils to the local authorities, an increasing number of older people die in nursing homes. This leads to an interest of studying the nursing care being given there.  The aim of the study was therefore to describe assistant nurses experiences of providing nursing care to older people during the last time of life in a nursing home. The study has been conducted by a content analysis based upon Seven interviews with assistant nurses having at least three years’ experience of working in a nursing home. In the results of this study three themes appeared; a natural pathway towards death, the older person as a starting point for the nursing care and reciprocity and collaboration in spite of limiting conditions. The assistant nurses consider dying at old age as a natural process, which they do not wish to hinder. They do not even talk to each other about it.  Instead they strive to be pliable to the process and responsive to the desires of the older people in order to provide them the best possible level of wellbeing during their last time of life. Inadequate staffing is partly hindering to this, but the problem is being avoided due to collaboration with the significant others of the older person.  Summarised, the nurse assistants nourish an underlying, at times explicit ambition to provide a person centred nursing care, which partly corresponds to a model of person centered palliative care, The 6 S:s. The results of this study are useful to nurses, since they are responsible of the nursing care given by assistant nurses. The results also elucidate the importance of the nursing care given by assistant nurses in a nursing home. Furthermore it would be of interest to study older persons experiences of receiving nursing care during their last time of life in a nursing home. / Livets sista tid på kommunalt särskilt boende. En studie av undersköterskors erfarenheter

Bakgrund: Risk för undernäring och lång nattfasta för äldre personer som bor på särskilt boende är något som uppmärksammats enligt aktuell forskning. Anledningen till att ämnet känns viktigt att studera vidare är att en nattfasta över 11 timmar kan vara första steget till undernäring. Undernäring i sin tur kan orsaka fysiskt lidande och ger en ökad risk för fallskador, infektioner och svårläkta sår. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av nutritionsvård på särskilt boende för äldre personer. Metod: Studien genomfördes enligt en kvalitativ induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Åtta distriktssköterskor intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultatet genererade tre huvudkategorier och sju underkategorier. Teamsamverkan spelar en viktig roll i omvårdnadsarbetet, både med hänseende till kommunikation och distriktssköterskans roll. Ledningens stöd eller ibland brist på stöd samt organisatoriska frågor har betydelse för hur arbetet med nutrition prioriteras i de olika vårdprofessionerna. Delaktighet inkluderar både den äldre personen och omvårdnadspersonalen. Den personcentrerade vården avspeglas i hur delaktigheten utnyttjas och används i positivt syfte. Slutsats: Det krävs ett välfungerande samarbete och en bra kommunikation mellan alla inblandade vårdprofessioner för att skapa en god vård för den äldre personen och för att undvika lidande i form av undernäring och för lång nattfasta. / Background: Risk of malnutrition and long night fasting for elderly people living in special housing is something that has been noted according to current research. The reason why the subject feels important to study further is that a night fast over 11 hours can be the first step to malnutrition. Malnutrition, in turn, can cause physical suffering and increases the risk of fall injuries, infections and severe wounds. Aim: The purpose of the study was to elucidate district nurses´ experiences of nutrition care in special housing for the elderly. Method: The study was conducted according to a qualitative inductive approach using semistructured interviews. Eight district nurses were interviewed. The data collection was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: Analysis of the result generated three main categories and seven subcategories. Team collaboration plays an important role in the nursing work, both with regard to communication and the role of the district nurse. Management´s support or sometimes lack of support and organizational issues have an impact on how nutrition work is prioritized in the various health care professions. Participation includes both the elderly peolpe and the nursing staff. The person-centered care is reflected in how participation is utilized and used for a positive purpose. Conclusion: A well-functioning collaboration and good communication between all health care professionals involved is required to create good care for the elderly people and to avoid suffering in the form av malnutrition and long night fasting.

Bakgrund: Kognitiv nedsättning och demens är degenererande tillstånd som kräver komplex omvårdnad då påverkan sker på både kognitiva funktioner, kommunikationsförmåga och psykiskt mående. Tillstånden kräver ofta farmakologisk behandling vilket oundvikligt riskerar att leda till biverkningar för den äldre. Sjuksköterskor som ansvarar för omvårdnaden av dessa äldre på särskilt boende bör ha kunskap om hur alternativa behandlingsmetoder kan användas för att lindra biverkningar såväl som främja de äldres mående och hälsa. Utifrån tidigare forskning framkommer djurassisterad terapi som ett fullgott alternativ till läkemedel för de äldre som uttrycker intresse och önskemål av att delta i möten med djur.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av effekterna av djurassisterad terapi som del i omvårdnaden av äldre med kognitiv nedsättning och demens inom särskilt boende. Metod: Litteraturstudie utifrån en mixad metod med induktiv ansats. Av de nio vetenskapliga artiklarna som inkluderades i resultatet utgår fyra från kvalitativ metod, fyra från kvantitativ metod och en utifrån mixad metod. Analysen var av integrerad karaktär. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever en rad effekter hos de äldre som kan kategoriseras inom psykosocial, fysisk och kommunikativ effekt, med underkategorierna emotionell effekt, ökad medvetenhet samt ökad fysisk interaktion och ökad fysisk aktivering. Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att djurassisterad terapi ger god effekt för den äldres psykosociala och fysiska hälsa, samtidigt som verbal och icke-verbal kommunikation gynnas. Djurassisterad terapi kan därför användas som komplement till farmakologisk behandling för att förbättra äldres hälsa och välmående. Med hjälp av djurets närvaro kan sjuksköterskan anpassa omvårdnaden till att bli både hälsofrämjande och personcentrerad.

Bakgrund:  I december 2019 började ett coronavirus spridas. SARS-CoV-2 är det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Sjukdomen fick snabb spridning och klassades som pandemi kort därefter. På särskilda boenden bor människor som har stort behov av stöd och omvårdnad. De är den främsta riskgruppen för covid-19. Sveriges regering fattade den 30 mars 2020 ett beslut om besöksförbud på alla Sveriges särskilda boenden för att skydda de äldre från covid-19, förbudet upphörde 30 september. Besöksförbudet har för många äldre inneburit en saknad efter närstående som inte tillåtits komma på besök.   Motiv: Ett besöksförbud på särskilt boende för äldre har aldrig tidigare existerat i Sverige. Föreliggande studie kommer att kunna leda till kunskap om hur besöksförbudet har upplevts av närstående.   Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av besöksförbudet och besöksrestriktioner på särskilt boende under covid-19 pandemin.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Individuella intervjuer genomfördes för att samla in data. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.   Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier; att hantera en prövande vardag, att känna tillförsikt och sex underkategorier; att känna vanmakt, att tappa kontakten, att uppleva oklara rutiner, att känna hopp, att uppleva positiv kontakt och att acceptera besöksförbudet.   Konklusion: Närstående upplevde ett hinder i att upprätthålla kontakt med sin anhörig. Känslor av vanmakt och hopplöshet uppstod då. Närstående kände tillförsikt när de kunde upprätthålla en god kontakt. Närstående upplevde oklara regler och rutiner men accepterade samtidigt besöksförbudet.

The purpose of the essay was to investigate how older people's self-determination inretirement home is met, this through the care staff's perspective. To get an answer on thepurpose we used a qualitative method where we interviewed six care staff. Five of these weretrained assistant nurses and one of them worked as a care assistant, all interviewed haddifferent years of experience from the profession. Qualitative content analysis was used toanalyze the data collected through the interviews. Through the qualitative content analysis,several steps have been performed to analyze data, the work consisted of among other things,finding units of meaning, codes and then formulating themes. The results showed that theolder person, living in retirement home, may decide for himself at certain points in everydaylife. At the same time, the older person is not allowed to decide for himself to a greater extent.This dependes on both lack of time and care staff, additional factors that are affected by olderpeople's right to self - determination were physical and / or cognitive impairment. The resultwill also be that the care staff have an established value base of workers with and which isimplemented in their daily work. An analysis was made using the theoretical concept,motivation. The analysis showed, among other things, that external motivation, pressure fromthe chief in the form of lack of time and care staff lead to the elderly person not being met withself-determination to a greater extent. It also emerged from the analysis that internalmotivation in the form of dialogue and feedback from the chief at workplace meetingsregarding values base could contribute to increasing self-determination for the elderly inretirement home.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan upplevelsen av meningsfullhet och olika typer av sociala interaktioner hos personer med beviljad insats i form av hemtjänst eller särskilt boende. Vi valde att genomföra en kvantitativ tvärsnittsstudie där pappersenkäter delades ut till personer som var 65 år eller äldre. Totalt deltog 130 respondenter. Empirin analyserades med linjär regression och resultatet tolkades med hjälp av Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi. Våra resultat visade att det fanns fyra faktorer som har ett samband med hur respondenterna skattade sin upplevelse av meningsfullhet i vardagen. Tre av fyra faktorer innefattade sociala interaktioner mellan respondenten och personal medan den fjärde rör familj, vänner och andra personer. Faktorerna benämndes bemötande från personal, stöd från familj, vänner och andra, fika med personalen på särskilt boende samt när personalen har tid att stanna. Resultaten kan bidra till vidare utvecklingsmöjligheter på flera samhällsnivåer samt vara intressanta för vidare forskning som kan visa på kausala samband då vår studie tyder på att det med små medel går att öka upplevelsen av en meningsfull vardag hos äldre personer. Det är också av vikt för personer som jobbar inom äldreomsorgen att förstå att dessa förhållandevis små faktorer har ett betydande samband med hur äldre personer uppfattar meningsfullhet i sin vardag. / The purpose of this study was to investigate the connection between the experience of meaningfulness and different types of social interactions among people with granted service of home care or nursing home. We chose to do a quantitative cross-sectional study with surveys that were handed out to people 65 years or older. The total amount of respondents was 130. The empirics was analyzed with linear regression and the results were interpreted with support of Collins theory of interaction rituals and emotional energy. Our results show that there are four factors that have a connection with how the respondents estimated their experience of meaningfulness in their daily lives. Three out of four factors included social interactions between the respondent and the caring staff while the fourth factor concerned family, friends and other people. The factors are called refutation from the staff, support from your family, friends and others and when the caring staff has time to stay for a while. The results can contribute to further development opportunities on several levels and could be interesting for future research that could show causal relationship implying that the experience of meaningful daily living can increase with small measures among elder people. It is also important that people working in elder care understand that these relatively small factors have a significant connection with how older people perceive meaningfulness in their everyday lives.