Syftet med vår kvalitativa studie har varit att belysa hur social utveckling och kunskapsutveckling kommer till uttryck i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vi har samlat in 24 individuella utvecklingsplaner för att analysera dessa uttryck. Vi har använt olika metoder vid analys av de individuella utvecklingsplanerna. De är koncentrering, kategorisering, berättelse, tolkning, ad hoc samt metoden modellering. Vi gjorde en tabell förutsättningslöst där vi strukturerade upp innehållet i varje elevs utvecklingsplan, som bedömdes utgöra uttryck för social utveckling respektive kunskapsutveckling. Därefter sorterade vi grundsärskolans IUP:er för sig och gymnasiesärskolans IUP:er för sig och analyserade elevens uttryck med avseende på social utveckling respektive kunskapsutveckling. Av studien att döma, har vi kommit fram till att de skriftliga uttrycken med avseende på kunskapsutveckling är övervägande för elever på grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Men att uttryck med avseende på social utveckling är nästan lika mycket förekommande som kunskapsutveckling för de elever som går på gymnasiesärskolan. I studien framkommer att vissa inte har med Skolverkets riktlinjer i sin dokumentation och att de individuella utvecklingsplanerna är väldigt olika utformade.

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet är att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsättningar som krävs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som undervisar elever som läser efter särskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare åldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det är stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsättningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende på om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges. De förutsättningar som krävs för inkludering är pedagogers gemensamma planering, stöd, kompetens att möta elevers olik-heter samt pedagogens förhållningssätt.

Det är rektor som beslutar om och ansvarar för utveckling och förändringsarbete i sin organisation, varvid det är relevant att diskutera inkludering utifrån ett rektorsperspektiv. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur rektorer resonerar kring begreppet inkludering av elever med lindrig utvecklingsstörning i grundskolan. Med syftet som utgångspunkt formuleras bl.a. frågor om vad inkludering betyder, vad som är positivt och negativt och vad som är viktigt för att inkludering ska fungera enligt rektorer. Centrala begrepp är en skola för alla, inkludering, utvecklingsstörning och grundsärskola. För att nå studien syfte har en kvalitativ metod använts. Som metod för datainsamling har semistrukturerade intervjuer med fem rektorer genomförts. Studiens resultat har tolkats och analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att huruvida en elev kan anses vara inkluderad eller bara placerad, har att göra med en elevs delaktighet, både socialt och pedagogisk. Positivt med inkludering är att en elev får vara delaktig i ett socialt sammanhang samtidigt som eleven utvecklas och går framåt i sitt lärande. Svårigheterna består i att ge det stöd som behövs inom ramen för budgeten. Särskilt viktigt för att inkludering ska fungera i grundskolan är att rektorerna tar ansvar i sin ledarroll och skapar förutsättningar för lärarna att undervisa och bemöta alla elever. Trots rektorernas övervägande positiva inställning till inkludering, visar studien att deras möjlighet att förändra påverkas av hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur politiker med skolan som ansvarområde samt skolchefer uppfattar möjligheten att skapa god lärmiljö för elever med utvecklingsstörning i grundskola. Jag har intervjuat sex skolchefer och sex politiker med kvalitativa intervjuer och undersökt hur informanterna ser på möjligheten att elever från särskola får sin utbildning i grundskolan. Jag har även undersökt hur informanterna beskriver arbetet med integrering mellan grundskola och särskola. Resultatet visar att informanterna såg olika på möjligheten för elever från särskola att få sin utbildning i grundskolan. De respondenter som såg det som möjlighet för elever med utvecklingsstörning att få sin utbildning i grundskola, hade annorlunda uppfattningar om skolans mål, elevernas möjligheter till socialt samspel och lärarnas kompetens än de som såg mera hinder. De respondenter som ansåg att det fanns hinder för elever med utvecklingsstörning att få sin utbildning i grundskola, betraktade skolans mål främst i relation till elevers individuella utveckling, de såg svårigheter i socialt samspel och en omöjlighet för lärare att anpassa undervisningen. Respondenterna uppger att kommunerna styrde på olika sätt, antingen genom tydliga politiska mål eller genom ekonomin. Alla informanter ansåg att lärarens kompetens är den viktigaste faktorn för att inkludering ska lyckas. Men även här gick tankarna isär om vad som är möjligt. Några av informanterna såg möjligheterna till kompetensutveckling och att anställa den kompetens som behövs, medan andra såg det som att utmaningarna för lärarna skulle bli för stora ändå. Rektor sågs som den som har ansvar för att kompetensen finns, samt att lärarna får det stöd som behövs. Ingen kommun uppgav ekonomi som en faktor som påverkar om inkludering är önskvärt eller inte. I relation till tidigare forskning om möjligheter för inkludering av elever med utvecklingsstörning, har denna studie om politikers och skolchefers uppfattningar lyft fram flera viktiga aspekter, såsom betydelsen av hur respondenter ser på skolans uppdrag och mål, samt betydelsen av lärares kompetens, stöd till lärare och medveten politisk styrning.

Denna studie handlar om huruvida inkludering sker för elever på gränsen mellan grundskolan och grundsärskolan, och hur inkluderingen av barn i grundsärskolan sker då den delar lokaler med grundskolan. Studien är gjord genom intervjuer med personal på två olika högstadie-grundsärskolor som delar lokaler med grundskolan. Resultaten analyseras med hjälp av Goffmans teori om stigmatisering och Beckers stämplingsteori. Elever i gråzonen mellan grundsärskola och grundskola är ett område som det är lite forskat på och resultaten om hur inkludering ska åstadkommas är oklara. Ingen av informanterna i denna studie anser att skolan är anpassad för alla elever. De allra flesta av eleverna som är placerade i dessa två grundsärskolor trivs och känner sig inkluderade och utmanade i studierna. Det är gråzonseleverna som har svårast att hitta sin plats. Det har att göra med stigmat som omger eleverna i grundsärskolan, det är svårt för elever i gråzonen att identifiera sig med den gruppen av elever. De är stämplade som avvikare och de flesta av eleverna i grundskolan saknar kunskap om dessa elevers situation. Det sker även ytterst lite samarbete mellan skolformerna och informanterna är ofta överens om att det går att göra mer i inkluderingsarbetet där emellan. Det som fungerar bäst är då det finns en liten grupp på grundskolan dit högpresterande elever i grundsärskolan och lågpresterande elever i grundskolan kan mötas och läsa vissa ämnen tillsammans. Det behövs även fler arenor där grundsärskoleeleverna kan blandas med eleverna från grundskolan. En viktig förklaring till att det inte sker är att lärarna i grundskolan har fullt upp med undervisning av de elever som tillhör dem, och även att de saknar kunskap om vad eleverna från grundsärskolan har för pedagogiska behov. Dessa elever i gråzonen har lätt för att hamna mellan stolarna och inkluderingsarbetet behöver stärkas på flera olika sätt.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger arbetar med i särskolan ur såväl rektors och specialpedagogers perspektiv. Syftet är också att belysa hur de nya kraven om behörighet påverkar pedagogerna i en kommun i södra Sverige där det erbjuds särskola från skolår ett till och med gymnasienivå.Jag valde att göra en totalundersökning i en kommun som erbjuder särskola från skolår ett till och med gymnasium. Metoden jag valde för att insamla min empiri var både genom enkätundersökning och genom halvstrukturerade intervjuer. En enkät delades ut till samtliga pedagoger verksamma i särskolan från skolår ett till och med gymnasium. Därtill kompetterades empirin med intervjuer med de rektorer som har särskola i sin verksamhet. Resultatet analyserades sedan utifrån ett kvalitativt perspektiv. När jag analyserade min empiri var jag inspirerad av verksamhetsteoretiskt perspektiv där jag utgick från att verksamheten som helhet var analysenheten. Slutsatsen jag kan dra av den insamlade empirin är att införandet av de nya behörighetskraven (SFS 2011:326) väcker kraftiga reaktioner hos de pedagoger som arbetar i särskolans verksamhet. Hela verksamheten står inför stora förändringar och de specialpedagoger som arbetar i särskolan kan komma att få antingen vidarutbilda sig eller få ny funktion i verksamheten. Både pedagoger och rektorer ser vinning med de nya behörighetskraven men väljer att invänta mer direktiv från skolverket innan vidare åtgärder sker. Med hjälp av uppgifter från skolverket (2010) kan det dras svaga slutsatser om att det är få som är behöriga pedagoger inom särskolan enligt förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning av lektor (SFS 2011:326) och att det kommer krävas stora insatser för att få behörig personal i särskolan. / The purpose of this paper is to highlight what special education teachers is working with in special schools. The angle is from both the headmasters and teachers perspective. It also aims to highlight the effect of the new qualification requirements in special schools.I chose to do a comprehensive survey of a municipality that offers special education from grade one through high school. The method I chose to collect my data was both qualitative and quantitative. A questionnaire was distributed to all teachers working in special education from grade one through high school. To get the headmasters perspective I chose to make an interview with those who had pupils from special schools. When I analyzed my data, I was inspired by activity theory perspective, I assumed that the whole special school system was the unit of analysis. The conclusion from the collected empirical data is that the introduction of the new qualification requirements (SFS 2011:326) raises the strong reaction of the teachers working in special needs school activities. The whole system is facing major changes and the special education teachers working in special schools may have either further education or find themselves in a new feature in the system. Both teachers and headmasters can see the benefit of the new eligibility requirements, but choose to wait for more directives from higher court before further action takes place. With the help of survey made by higher court (2010) there can be drawn weak conclusions that there are few qualified teachers in special schools dew to the new requirements and that it will require major efforts to obtain qualified teachers in special schools.

No description available.

Syftet med följande arbete är att ur elevperspektiv synliggöra uppfattningen av att ha sin skolgång förlagd i grundskola jämfört med i särskola. Därigenom vill vi öka insikten kring betydelsen av att bli mottagen i, för varje enskild elev, adekvat skolform. Med hjälp av intervjuer i explorativ halvstrukturerad form ville vi utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att få fylligare information. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att såväl lärande-, kamratsituation som trivsel växelverkar vid uppnående av ett optimalt skolklimat. I stort sett alla i undersökningsgruppen uppfattade en positiv förändring i samband med att de började i grundsärskoleklass. Samtliga elever uppfattade lärandesituationen där som bättre.

Malmö HögskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2007Persson, Maria (2007). Arbetssätt i särskolan, utifrån enskilda pedagogers och elevers perspektiv (methods and assistances for education in specialschool, based on some teachers and pupils perspectives).AbstractUndersökningen grundar sig på litteraturstudier, en kvalitativ undersökning och intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Målet för undersökningen har varit att undersöka vilka arbetssätt som några pedagoger använder sig av i deras arbete i särskolan och vilken faktor/ vilka faktorer som bidrar till valet/ valen av arbetssätt. Med arbetssätt menas metoder och hjälpmedel som främjar lärandet. Utöver en presentation av olika metoder och hjälpmedel som används på den undersökta grundsärskolan presenteras den intellektuella funktionsnedsättningens inverkan på individen. Utan en förförståelse för individens funktionsnedsättning vilket inverkar på särskolan utformande kan en förståelse för verksamheten vara svår att åstadkomma. Resultatdelen i arbetet är indelad i kategorierna metod, hjälpmedel och miljö. Undersökningen har visat att en helhetssyn på eleven är grunden för att individualisering ska kunna genomföras samt vikten av konkret lärande, strukturering av skoldagen och social träning. Dessa faktorer är betydelsefulla men utan större personaltäthet och mindre antal elever i klasserna hade lärande baserat på individualisering, konkret och socialt lärande varit svårare att genomföra. Färre elever och fler pedagoger i klasserna kan underlätta lärandet så att eleverna kan lära sig i den takt och få den hjälp de behöver.Sökord: särskola, begåvningshandikapp, metoder - särskola, arbetssätt – särskolaMaria Persson Handledare: Eva Hoff Examinator: Margareth Drakenberg