<p>Vår undersöknings syfte var att ta reda på vilka erfarenheter klasslärare i grundskolan har om särskoleintegrering. Vi hade tre frågeställningar som vi ville få svar på. När är en särskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan när det gäller arbetet för en lyckad särskoleintegrering? Vad krävs för en lyckad integrering? För att få svar på undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer på tre klasslärare som alla undervisade elever som är särskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svårdefinierat, vi fick följande svar: En särskoleelev är integrerad då den går i en skola i sin närmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrån egna förutsättningar, enligt två respondenter. Att särskoleeleven är med i klassen mer än 50 % säger en respondent är kriteriet för att vara särskoleintegrerad. Vi såg skillnader vad det gäller kompetensutvecklingsmöjligheterna gällande de intervjuade lärarna. Även tillgången av handledning för klasslärarna som hade särskoleintegrerade elever skiljde sig mycket. Det som framkom i resultatet var att den goda viljan hade stor betydelse i arbetet med särskoleeleven. Resurser i form av personal, anpassat material och utbildning ansågs vara viktigt för att på bästa sätt kunna arbeta med särskoleintegrerade elever. I resultatet har vi sett en lyhördhet hos klasslärarna och vikten att utgå från varje individs behov, förutsättningar och intressen. Vi har också sett en positiv inställning till arbetet med särskoleeleverna hos klasslärarna.</p>

<h2>Syfte och frågeställningar</h2><p>Syftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever.</p><p> </p><p>-          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering?</p><p>-          Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?</p><p>-          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?</p><p>-          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever?</p><h2>Metod</h2><p>Studien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna.</p><h2>Resultat</h2><p>Resultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera. Det förväxlas med begrepp som integrering och delaktighet. Utifrån dessa begrepp har respondenterna en ungefärlig bild, som de sedan försöker att arbeta aktivt efter i skolan. I förhållande till forskning och litteratur visar det sig att det endast sker delvis och att skolorna verkar i en segregerande riktning då särskolan figurerar i en relativt avskild del från övriga skolan. I arbetet med inkludering uppstår även en rad dilemman som skolorna ställs inför och det sker en ständig vågkamp i arbetet med inkluderingen av särskoleelever.</p><p> </p><h2>Slutsats</h2><p>De berörda skolorna verkar sakna konkreta riktlinjer för tillvägagångssättet med inkludering. Dessutom speglas arbetet av ett föråldrat förhållningssätt och det ges en delad bild av vad man vill åstadkomma i arbetet med inkludering av särskoleelever.</p>

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och särskolans undervisning. Rapportens syfte är att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i särskolan. Studien är genomförd i en medelstor stad och alla informanter är verksamma på samma skola. Vi har utfört den här studien med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och använt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta med motivation. Arbetssätten varierade till viss del, men ett av de mest framträdande för att skapa motivation var individanpassad undervisning, vilket även är ett arbetssätt som stöds i vår teoretiska bakgrund. Studien visar även att det finns en stor ekonomisk skillnad mellan särskolan och grundskolan, som till viss del kan påverka pedagogernas motivationsarbete.

All human beings need and have the right to a language. How a language is learned and used depends on the individual conditions. This study considers the work to development the language done by pedagogues in a special school for mentally retarded children. How do pedagogues work to develop the language in children who are so different and have so different conditions and needs? That is the central aim of this study. The purpose with this case study is to investigate and illustrate how pedagogues in a special school for mentally retarded children are working to develop the language of the pupils considering their speech, reading, writing and listening. Our expectation and ambition with this study is to provide something that all pedagogues can benefit by, irrespective of in what school or with what sort of children you are working. The study shows that the pedagogues in this special school for children with mental disabilities are working in many different ways with language development. The study also shows that from the teaching pedagogues in this special school for children with mental disabilities a great deal of individual adjustment is required since the children differ in talent and development.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever.   -          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering? -          Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik? -          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik? -          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever? Metod Studien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna. Resultat Resultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera. Det förväxlas med begrepp som integrering och delaktighet. Utifrån dessa begrepp har respondenterna en ungefärlig bild, som de sedan försöker att arbeta aktivt efter i skolan. I förhållande till forskning och litteratur visar det sig att det endast sker delvis och att skolorna verkar i en segregerande riktning då särskolan figurerar i en relativt avskild del från övriga skolan. I arbetet med inkludering uppstår även en rad dilemman som skolorna ställs inför och det sker en ständig vågkamp i arbetet med inkluderingen av särskoleelever.   Slutsats De berörda skolorna verkar sakna konkreta riktlinjer för tillvägagångssättet med inkludering. Dessutom speglas arbetet av ett föråldrat förhållningssätt och det ges en delad bild av vad man vill åstadkomma i arbetet med inkludering av särskoleelever.

No description available.

Syftet med denna studie är att ge exempel på hur några pedagoger och lärare arbetar med språkinlärning med barn med Downs syndrom på fyra utvalda förskolor respektive fyra särskolor. Metoden vi har använt oss av i denna studie är intervju. I analysen har vi sammanfattat de intervjuer vi har genomfört och tagit ut de centrala delarna för studien. Resultatet diskuteras mot bakgrunden och relevant litteratur. Det resultat vi har kommit fram till, framhåller att pedagogerna7lärarana genomgående arbetar på ett medvetet sätt med språkträningen och är insatta i tillgängliga metoder i form av bl.a. tecken som stöd. Arbetssättet och synsättet hos pedagoger/lärare påverkar hur språkträningen utformas och genomförs. I diskussionsdelen har vi utgått utifrån våra tre frågeställningar och fört en diskussion kring arbetssätt, inställningar och skillnader och likheter mellan förskolorna respektive särskolorna. Vi har konstaterat att ett aktivt och medvetet förhållningssätt gynnar språkträningen hos dessa barn.

Vår undersöknings syfte var att ta reda på vilka erfarenheter klasslärare i grundskolan har om särskoleintegrering. Vi hade tre frågeställningar som vi ville få svar på. När är en särskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan när det gäller arbetet för en lyckad särskoleintegrering? Vad krävs för en lyckad integrering? För att få svar på undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer på tre klasslärare som alla undervisade elever som är särskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svårdefinierat, vi fick följande svar: En särskoleelev är integrerad då den går i en skola i sin närmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrån egna förutsättningar, enligt två respondenter. Att särskoleeleven är med i klassen mer än 50 % säger en respondent är kriteriet för att vara särskoleintegrerad. Vi såg skillnader vad det gäller kompetensutvecklingsmöjligheterna gällande de intervjuade lärarna. Även tillgången av handledning för klasslärarna som hade särskoleintegrerade elever skiljde sig mycket. Det som framkom i resultatet var att den goda viljan hade stor betydelse i arbetet med särskoleeleven. Resurser i form av personal, anpassat material och utbildning ansågs vara viktigt för att på bästa sätt kunna arbeta med särskoleintegrerade elever. I resultatet har vi sett en lyhördhet hos klasslärarna och vikten att utgå från varje individs behov, förutsättningar och intressen. Vi har också sett en positiv inställning till arbetet med särskoleeleverna hos klasslärarna.

Lärarexamen