Syftet med följande arbete är att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom särskolan samt vilka faktorer som de anser påverkar mobbning inom särskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom särskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat på att förekomsten av mobbning i särskolan är relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer är utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivå, besvärliga hemförhållanden samt avvikande beteende kan påverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra.

Vårt övergripande syfte med arbetet är att undersöka hur pedagoger i grundsärskolan och träningsskolan ser på användningen av begåvningsstöd och begåvningshjälpmedel i undervisningen i den obligatoriska särskolan.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om användningen av begåvningsstöd och begåvningshjälpmedel i särskolan. Med hjälp av intervjuer ville vi se hur pedagoger i grundsärskolan och träningsskolan ser på användningen av begåvningsstöd och begåvningshjälpmedel i undervisningen i den obligatoriska särskolan. Vi har intervjuat tio specialpedagoger/speciallärare som arbetar i den obligatoriska särskolan i region Skåne. Resultatet av vårt arbete visar att samtliga specialpedagoger var positiva till användandet av begåvningshjälpmedel. Men i vardagen användes det inte så mycket hjälpmedel. Vilka hjälpmedel som används styrs av elevernas ålder och utvecklingsnivå. Även ekonomin, föräldrarnas och pedagogernas syn påverkar användningen av begåvningshjälpmedel. Den enskilda pedagogens engagemang inom ämnet begåvningsstöd har en stor betydelse för användningen av begåvningshjälpmedel. / Aid for people in special needs.

Syftet med mitt examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur rektorer ser på inkludering av elever från särskolan i grundskolan och gymnasieskolan. Studien grundar sig på en hermeneutisk ansats med intervju som metod. Jag väljer en kvalitativ metod eftersom mitt syfte inte är att generalisera och dra allmänna slutsatser utan få en djupare insikt i hur just mina informanter ser på mina frågeställningar. Som teoretisk bakgrund har jag valt att utgå ifrån de tre specialpedagogiska forskningsperspektiven, som benämns som det individinriktade,- deltagar,- samt dilemmaperspektivet. De resultat som framkom i min studie visade, i likhet med tidigare studier som gjorts inom området, att det finns en tydlig diskrepans kring den syn på inkludering som beskrivs i forskning kontra i den konkreta verksamheten ute på skolorna. Inom forskningen finns en vision att övergå från ett individinriktat och exkluderande till ett mer inkluderande synsätt men denna vision har främst gestaltat sig ifråga om attityder och är således inte genomförd i den specialpedagogiska verksamheten ute på skolorna. Det finns dock en aktuell och pågående diskussion på de skolor jag besökt kring vad begreppet inkludering innefattar och hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt inom särskolan ska bedrivas.

Studien syftar till att undersöka hur musiklärare beskriver att de arbetar för att anpassa musikundervisningen för grundsärskolans elever. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare inom grundsärskolan, och empirin analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna använder flera olika sätt att anpassa undervisningen. Kommunikativa stöd så som TAKK-tecken, och visuella stöd, i form av bilder och symboler används i stor utsträckning. Anpassade instrument används av vissa lärare ihop med färgkodning av ackord och noter, och digitala verktyg används för musikskapande. Dans och rörelse till musik och sång är också återkommande moment i undervisningen. Resultatet ses utifrån multimodalitet som teoretiskt perspektiv. Resultatet diskuterar även lärarnas utbildningsbakgrund och hur det kan påverka deras undervisning, då många musiklärare i särskolan saknar full behörighet. Betygsättning av eleverna diskuteras också utifrån olika aspekter som visar på att det finns en problematik i att betygsätta elever i särskolan.

<p>Parents and students opportunity to influence school affiliation between special school and school</p>

Music is a subject in the school where variation can be used to include all students. The purpose of this study is to find out how teachers in the subject of music vary their teaching regarding children with learning disabilities. The result gives an idea of ​​how teachers choose to vary their teaching in order to gain a knowledge development among the students. This leads to how teachers think about individualized teaching and how this can be explored based on the syllabus. The discussion is a mapping with background, previous research, purpose and results. This is discussed with a focus on how the teachers, based on the syllabus and the pupils differences, plan their teaching.

Särskolan har länge präglats av ett omsorgsperspektiv (SOU, 2011:8). Detta var något som förändrades när särskolans nya läroplaner (Lsär11 och Gysär13) tillkom. Den nya läroplanen har en större betoning på kunskap istället för omsorg (Skolverket, 2013a). Utifrån detta ställdes det högre krav på att skolorna skulle fokusera på kunskaper, vilket fick oss att fundera över elevernas kunskaper kring betyg och betygssättning. Studiens syfte var att undersöka hur några elever inom särskolans tänker kring betyg och betygssättning. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med döva och hörselskadade elever inom grund- och gymnasiesärskolan, det för att kunna få elevers perspektiv på betyg och betygssättning. Intervjuerna filmades då eleverna har någon form av hörselnedsättning och kommunicerar främst genom svenskt teckenspråk. Studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats. Den kom att omfatta åtta intervjuer och i resultatet framkom det att de flesta elever inte visste vad som krävs för att få ett visst betyg. Flera elever refererade betygen till vilken typ av arbetsinsats som eleverna hade visat i ett ämne. Resultatet visade också att eleverna till stor del såg betyg som någonting positivt. Studiens resultat pekar mot att de flesta elever som intervjuades inte visste varför de får eller vad de skulle använda betygen till. Några tidigare studier som belyst ämnet fann vi inte.

<p>Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer. Arbetet med att utveckla elevernas sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, där det visar sig både som planerat och strukturerat arbete och vid mer spontana situationer både i och utanför klassrummet. Resultatet visar även att olika övningar och rollspel är viktiga instrument i undervisningen där eleverna får tillfälle att konkret införskaffa sig erfarenheter samt bearbeta olika färdigheter som utvecklar social kompetens. Det framkom att pedagogerna var överens om att det ligger ett stort värde i att eleverna får utveckla sin sociala kompetens. Genom deras medvetenhet om sina elevers svårigheter ser pedagogerna behovet av att eleverna efter sina förutsättningar får träning i social kompetens, för att stärka elevens individuella utveckling både i och utanför skolan.</p>

<p>Syftet med vår undersökning har varit att belysa särskolesamordnarnas, skolpsykologens, lärarnas och föräldrarnas uppfattningar och kunskap av att elever fullgjort sin skolgång i särskolan. Ett ytterligare syfte har varit att ta reda på vilka strategier informatörerna använder sig av för att öka medvetenheten om konsekvenserna av vald skolgång. Ett vidare syfte har varit att öka kunskapen om hur rutiner för mottagande i särskolan ser ut i de kommuner som vi har gjort vår studie i. Vi har genomfört intervjuer med personer som har ansvar eller del i att ett en elev utreds för att eventuellt bli mottagen i särskolan. Resultatet av intervjuerna har visat att kunskapen om vilka konsekvenser som finns av att en elev blir placerad i särskolan är stor. Uppfattningarna ser olika ut beroende på vem vi har intervjuat. Särskolesamordnarna har en bredare syn på konsekvenser som sträcker sig i ett större perspektiv om vilka möjligheter och hinder det finns för eleverna i deras fortsatta vuxenliv. Lärarna och psykologen ser till stor del fördelar med särskolan. Att eleverna får jobba efter sina förmågor, skapa en bättre självbild och att de får hjälp till aktivitet efter skolans slut. Vi har även genomfört en enkätundersökning för att ta del av föräldrarnas uppfattningar om konsekvenser. Resultat visar att större delen av föräldrarna är insatta i vilka fördelar särskolan medför. Ungefär hälften av föräldrarna anser att de har fått information om möjligheter och hinder för deras barn efter de har gått ut gymnasiesärskolan.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att studera vilka åsikter lärare inom grundskolan och särskolan har om en skola för alla, utifrån ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på vilka förändringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrågor som ligger till grund för examensarbetet är:</p><p>Vad säger lärare i grundskolan och särskolan om en skola för alla?</p><p>Vilka faktorer påtalar lärare är grundläggande för att en skola för alla ska fungera?</p><p>Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lärare?</p><p>Litteraturgenomgången behandlar de faktorer som kan påverka hur framgångsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa är bland andra att en ändrad människosyn krävs i samhället, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna från särskolan inte behöver särskiljas, grundskolans elever lär sig att acceptera människors olikheter och eleverna kan få ett utbyte av varandra. Nackdelarna, som kan uppstå om en skola för alla inte genomförs utifrån de förändringar som krävs, är bland andra att elever i behov av särskilt stöd inte får den typ av undervisning som de behöver, eleverna från särskolan kan uppleva en större segregering och mobbning kan uppstå.</p><p>Undersökningen genomfördes med intervjuer som metod. Fyra lärare som arbetar i grundskolan och sex lärare som arbetar i särskolan deltog i undersökningen.</p><p>Det här examensarbetets resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning. En skillnad som finns mellan den refererade litteraturen och resultatet är bland andra att de intervjuade lärarna framhåller att skolledning och politiker behöver se mer av verksamheten i skolan för att kunna genomföra en skola för alla, lärarutbildningarna behöver en ny utformning och att särskolans personal bör komma in i en skola för alla, något som inte litteraturen framhållit.</p><p>Eleverna från särskolan är de som påverkas mest av en skola för alla, de har mest att vinna men även mest att förlora på en inkludering. Examensarbetet påvisar att vägen till en skola för alla börjar i en samverkan mellan de båda skolformerna.</p>