<p>Särskola eller integrering i grundskola är en fråga som föräldrar till särskoleelever kan ställas inför. När en elev blir antagen till särskolan och erbjuds en skolgång där så har föräldrarna rätt att neka det, till förmån för en skolgång som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vårdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lämpar sig bäst för en särskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det därför vara betydelsefullt att få en förståelse för särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebära, eftersom mötet med särskoleelever och deras vårdnadshavare när som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen är därför att få ta del av några pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytande, för att få en förståelse utifrån dessa pedagogers perspektiv. För att uppnå undersökningens syfte har strukturerade intervjuer gjorts med fem pedagoger som inom grundskolan har erfarenhet av integrerade särskoleelever. De fem intervjuerna har centrerats till olika grundskolor inom Gävleborgs län och har ägt rum i anknytning till den skola där respektive pedagog arbetar. Resultatet av de fem intervjuade pedagogerna visar att valet av skolform främst handlar om elevens sociala situation i skolan, men även till de resurser som särskolan respektive grundskolan har att erbjuda eleven. Majoriteten av pedagogerna ställer sig övervägande positiva till föräldrainflytandet vid valet av skolform men att det dock förutsätter att föräldrarna har förståelse för barnets situation och en inblick i de olika skolformerna. Några av pedagogerna kan även tyda en skam och mindrevärdes känsla hos vårdnadshavarna till särskoleeleverna och ser där en betydelse av en förståelse för vårdnadshavarna i deras situation.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att ta reda på hur dagens grundskolelärare ser till individintegrering av särskoleelever i grundskolan. Det handla om hur lärarna känner vid en individintegrering och om deras kunskaper innan och efter. Då grundskolans och särskolans uppnåendemål skiljer sig från varandra är det också intressant att höra hur lärarna lägger upp sin undervisning utefter dessa. Men det handlar också om hur integreringarna har påverkat deras arbetssituation och arbetstid. Här är det intressant att titta på lärarnas syn på kommunens och skolledningens hjälp, hur lärarna uppfattar hjälpen och stödet.</p><p>Genom att titta på tidigare forskning som litteratur, avhandlingar och artiklar bildas en grund till arbetet. För att ta reda på ovanstående görs intervjuer med grundskolelärare. Lärarna kommer från olika kommuner vilket ger en möjlighet att se vilken hjälp de olika kommunerna gett lärarna och skolorna i deras arbete med eleverna.</p><p>Många lärare känner sig till en början osäkra och oroliga över att inte klara uppgiften att ha en individintegrerad elev i klassen. Men med hjälp som t ex assistenter och vidare/fortbildning från både kommun och skolledning och med stöd från arbetskamrater har det gått bra. Lärarna berättar att alla barn har olika behov och att man lär sig ganska snabbt vilket barn som behöver extra stöd i de olika ämnena.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of my study is to find out how students who are going to special school feel about going to that type of school compared to going to the regular school. I also want to know what they know about integration and a school for all, if they even know about the research that has been done and still is being done. I chose to interview two students to find out what they think about the subject. The two students go to different programs of special school in high school. I chose the method of interviewing because I wanted to get a vivid conversation and to be able to do follow-up questions. (Bryman 2001)</p><p>To find some material to the interviews I also want to find out what researchers and politicians actually mean with the conceptions integration, inclusion and a school for all by reading literature. I want to see if the opinions of the authors are alike, to get a clearer view of what goals they are striving towards.</p><p>The result of my study is a bit different compared to what I have read in the literature. The researchers and authors of the books seem to really believe that inclusion is the best option both in social and learning aspects. The students that took part in my interviews are feeling more content with their school-situation today than they have done before, when they were students in regular schools. They feel that for the first time they get an education where they can take part and make progress. One of the students think that a school for all could work for real and the other student thinks that it looks nice in theory but he can not see it actually work in reality.</p><p>Keywords: special school, integration, inclusion, a school for all.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med min studie är att ta reda på hur elever i särskola ställer sig till att gå i särskola jämfört med att gå i vanlig skola. Jag vill också ta reda på vad de vet om integrering och en skola för alla, om de överhuvudtaget vet om att det pågår forskning i ämnet. Jag har använt mig av intervjuer för få en bild av hur det kan upplevas av studenter. Jag gjorde en intervju vardera med två elever som går i gymnasiesärskola på olika program. Jag valde intervjuer för att få ett levande samtal och för att kunna ställa följdfrågor. (Bryman 2001)</p><p>För att få en bakgrund och stoff till mina intervjuer vill jag också ta reda på vad forskare och politiker egentligen menar med olika begrepp som integrering, inkludering och just en skola för alla genom att läsa litteratur. Jag vill se om jag i litteraturen kan hitta likheter mellan betydelserna hos författarna för att kunna få en klarare bild av vad man strävar mot.</p><p>Resultatet jag fick av min undersökning skiljer sig lite från det jag läst i litteraturen. Forskarna verkar vara fast beslutna om att inkludering är det bästa både socialt och undervisningsmässigt. Eleverna jag intervjuade trivs dock bättre i sin skolsituation på särskolan än den de upplevt tidigare under sin skolgång i vanliga grundskolan. De känner också att de för första gången får en undervisning där de kan tillgodogöra sig information och komma framåt i sin utveckling. En av eleverna tror på att en skola för alla kan fungera och den andra tycker att det låter fint i teorin men har svårt att se hur det skulle fungera i praktiken.</p><p>Nyckelord: särskola, integrering (olika nivåer), inkludering, en skola för alla</p>

<p>I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklärare som undervisar elever med funktionshinder och flertilläggshandikapp så som ADHD, autism och Downs syndrom på tränings- och särskolan har och använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar på undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (här har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare från fyra skolor, samtliga inom sär- och träningsskolans verksamhet. De intervjuade lärarna är alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen på sin respektive skola. Resultatet av undersökningen visar på att musik spelar för alla de intervjuade lärarna en viktig roll i deras undervisning, sång och spel i varierande former förekommer frekvent i deras vardagliga arbete. Struktur och kontinuitet är viktiga ledord i deras arbete med barn på tidig utvecklingsnivå. Inlednings- och avslutningssånger är ett tydligt exempel på den strukturerade skolgång som eleverna möter varje dag. Alla informanter beskriver att de använder sig av just detta arbetssätt för att skapa en känsla av trygghet i vardagen. Sånglekar, rörelsesånger och instrumentspel används för att bl.a. utveckla motoriska färdigheter samt att stärka deras självkänsla och identitet genom att bekräfta och ge respons på deras handlingar. Turtagning, imitation och härmning är metoder som det arbetas med på alla de besökta skolorna. Ingen av de undersökta skolorna har i dagsläget en utbildad musikterapeut anställd, vilket medför att bl.a. behandling i Funktions inriktad musikterapi (FMT-metoden) inte är genomförbar. Det framkommer att alla informanter ställer sig positiva till FMT- metoden och att de i dagsläget inte kan skönja samma framsteg bland eleverna som tidigare, vilket de kopplar till frånvaron av utbildade musikterapeuter.</p>

No description available.

Syftet med examensarbetet är att studera vilka åsikter lärare inom grundskolan och särskolan har om en skola för alla, utifrån ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på vilka förändringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrågor som ligger till grund för examensarbetet är: Vad säger lärare i grundskolan och särskolan om en skola för alla? Vilka faktorer påtalar lärare är grundläggande för att en skola för alla ska fungera? Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lärare? Litteraturgenomgången behandlar de faktorer som kan påverka hur framgångsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa är bland andra att en ändrad människosyn krävs i samhället, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna från särskolan inte behöver särskiljas, grundskolans elever lär sig att acceptera människors olikheter och eleverna kan få ett utbyte av varandra. Nackdelarna, som kan uppstå om en skola för alla inte genomförs utifrån de förändringar som krävs, är bland andra att elever i behov av särskilt stöd inte får den typ av undervisning som de behöver, eleverna från särskolan kan uppleva en större segregering och mobbning kan uppstå. Undersökningen genomfördes med intervjuer som metod. Fyra lärare som arbetar i grundskolan och sex lärare som arbetar i särskolan deltog i undersökningen. Det här examensarbetets resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning. En skillnad som finns mellan den refererade litteraturen och resultatet är bland andra att de intervjuade lärarna framhåller att skolledning och politiker behöver se mer av verksamheten i skolan för att kunna genomföra en skola för alla, lärarutbildningarna behöver en ny utformning och att särskolans personal bör komma in i en skola för alla, något som inte litteraturen framhållit. Eleverna från särskolan är de som påverkas mest av en skola för alla, de har mest att vinna men även mest att förlora på en inkludering. Examensarbetet påvisar att vägen till en skola för alla börjar i en samverkan mellan de båda skolformerna.

Abstract The purpose of my study is to find out how students who are going to special school feel about going to that type of school compared to going to the regular school. I also want to know what they know about integration and a school for all, if they even know about the research that has been done and still is being done. I chose to interview two students to find out what they think about the subject. The two students go to different programs of special school in high school. I chose the method of interviewing because I wanted to get a vivid conversation and to be able to do follow-up questions. (Bryman 2001) To find some material to the interviews I also want to find out what researchers and politicians actually mean with the conceptions integration, inclusion and a school for all by reading literature. I want to see if the opinions of the authors are alike, to get a clearer view of what goals they are striving towards. The result of my study is a bit different compared to what I have read in the literature. The researchers and authors of the books seem to really believe that inclusion is the best option both in social and learning aspects. The students that took part in my interviews are feeling more content with their school-situation today than they have done before, when they were students in regular schools. They feel that for the first time they get an education where they can take part and make progress. One of the students think that a school for all could work for real and the other student thinks that it looks nice in theory but he can not see it actually work in reality. Keywords: special school, integration, inclusion, a school for all. / Sammanfattning Syftet med min studie är att ta reda på hur elever i särskola ställer sig till att gå i särskola jämfört med att gå i vanlig skola. Jag vill också ta reda på vad de vet om integrering och en skola för alla, om de överhuvudtaget vet om att det pågår forskning i ämnet. Jag har använt mig av intervjuer för få en bild av hur det kan upplevas av studenter. Jag gjorde en intervju vardera med två elever som går i gymnasiesärskola på olika program. Jag valde intervjuer för att få ett levande samtal och för att kunna ställa följdfrågor. (Bryman 2001) För att få en bakgrund och stoff till mina intervjuer vill jag också ta reda på vad forskare och politiker egentligen menar med olika begrepp som integrering, inkludering och just en skola för alla genom att läsa litteratur. Jag vill se om jag i litteraturen kan hitta likheter mellan betydelserna hos författarna för att kunna få en klarare bild av vad man strävar mot. Resultatet jag fick av min undersökning skiljer sig lite från det jag läst i litteraturen. Forskarna verkar vara fast beslutna om att inkludering är det bästa både socialt och undervisningsmässigt. Eleverna jag intervjuade trivs dock bättre i sin skolsituation på särskolan än den de upplevt tidigare under sin skolgång i vanliga grundskolan. De känner också att de för första gången får en undervisning där de kan tillgodogöra sig information och komma framåt i sin utveckling. En av eleverna tror på att en skola för alla kan fungera och den andra tycker att det låter fint i teorin men har svårt att se hur det skulle fungera i praktiken. Nyckelord: särskola, integrering (olika nivåer), inkludering, en skola för alla

Syftet med vår undersökning har varit att belysa särskolesamordnarnas, skolpsykologens, lärarnas och föräldrarnas uppfattningar och kunskap av att elever fullgjort sin skolgång i särskolan. Ett ytterligare syfte har varit att ta reda på vilka strategier informatörerna använder sig av för att öka medvetenheten om konsekvenserna av vald skolgång. Ett vidare syfte har varit att öka kunskapen om hur rutiner för mottagande i särskolan ser ut i de kommuner som vi har gjort vår studie i. Vi har genomfört intervjuer med personer som har ansvar eller del i att ett en elev utreds för att eventuellt bli mottagen i särskolan. Resultatet av intervjuerna har visat att kunskapen om vilka konsekvenser som finns av att en elev blir placerad i särskolan är stor. Uppfattningarna ser olika ut beroende på vem vi har intervjuat. Särskolesamordnarna har en bredare syn på konsekvenser som sträcker sig i ett större perspektiv om vilka möjligheter och hinder det finns för eleverna i deras fortsatta vuxenliv. Lärarna och psykologen ser till stor del fördelar med särskolan. Att eleverna får jobba efter sina förmågor, skapa en bättre självbild och att de får hjälp till aktivitet efter skolans slut. Vi har även genomfört en enkätundersökning för att ta del av föräldrarnas uppfattningar om konsekvenser. Resultat visar att större delen av föräldrarna är insatta i vilka fördelar särskolan medför. Ungefär hälften av föräldrarna anser att de har fått information om möjligheter och hinder för deras barn efter de har gått ut gymnasiesärskolan.

Parents and students opportunity to influence school affiliation between special school and school

Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna. Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne. Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer. Arbetet med att utveckla elevernas sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, där det visar sig både som planerat och strukturerat arbete och vid mer spontana situationer både i och utanför klassrummet. Resultatet visar även att olika övningar och rollspel är viktiga instrument i undervisningen där eleverna får tillfälle att konkret införskaffa sig erfarenheter samt bearbeta olika färdigheter som utvecklar social kompetens. Det framkom att pedagogerna var överens om att det ligger ett stort värde i att eleverna får utveckla sin sociala kompetens. Genom deras medvetenhet om sina elevers svårigheter ser pedagogerna behovet av att eleverna efter sina förutsättningar får träning i social kompetens, för att stärka elevens individuella utveckling både i och utanför skolan.