No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens. Slutligen presenteras särskolan och destyrdokument som ligger till grund för verksamheten och en förklaring av begreppetsärskolepedagogik. Studien utgår från metodtriangulering bestående av enkäter,fokusgruppintervju och enskilda intervjuer. Resultaten från studien visar att detspecialpedagogiska uppdraget på särskolan genomsyras av ett förhållningssätt som innebäratt tillföra specialpedagogisk kompetens, arbeta med lärmiljön, skapa samsyn samt arbetamed eleven i fokus. Utbildning och uppdrag överensstämmer kring undervisning av elever ibehov av särskilt stöd, skolutveckling och åtgärdsprogram. Kring handledning harspecialpedagogerna mer kompetens än vad som nyttjas på deras arbetsplatser. Det somsaknas på utbildningen är en inriktning mot utvecklingsstörning. Studien som tydligt visarspecialpedagogens värdefulla kompetens kan användas av rektorer i ett informativt syfte.Den kan öka specialpedagogernas tillförlit till sin egen kompetens. Den kan även användassom ett underlag för en arbetsbeskrivning av specialpedagogens uppdrag i särskolan.

Kerstin Finnström och Birgitta Gittis Grann Wressel: Hur kommunikation mellan lärare och elever kan gå till i särskolan - En observationsstudie av undervisningssituationer i särskolan. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur kommunikation mellan lärare och elev kan gå till i undervisningssituationer på två olika särskolor. Fokus låg på att se: Hur sker kommunikation mellan lärare och elever under lektionerna? Vem tar initiativ eller inleder kommunikation? Sker återkoppling och i så fall hur? Fanns det inslag av äkta dialog i lektionerna? För att ta reda på hur det kunde kommuniceras mellan lärare och elev under en lektion på särskolan, valde vi en kvalitativ metod med deltagande observation och intervjuer som ansats. Vi valde Vygotskijs sociokulturella perspektiv, med kunskapssynen att lärande sker genom kommunikation och socialt samspel som teori för vårt arbete och vi har använt oss av filosofen Bubers tolkning av begreppet äkta dialog. Resultatet visade att kommunikationen såg olika ut under lektionens gång. Vem som tog initiativ till eller inledde kommunikationen varierade, ibland inledde läraren ibland någon elev. Återkoppling från lärare till elev skedde ofta i form av direktiv eller tillsägelse. Endast vid lektionens avslutningsfas förekom inslag av äkta dialog.

Den här uppsatsen handlar om normkritik och till viss del funktionalitet. Det är en kvalitativ studie av 3 olika pedagogers sätt att arbeta med normkritiska frågor och syftet är att undersöka hur dessa pedagoger, som har anställning inom skolans alla olika former, från allmänna gymnasieskolan, genom gymnasiesärkolan och till grundskolan, arbetar med frågor som rör normkritik och funktionalitet. Frågeställningen berör de svårigheter och det motstånd som finns mot detta.Jag har tittat en del på hur skollagen, värdegrunderna och diskrimineringslagen är utformad och hur det går att praktiskt införa normkritisk pedagogik i vardaglig undervisning.Till uppsatsen har jag skrivit en konstnärlig bok och haft en föreläsning om normer och normkritik. Syftet med detta är att hitta en form för vidare lärande där jag kan hjälpa mig själv och andra att tänka och leva mer normkritiskt. Boken innehåller också akvareller som jag har målat under arbetets gång. De föreställer människoliknande figurer men jag tänker att det är upp till betraktaren att själv göra sig en åsikt om dessa.

Ett steg i utvecklingen av den egna professionen och därigenom främja elevers lärande är attreflektera kring sina egna uppfattningar och erfarenheter samt att bli medveten om hur andratänker och gör (Forsmark, 2009). Särskoleverksamheten har kritiserats för att vara alltföromsorgsfokuserad samtidigt som det pedagogiska arbetet och lärarkompetensen inomverksamheten har framhållits som betydelsefull för elever med utvecklingsstörning (Berthén,2007). Det finns inget stöd i tidigare forskning för att framgångsrika undervisningsmetoderinom det matematiska området direkt skulle skilja sig åt oavsett om eleven har enutvecklingsstörning eller ej (Göransson, Hellblom-Thibblin & Axdorph, 2016).SyfteSyfte har varit att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter som förekommer hos engrupp lärare i särskolans verksamhet kring lärande och undervisning i matematik.Preciserade frågeställningarVilka uppfattningar och erfarenheter förekommer hos en grupp lärare i särskolans verksamhetkring lärande och undervisning i matematik? Hur resonerar lärarna kring matematikundervisningens innehåll och syfte? Hur resonerar lärarna kring elevernas lärande och förutsättningar att lära sigmatematik? Hur resonerar lärarna kring sin egen lärarroll i samband med matematikundervisningoch elevernas lärande? Vad baserar lärarna sina uppfattningar kring matematikundervisningen och lärandetpå?MetodvalStudien bygger på kvalitativ forskningsintervju med fyra lärare inom särskolans verksamhet.Samtliga intervjuer har transkriberats och områden har därefter identifierats. Vidresultatgenomgången presenteras lärarnas uppfattningar och erfarenheter under rubrikernalärandet i matematik, pedagogik och didaktik, inre och yttre motivation, samt lärarrollenvariation avseende lärarnas tankar. ResultatDå studien utgår från en liten urvalsgrupp kan endast vissa möjliga tendenser skönjas.Resultatet visar på att det råder företrädesvis gemensam samsyn kring lärande ochundervisning i matematik mellan lärarnas. Deras uppfattningar kan sägas bygga på en form avpraxisteori (Claesson, 2002). Därtill kan lärarnas tankar även ses i relation till detsociokulturella perspektivet, som har fått stor genomslagskraft inom svensk lärarutbildning(Nilholm, 2016; Säljö, 2000).Lärarna är medvetna om vilka svårigheter diagnosen utvecklingsstörning kan medföramen anser att den inte får hamna i fokus utan framhåller en lösningsinriktad pedagogik.Uppfattningen att matematik finns i elevernas vardag framträder och att undervisning bör utgåfrån elevernas erfarenheter, intresse och behov. Lärarna ansvarar för att koppla innehållet tillkursmålen. Resultatet visar likheter med Berthéns (2007) studie avseende fokus på ettvardagsförberedande motiv och mål. En intressant fråga i detta sammanhang är om lärarnasfokus på relevans för eleven i vardagen ska ses huvudsakligen som en omsorgsfokuseringalternativt en kunskapsfokusering. Enligt läroplanerna för grundsärskolan (2011)gymnasiesärskolan (2013) ska skolan ansvara för att eleven kan använda sig av matematiskttänkande i vardagslivet.Inre och yttre motivation anses har stor betydelse för elevernas lärande ochlösningsfokuserat framhålls. Lika så lärarnas förmåga att kunna inspirera, engagera och getydliga instruktioner samt förstå hur eleven tänker.Tänkvärda funderingar belystes av lärare i studien. Hur ska de kunna avgöra om elevennått sin begränsning? När ska eleven ges hjälp att utveckla strategier för att ta sig förbi hindersom uppstått på grund av funktionsnedsättning? Finns det en begränsning för vad en elev kanlära sig? Forskningen visar på att gränserna för vad som är möjligt för människor medutvecklingsstörning kan lära sig har ständigt flyttats fram (Göransson m.fl., 2016). Dessafrågor utgör en betydelsefull del av arbetet som speciallärare specialiseringutvecklingsstörning. Det ligger ett stort ansvar på pedagogen avseende elevens möjlighet attutvecklas optimalt, då uppfattningen att elever har vissa förutbestämda möjligheter att lära sigmatematik kan främja respektive hindra lärandet (Forsmark, 2009).Nyckelord: lärande, matematikundervisning, särskola, utvecklingsstörning

No description available.

I vårt samhälle har det under en längre tid diskuterats kring ungdomsidrotten i samband med elitsatsning kontra en alltför tidig utslagning. I den här studien har syftet varit att undersöka hur ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning upplever sina möjligheter till delaktighet i en idrottsförening. Studien baseras på 12 kvalitativa intervjuer med ungdomar i åldrarna 13-19 år. Idrottsföreningens aktivitet riktar sig först och främst till ungdomar med olika grad av intellektuella funktionsnedsättningar. Studien fokuserar på att belysa begreppet delaktighet och handlar om informanternas upplevelser av inflytande, kompisrelationer, inkludering, socialt samspel och deras självuppfattning. Resultatet visar att ungdomarnas upplevelser av delaktighet var relativt hög, men att upplevelsen skiljde sig åt i olika sammanhang, i relation till om upplevelsen var socialt relaterad eller aktivitetsrelaterad. Det förekom även inslag av att upplevelsen fanns inom båda kontexterna. Resultatet pekar på att majoriteten av informanterna upplevde sin delaktighet som väldigt hög inom idrottsföreningen i ett socialt sammanhang och att aktiviteten, i detta fall innebandyn, upplevdes som mindre betydelsefull ur ett delaktighetsperspektiv.

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.</p>

Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.

S yftet med denna uppsats var att undersöka hur åtta lärare som arbetar inom särskolans lägre och högre åldrar använder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra denna undersökning så användes kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar i särskolan med elever med utvecklingsstörning och elever med tilläggsdiagnoser. Vi använde oss även av observationer med en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där vi fått fram intervju och observations resultat och slagit ihop dem till en helhet utifrån fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olika kategorier så som Helhet och del, åskådlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog för att få det enhetligt och för att göra det lättläst för läsaren. Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma undervisningsstrategier i sin undervisning som skapar förutsättningar för lärandet. Några gemensamma strategier som framkom i undervisningen var att alla lärarna använde sig av praktiskt och teoretiskt arbete. De framkom även att alla lärarna individanpassade undervisningen och anpassade materialet. Av de strategier som vi har sett så finns en variation om hur lärarna använder dem i sin undervisning. Det framkommer dock att lärarna använder dem på olika sätt beroende på bakgrund, utbildning och erfarenhet