Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne för elever oavsett de går på särskola eller inte. Elever i särskolan kan behöva annorlunda instruktioner, bemötande och feedback. Det som avgör hur idrottsläraren behöver arbeta med dessa saker beror på vilken typ av funktionsnedsättning eleverna har. Elever på särskolan har en anpassad kursplan, det vill säga att de personliga förutsättningarna ligger till grund för hur målen kan och ska uppnås (Skolverket, 2011). Forskning visar att idrottslektionerna på särskolan har lägre rörelseaktivitet, detta för att stor del av tiden går åt till instruktioner och liknande (Sit, McKenzie & McManus, 2008). Syftet med denna studie var ta reda på hur idrottslärare arbetar med instruktioner, bemötande och feedback med elever i olika åldrar (från grundskolans lägre åldrar till gymnasiet) som har någon form av funktionsnedsättning. I denna observationsstudie deltog sju idrottslärare, blandat kvinnor och män, från fem olika särskolor i sydöstra Sverige. Lektionerna var en timma långa. Resultatet visade att tydlighet, positiv återkoppling samt ett lugnt bemötande var gemensamt för alla idrottslärare som arbetade på de olika särskolorna. Däremot kunde instruktionernas längd variera en del. Likaså kunde en längre genomgång spegla att idrottslärarna lät eleverna vara delaktiga och prata. Idrottslärarna kände sig inte stressade över att det skulle ta tid från lektionen och att något moment inte skulle hinnas med. I och med detta kanske särskolan skulle sats på längre idrottslektioner? Detta så att eleverna ska få möjlighet till högre rörelseaktivitet under lektionerna, samt att instruktionerna fortfarande få ta den tid det tar.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för våra framtida yrkesroller som lärare. Det har visat oss att det går att arbeta med inkludering utan att det nödvändigtvis måste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla är det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Kan vi få skolans elever att bli förtrogna med att vi alla är olika och att det är något positivt, eftersom det är den verkligheten de en gång kommer till mötes den dagen de lämnar grundskolan. Det är viktigt att alla inom skolan värld tar till sig arbetssättet med inkludering. Inkluderingstanken måste först och främst vara förankrad i skolledningar och dess personal, utan den förankringen ser vi inte eleverna skulle ta till sig dessa värderingar och attityder som kommer att bidra till acceptans och tolerans för alla samhällets invånare. / Inkludering är ett begrepp vi kom i kontakt med under vår avslutande verksamhetsförlagda tid. Därför valde vi att basera vårt examensarbete kring inkludering eftersom det verkade som kunskapen var begränsad då det gällde begreppets innebörd och syfte. Vi genomförde undersökningen genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer och litteratur som var väsentligt för ämnet. Inkludering handlar om att förändra våra attityder och värderingar vilket ska leda till acceptans och tolerans för alla våra olikheter och visa på allas lika rätt till en plats i samhället. Denna attitydförändring måste implementeras redan tidigt i grundskolan hos våra elever för att få önskvärd effekt i vårt framtida samhälle.

Detta är ett arbete om läs- och skrivinläörning i särskolan. Det är en kartlägning av olika läsinlärningsmetoder som används i särskolan.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer få pedagogers syn på de estetiska uttrycksformernas användbarhet i undervisningen på två grundsärskolor samt vilken betydelse användandet har för elevernas utveckling. Våra frågeställningar utgår ifrån pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas användbarhet, vilka uttrycksformer som är mest framgångsrika och dess möjligheter och hinder.Vi genomförde totalt två individuella intervjuer samt två gruppintervjuer med två respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom särskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt på MAH. Gruppintervjun med två informanter bestod av en rektor för en grundsärskola och en vid skolan verksam dramapedagog.Första frågeställningen gav svaret att alla informanter är positiva till användandet av estetiska uttrycksformer då de anser att det stärker elevernas självkänsla och kommunikativa förmåga. I andra frågeställningens svar framgick det att pedagogernas personliga inriktning och intressen var avgörande för vilka uttrycksformer informanterna fann mest framgångsrika. Tredje frågeställningens svar blev sammankopplade till första frågeställningen i avseendet om möjligheter och hinder rörande estetiska uttrycksformer och de hinder informanterna framhöll var tid, plats och utbildning för personalen. De hinder informanterna framhöll var tid, plats och utbildning för personalen. Vår intervjustudie tyder i sin helhet på att estetiska uttrycksformer är utvecklande och givande för särskolans elever och att de därmed är att anse som en given del av undervisningen.

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förändra sin verksamhet från en exkluderad särskola till att alla elever erbjuds plats på sin hemskola.

Genom att intervjua tre lärare som arbetar på särskolan har jag försökt få svar på några frågor angående hur dessa lärare ser på särskoleelevernas kapacitet att läsa skönlitteratur, möjligheter att lära av varandra och att utmana eleverna. / By intervjuing three teachers i the school for children with special needs how they are working with books of fiction, i have tryied to anser some quiestions about how teachers looks at theis students capacity to read fiction books, possibilities to learn from eachother and to challenge the students.

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en särskoleklass. Med hjälp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute på skolgården. Syftet är att se om den är anpassad utifrån särskoleelevers särskilda behov. Med hjälp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i särskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrån elevers särskilda behov. Detta bör uppmärksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utsträckning detta påverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening.

Malmö HögskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2006Nyman Lise-Lotte. (2006). Läs - och skrivinlärningsmetoder för särsko-leintegrerade elever i grundskolan år 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbild-ning, Lärarutbildning, Malmö högskola.Mitt syfte är att undersöka vilka metoder lärare i år 1-3 använder sig av när det gäller läs- och skrivinlärningen för särskoleintegrerade elever. Jag vill även undersöka hur jag som specialpedagog på bästa sätt kan stödja och stötta både läraren och eleven i år 1-3 när det gäller läs- och skrivinlärningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läs- och skrivinlärning. Med hjälp av studiebesök och intervjuer ville jag undersöka vilka meto-der som används i grundskolan för att lära särskoleintegrerade elever läsa och skriva, samt ta reda på hur jag som specialpedagog kan arbeta.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att det finns olika metoder att lära särskoleintegrerade elever läsa och skriva. Olika pedagoger använ-der sig av olika metoder. Det handlar om att utgå från eleven för att hitta den metod som passar just den eleven. Specialpedagogen utgör ett stöd för både elever och pedagoger och har en viktig roll när det gäller sam-arbetet kring eleven med all personal.Nyckelord: grundskolan, integrering, läs– och skrivinlärning, specialpe-dagog, särskolan.

I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i särskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att få svar på detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i särskolan. Det jag kom fram till är att man inte använder sig av någon speciell metod i särskolan för att nå eleverna lättare. Genom individualisering utgår man ifrån elevens behov och kunskaper. Det som är den stora skillnaden är att de eleverna i särskolan behöver ha längre tid på sig för att lära sig taluppfattning. För att kunna kommunicera med eleverna använde man sig av teckenspråk, tecken som stöd och bilder.

För vår egen utvecklings skull så ville vi fördjupa oss inom detta område och vi har använt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprättat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda på hur vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i träningsskolan genom kvalitativa metoder, både i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns är bland annat den gällande läroplanen och just den individualisering som krävs för elevernas välbefinnande. Även relationerna pedagogerna i mellan är av stor vikt. I träningsskolan går utbildningen ut på att lära för vardagen, för livet!