Studien berör området kommunikation i särskolan, hur det hanteras och tar sig uttryck i ett sammanhan i särkolemiljö. Denna studie syftade till att öka kunskapen och undersöka hur arbetet med Alternativ och Kompleterand Kommuniktion (AKK) fungerar i särskolan. Fokus har letat på att beskriva förutsättningar för olika yrkesprofessioner och deras syn på kommunikation och alternativ kommunikation i särskolan. Det finns behov av utforskande av AKK då tidigare forskning gällande dessa yrkeskategoriers syn inom ämnet tycks vara begränsat. Studien är kvalitativ och basers på intrervjuer med rektorer, speciallärar och assistenter. Dessa kom att ofatta olika yrkeskatergorier som arbetar i särskolan och mer individer med intellektuell funktionsnedsättning. Data analyseras med stöd av systemterori och aktivitetsterori. I data analysen framkom fyra olika teman AKK för delaktighet i skolmiljö, AKK ur olika professionsperspektiv, AKK i individperspektiv och AKK möjligheter och hinider. Resultatet av studien har visat på vikten av kunskap inom området AKK. Individens behov av stöd i klassrummet och delaktighet. Rektorns roll som stöd i yrkesprofessionerna för att öka dess kunskap om AKK. De olika kommunikationshjälpmedel som används och vikten av kunkskap för att använda dem på rätt sätt. Både för individen och yrkesprofessionerna. I studien framkom ett relationellt perspektiv på arbetet inom AKK. Det framkom också att den fysiska lärmiljön och lärarens kunskap har stor betydelse för individer med kommuniktionsproblematik. Tilgången till stöd i sin skolgång påverkar individens kunskpsutveckling och sociala samspel. Kunskap om AKK behövs på alla nivåer men främst på samhälls-och organisationsnivå. Studien visar på att förutsättningar av politiker, chefer och rektorer så att dessa individer får det stöd och bemötande de har rätt till.

Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera hur idrottslärare samt en person som är ansvarig för grundsärskolefrågor på Skolverket, resonerar kring betygsättning och skriftliga omdömen i idrottsämnet på grundsärskolan. Detta ska besvaras genom följade frågeställningar: Hur upplever idrottslärare undervisning och bedömning av kunskap i idrott och hälsa i grundsärskolan? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med betyg respektive skriftliga omdömen i grundsärskolan? Vilka antaganden ligger bakom skillnader i kursplanen för idrottsämnet på grundskolan och grundsärskolan? Vad utmärker idrottsämnet avseende bedömning och inkludering i jämförelse med andra ämnen? Vilka ramfaktorer möjliggör respektive begränsar bedömningen av eleverna på grundsärskolan i idrottsämnet? Metod Kvalitativa intervjuer valdes för att få en mer djupgående inblick i hur respondenterna resonerar kring betyg och skriftliga kunskapsomdömen i idrott och hälsa på grundsärskolan.. Resultat Lärarna ger motsägelsefulla uttryck för om betyg eller skriftliga kunskapsomdömen är bäst för eleven på grundsärskolan. Personen på Skolverket förespråkar dock att betyg vore bäst för både eleven och hela skolan.Kursplanerna i respektive skolform är lika, det är i bedömningen som skillnaden finns. Kravet på E-nivån i grundsärskolan är relativt lågt anser lärarna och personen på Skolverket. Samtidigt ger införandet av E-nivån konsekvenser för eleven.  Uppfylls inte E-nivån, ska då eleven flyttas ner till träningsskolan? Ramfaktorer som påverkar bedömningen är: otydlighet i formuleringstexten av kursplanen, att lärare tolkar kursplanen på olika sätt, att lärarna inte vet hur eleverna förstår innebörden i ett betyg eller bedömning, att lärarna är positiva till att undervisa särskoleelever och att skolan är otydlig när det gäller att informera om rätten till betyg.   Slutsats Även om betyg och bedömning är något som diskuterats i denna uppsats, så är det fortfarande inte obligatoriskt på grundsärskolan. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

<p>I denna studie har jag tittat närmre på hur lärare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har också tittat på hur en teoretisk lärare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lärarens arbetssätt jämfört med den praktiska läraren (idrottsläraren). Vad innebär ett individualiserat arbetssätt för idrottsläraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande på en traditionell grundskola jämfört med en särskola. Mina resultat i denna uppsats tyder på att för både idrottsläraren och den teoretiska läraren ställer en individualiserad undervisning krav på planering och förberedelser inför lektionstillfällena. Ett individualiserat arbetssätt behöver dock inte vara mer tidskrävande än traditionell planering. Individualisering av undervisning oavsett om den är teoretisk eller praktisk innebär också att det inte är elevernas prestationer som är viktiga, snarare elevens framsteg efter enskilda förutsättningar. Individualisering innebär inte att eleverna enbart skall arbeta individuellt/enskild, utan snarare att undervisningen bygger på ett socialt samspel. Mina resultat visar vidare på andra skillnader och likheter mellan den teoretiska lärarens förmåga till individualisering av undervisningen, jämfört med den praktiska lärarens förmåga. Resultaten visar även vidare på skillnader och likheter med ett individualiserat arbetssätt i den traditionella grundskolan jämfört med särskolan.</p>

Syftet med arbetet är att jämföra Läroplan för den obligatoriska särskolan med Läroplan för grundsärskolan 2011 genom en dokumentanalys och användandet av nivåmodellen utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att Läroplan för grundsärskolan 2011 är mer kunskapsbetonad, dessutom är den mer kortfattad och fokuserad i sin formulering i jämförelse med Läroplan för den obligatoriska särskolan som i sina skrivningar tar med förklaringar, beskrivningar och motiveringar. Det framgick även att några läroplanskoder syntes i de teman som analyserades. Framförallt den rationella läroplanskoden och den demokratiska läroplanskoden.

Syftet var att, ur de professionellas perspektiv, ta reda på hur kompetensen på grundsärskolan ser ut idag hos några informanter och vad som kan behöva förändras och eventuellt se annorlunda i denna verksamhet, för att möta och tillgodose elevernas stödbehov inom de kommande tio åren. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta klasslärare i grundsärskolan. Pedagogerna fick ge uttryck för sin vision om hur en optimal organisation för verksamheten skulle kunna se ut, samt vilken sorts kompetens som skulle kunna gynna undervisningen och dess kvalitet. I resultatet framkom det att utmaning med arbetet med eleverna var att berika elevernas språk och kommunikationsförmåga. Andra svårigheter som belystes var åldersadekvat undervisningsmaterial och höga kunskapskrav. Klasslärarna ansåg att det fortfarande saknas professioner i verksamheterna såsom speciallärare, specialpedagog, IT-pedagog, samt även flerspråkiga pedagoger. Andra väsentliga faktorer som informanterna också påtalade i studien var pedagogiska lärverktyg, samt att grundsärskolans lärmiljö måste konstrueras och anpassas så att de blir mer tillgängliga för de elever som går där, både fysiskt och psykiskt. De konstaterade också att det fanns faktorer som påverkar möjligheten till en undervisning av god kvalitet, både pedagogernas kompetens, lokalernas utformning – omständigheter som tillsammans bildar undervisningskontexten.

<p>Sammanfattning</p><p>Datum: 2007-06-10</p><p>Uppsatsnivå: C-uppsats i Industridesign, Innovativ design C KT 2130, 10 poäng</p><p>Författare: Emma Lundin</p><p>Lindtorpsgatan 8a</p><p>632 27 Eskilstuna</p><p>0736 – 49 72 01</p><p>Titel: Läris – Ett roligt inlärningshjälpmedel</p><p>Bakgrund: Hjälpmedelsinstitutet gav i uppdrag att utforma ett hjälpmedel för personer med kognitivt handikapp. Barn i särskolan har ofta ett kognitivt handikapp och har svårt för inlärning och att omforma sina kunskaper. Efter självupplevda erfarenheter av att undervisa och att bli undervisad är användningen av spel och tävlingar ett väl fungerade sätt som, enligt min åsikt, idag inte används i tillräckligt stor utsträckning för inlärning i skolan. Detta är något som eleverna i särskolan borde få ta del av i ett hjälpmedel som underlättar deras kunskapsinhämtning.</p><p>Syfte: Syftet med arbetet är att ta fram ett portabelt hjälpmedel för elever på särskolan som underlättar deras inlärning och gör det på ett roligt sätt.</p><p>Tillvägagångssätt: Författaren har valt att arbeta med litteraturstudier, idégenerering, skissning och därefter samtala med personer inom området kring olika idéer och uppslag. Därefter har en slutgiltig design för produkten skapats.</p><p>Slutsats: Arbetet har lett fram till en produkt som är anpassad efter alla elevers olika förmågor och behov. Den är enkel och tydlig i sitt formspråk och sin informationsdesign. Den har olika funktioner som kan anpassas efter eleven. Produkten använder sig av vanligt förekommande lekar/spel i sin ”undervisning” och som inte kräver ny inlärning av deras funktion.</p><p>Nyckelord: Inlärning, spel, dator, särskolan, kognitiva handikapp</p>

Sammanfattning Datum: 2007-06-10 Uppsatsnivå: C-uppsats i Industridesign, Innovativ design C KT 2130, 10 poäng Författare: Emma Lundin Lindtorpsgatan 8a 632 27 Eskilstuna 0736 – 49 72 01 Titel: Läris – Ett roligt inlärningshjälpmedel Bakgrund: Hjälpmedelsinstitutet gav i uppdrag att utforma ett hjälpmedel för personer med kognitivt handikapp. Barn i särskolan har ofta ett kognitivt handikapp och har svårt för inlärning och att omforma sina kunskaper. Efter självupplevda erfarenheter av att undervisa och att bli undervisad är användningen av spel och tävlingar ett väl fungerade sätt som, enligt min åsikt, idag inte används i tillräckligt stor utsträckning för inlärning i skolan. Detta är något som eleverna i särskolan borde få ta del av i ett hjälpmedel som underlättar deras kunskapsinhämtning. Syfte: Syftet med arbetet är att ta fram ett portabelt hjälpmedel för elever på särskolan som underlättar deras inlärning och gör det på ett roligt sätt. Tillvägagångssätt: Författaren har valt att arbeta med litteraturstudier, idégenerering, skissning och därefter samtala med personer inom området kring olika idéer och uppslag. Därefter har en slutgiltig design för produkten skapats. Slutsats: Arbetet har lett fram till en produkt som är anpassad efter alla elevers olika förmågor och behov. Den är enkel och tydlig i sitt formspråk och sin informationsdesign. Den har olika funktioner som kan anpassas efter eleven. Produkten använder sig av vanligt förekommande lekar/spel i sin ”undervisning” och som inte kräver ny inlärning av deras funktion. Nyckelord: Inlärning, spel, dator, särskolan, kognitiva handikapp

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige. Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och läsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan.                                    Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till. Personalen behöver se till hela den omgivande miljön och anpassa efter var barns individuella behov. Enligt både litteratur och intervjuer går det nämligen inte att tro att en skolgång och en undervisning passar alla barn med autism och autismliknande tillstånd. De är alla olika, kanske mer olika än oss andra.

I denna studie har jag tittat närmre på hur lärare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har också tittat på hur en teoretisk lärare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lärarens arbetssätt jämfört med den praktiska läraren (idrottsläraren). Vad innebär ett individualiserat arbetssätt för idrottsläraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande på en traditionell grundskola jämfört med en särskola. Mina resultat i denna uppsats tyder på att för både idrottsläraren och den teoretiska läraren ställer en individualiserad undervisning krav på planering och förberedelser inför lektionstillfällena. Ett individualiserat arbetssätt behöver dock inte vara mer tidskrävande än traditionell planering. Individualisering av undervisning oavsett om den är teoretisk eller praktisk innebär också att det inte är elevernas prestationer som är viktiga, snarare elevens framsteg efter enskilda förutsättningar. Individualisering innebär inte att eleverna enbart skall arbeta individuellt/enskild, utan snarare att undervisningen bygger på ett socialt samspel. Mina resultat visar vidare på andra skillnader och likheter mellan den teoretiska lärarens förmåga till individualisering av undervisningen, jämfört med den praktiska lärarens förmåga. Resultaten visar även vidare på skillnader och likheter med ett individualiserat arbetssätt i den traditionella grundskolan jämfört med särskolan.

Alla elever har rätt till literacy och lärare i särskolan förväntas erbjuda literacypraktiker med utgångspunkt i styrdokument och forskning samtidigt som elever med komplexa kommunikationsbehov inte omfattas av befintligt stödmaterial gällande literacy. Syftet med studien är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv få kunskap om och förståelse för några lärares syn på elevers och egna förutsättningar för literacypraktiker i grundsärskolans inriktning ämnesområden och deras syn på betydelsen av literacy för elevernas delaktighet. Studien utgår från en kvalitativ ansats och en kombinerad metod med två fokusgrupper om fyra personer i varje och individuella intervjuer med de åtta lärarna. I linje med internationell forskning visar resultatet av vår studie att lärare i grundsärskolan genom sin utbildning och tillgängligt stöd inte får adekvat kunskap och kompetens om evidensbaserade literacypraktiker och kompensatoriska insatser för att kunna göra elever med komplexa kommunikationsbehov delaktiga, nu och i framtiden. Vår slutsats är att det finns indikationer att forskning som visar att personer med komplexa kommunikationsbehov kan lära sig läsa och skriva har ännu inte omsatts i praktiken och målgruppens rättigheter samt delaktighet fortsätter begränsas av skolsystemet.