Syftet med följande arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med sagor i förskolan och skolans tidigare år. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex pedagoger verksamma i förskolan och skolans tidigare år. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskij utvecklingsteori. De pedagoger som vi har intervjuat har olika syn på sagans betydelse, men samtliga håller med om att det är väldigt viktigt att läsa för barnen. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att sagor är kulturarv och att genom sagor får barnen ett rikt ordförråd. Resultatet av vår studie visar att sagor kan användas som hjälpmedel för att utveckla barnens språk. Det viktigaste målet för pedagoger som arbetar i förskolan är att barnen ska lära sig lyssna och sitta lite längre stunder. Vi anser att pedagogers arbetssätt med sagor är avgörande för hur barnen utvecklar sin nyfikenhet och lust att lära. / The purpose of this study is to find out how teachers work with stories in preschools and schools in previous years. Our study is based on qualitative interviews conducted with six teachers working in preschool and school years earlier. The premise of this study is Vygotsky development theory. The teachers we have interviewed have different views on the importance of the tale, but all agree that it is very important to read to children. The result, scientists can discern that the teachers think that stories are cultural heritage and, through fairy tales, children get a rich vocabulary. The results of our study show that fairy tales can be used as a tool for developing children's language. The main objective for educators working in preschool is that children should learn to listen and sit a bit longer periods. We believe that educators working with stories is crucial to how children develop their curiosity and desire to learn.

Syftet med examensarbetet är att belysa förskolelärares tankar kring sagor och varför sagor används i förskolan. Jag vill också illustrera hur förskolelärare arbetar med sagor för att stimulera språkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgått ifrån följande frågeställningar: Hur resonerar förskolelärare kring hur sagan utvecklar barns språk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelärare och varför arbetar de med sagor? Vilka är skillnader och likheter i förskolelärarnas arbetsmetoder när de arbetar med sagor?Metoden som jag använt mig av i genomförandet av studien är kvalitativa intervjuer med två förskolelärare och två observationer på två avdelningar i en förskola. Jag har under studien använt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskijs teori som handlar om det sociokulturella perspektivet. Resultatet av min studie visar att sagor kan användas för att utveckla och främja barnens språk. Dessutom ger sagor möjligheter för barnen att lära sig om olika ämnen. Jag anser även att pedagogers arbetssätt med sagor är avgörande för hur barns lust och lärande ser ut. Den psykiska och fysiska miljön är mycket viktig att ta hänsyn till för att locka barns intresse för skriftspråk. Resultatet visar också att förskolelärarna arbetar utifrån barns tidigare erfarenheter, förutsättningar och intresse, vilka spelar en stor roll för att skapa ett meningsfullt och lustfyllt lärande.Nyckelord: Språkutveckling, sagor, förskolelärare, sagoläsning, samtal.

BakgrundDenna studie undersöker hur pedagoger kan kommunicera med barn genom estetiska aktiviteter i förskolan.SyfteDetta arbete har som syfte att bidra med kunskap om barns kommunikation genom estetiska aktiviteter. Mer specifikt studeras här kommunikationen mellan barn och pedagoger i samband med estetiska aktiviteter.MetodDet här är en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervju och observation. Under intervjuerna och observationerna studeras kommunikativa estetiska aktiviteter.ResultatVår studie visar att estetiska aktiviteter kan vara ett hjälpmedel för kommunikation. Barnen får möjlighet till att uttrycka sig, inte bara verbalt, då de estetiska aktiviteterna blir ett kommunikativt hjälpmedel. De estetiska aktiviteterna som blivit studerade är bildberättande utifrån musik och boksamtal. Dessa observationer resulterade i att barn uttryckte sina tankar, känslor och teoretiska resonemang utifrån sina bilder, sagan och egna erfarenheter. Genom dessa estetiska aktiviteter framgick det att pedagoger är viktiga för barnens kommunikation, samt att materialet och miljön har en stor inverkan för barns kommunicerande.

<p>En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna. De kan inte alltid uttrycka vad de känner. När orden inte räcker till för att uttrycka känslorna kan symboler vara till hjälp. De symbolerna kommer barnen i kontakt med via sagorna. Sagornas symboler kan också vara en förenande länk mellan länder och olika kulturer. Gamla folksagor har ett djupt och meningsfullt innehåll som förmedlat livsvisdom över de geografiska gränserna i generationer. Med hjälp av sagan kan barnet förstå och hantera sina känslor. Nyare sagor är anpassade till den tid barnet växer upp i. Både gamla och nya sagor kan ge barnet trygghet, framtidstro och glädje.</p><p>Sagan kan ge svar på barns funderingar över livsfrågor. Barn behöver få känna att de kan själva och att de kan påverka sitt eget liv. Det är viktigt att inte skynda på barnets utveckling. Man ska svara på frågorna vartefter barnet självt ställer dem. En bra saga ska vara lite spännande, gärna rolig. Barnet ska kunna identifiera sig med handlingen. Det onda och det goda ska mötas och det goda ska segra. Sagan ska ge barnet upplevelser. Sagor får inte vara så otäcka att de ger mardrömmar. Barnet måste kunna förstå rädslan och bearbeta den.</p><p>Varje sagofigur är väldigt endimensionell för att barnet ska förstå figurens handlingar och reaktioner och därmed sig självt. Barn måste få bekräftelse på att deras känslor är respekterade för att kunna förstå andras känslor. Denna bekräftelse får barnet delvis genom sagorna som också visar barnet hur en större klarhet över verkligheten kan växa fram ur fantasin. Barn gillar magi på grund av att de har ett animistiskt tänkande. De upplever världsordningen utifrån föräldrarna och vad som sker i hemmet. Sagor kan minska rädsla och fördomar. Fantasin gör att barnet har lätt för att leva sig in i andra människors känslor. Det barn som tror på sagans sanning vågar också tro på att en ny kamrat som barnet är osäkert på och därför lite skrämt av med tiden kan förvandlas till en god vän.</p><p>Det bästa med sagor är att de kan användas för att uttrycka sig på olika sätt. Barn gillar sagor med lyckliga slut som de kan identifiera sig med och som innehåller vardagliga händelser, humor, spänning och magi. Genom att lyssna, samtala, måla, dramatisera och musicera sagan får barnet tillgång till hela sin personlighet och genom upplevelserna sagan ger sker också en andlig utveckling.</p>

En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna. De kan inte alltid uttrycka vad de känner. När orden inte räcker till för att uttrycka känslorna kan symboler vara till hjälp. De symbolerna kommer barnen i kontakt med via sagorna. Sagornas symboler kan också vara en förenande länk mellan länder och olika kulturer. Gamla folksagor har ett djupt och meningsfullt innehåll som förmedlat livsvisdom över de geografiska gränserna i generationer. Med hjälp av sagan kan barnet förstå och hantera sina känslor. Nyare sagor är anpassade till den tid barnet växer upp i. Både gamla och nya sagor kan ge barnet trygghet, framtidstro och glädje. Sagan kan ge svar på barns funderingar över livsfrågor. Barn behöver få känna att de kan själva och att de kan påverka sitt eget liv. Det är viktigt att inte skynda på barnets utveckling. Man ska svara på frågorna vartefter barnet självt ställer dem. En bra saga ska vara lite spännande, gärna rolig. Barnet ska kunna identifiera sig med handlingen. Det onda och det goda ska mötas och det goda ska segra. Sagan ska ge barnet upplevelser. Sagor får inte vara så otäcka att de ger mardrömmar. Barnet måste kunna förstå rädslan och bearbeta den. Varje sagofigur är väldigt endimensionell för att barnet ska förstå figurens handlingar och reaktioner och därmed sig självt. Barn måste få bekräftelse på att deras känslor är respekterade för att kunna förstå andras känslor. Denna bekräftelse får barnet delvis genom sagorna som också visar barnet hur en större klarhet över verkligheten kan växa fram ur fantasin. Barn gillar magi på grund av att de har ett animistiskt tänkande. De upplever världsordningen utifrån föräldrarna och vad som sker i hemmet. Sagor kan minska rädsla och fördomar. Fantasin gör att barnet har lätt för att leva sig in i andra människors känslor. Det barn som tror på sagans sanning vågar också tro på att en ny kamrat som barnet är osäkert på och därför lite skrämt av med tiden kan förvandlas till en god vän. Det bästa med sagor är att de kan användas för att uttrycka sig på olika sätt. Barn gillar sagor med lyckliga slut som de kan identifiera sig med och som innehåller vardagliga händelser, humor, spänning och magi. Genom att lyssna, samtala, måla, dramatisera och musicera sagan får barnet tillgång till hela sin personlighet och genom upplevelserna sagan ger sker också en andlig utveckling.