Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka den ökade popularitet som prepping åtnjuter i Sverige. Med prepping avses i denna studie att medvetet förbereda sig för en större eller mindre samhällskris. Det huvudsakliga teoretiska ramverk som används vid analys av empirin är risksamhället som Ulrich Beck och Anthony Giddens beskriver. Resultatet som framträtt visar att orsaken till prepping i viss mån kan ses som en konsekvens av risksamhället, men handlingen baseras även till stor del på personliga erfarenheter, insikter och värderingar. Det innebär att såväl mikroprocesser kopplade till individer som makroprocesser kopplade till samhället behöver tas i beaktning för att förstå fenomenet. I tidigare forskning beskrivs preppers ofta som personer som förbereder sig för att överleva en total samhällskollaps. I vår studie möter vi istället människor som vill skapa sig ett handlingsutrymme vid en samhällskris. Det handlar alltså inte om att överleva en apokalyps utan om att ha en realistisk förväntan på samhällets krisberedskap och att komplettera den med eget ansvar. I likhet med flertalet andra studier indikerar vårt resultat att prepping kan ses som en livsstil drivet av ett kontrollbehov. Dock uppfattar vi en skillnad mellan våra respondenters svar och andras forskares resultat. De vi intervjuat ger uttryck för att prepping stärker samhällets beredskap, i kontrast till flera andra studier där preppers ses som en grupp som bidrar till samhällets instabilitet och polarisering. Strävan, för de som deltagit i vår studie, är således att stärka samhället, inte att försvaga det. Vidare ser vi att prepping till stor del är drivet av ett intresse och en kunskapstörst. Prepping verkar inte i första hand vara ett svar på risksamhället, utan snarare en reaktion på just-in-time-samhället.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Covid-19 har påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet. Materialet i studien är insamlat via en webbenkät där 357 studenter deltog, Studiens frågeställning lyder: Hur har Covid-19 påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet? Till detta har vi även koppat tre ytterligare hypoteser som vi tror kan ha en påverkanseffekt på den upplevda anställningsbarheten. Covid-19 har påverkat hela samhället och därför har vi valt att titta på tidigare forskning som är baserade på samhällskriser för att finna styrka till vår studiessyfte. Resultatet från studien påvisar att Covid-19 har haft en stor påverkan på hur studenter upplever sin anställningsbarhet.

Den rådande covid-19-pandemin har inneburit stora prövningar för bibliotek världen över; Sverige är inget undantag. Syftet med denna uppsats har varit att med hjälp av begreppet resiliens skapa fördjupad förståelse för hur folkbibliotek har anpassat sig till den pågående covid-19-pandemin, samt hur väl de har kunnat behålla sin struktur och funktion trots de förändrade omständigheterna som pandemin har inneburit. Materialet utgörs av fem transkriberade semi-strukturerade intervjuer med bibliotekspersonal på olika folkbibliotek i en och samma kommun i Sverige. Intervjuerna ägde rum i månadsskiftet november–december 2020, några veckor efter att en andra våg av covid-19-pandemin drabbat stora delar av Sverige. De transkriberade intervjuerna har analyserats med hjälp av teoretisk, semantisk, realistisk/essentialistisk tematisk analys. De huvudsakliga resultaten visar att folkbiblioteken i föreliggande studie har nyttjat ett flertal strategier och adaptiva resurser i sitt svar på covid-19-pandemin. Dessa syftar till att förhindra smittspridning på biblioteket, ställa om utåtriktad verksamhet, underlätta situationen för besökarna och främja folkhälsomedvetenhet. Olika faktorer har fungerat hämmande (t.ex. teknikovan personal, upphovsrätt och sekretess) respektive främjande (t.ex. tillgång till digitala verktyg och anpassningsbarhet hos bibliotek och personal) för folkbibliotekens anpassning av verksamheten. Pandemin har dessutom medfört olika utmaningar och möjligheter. Två utmaningar är att ge god och jämlik service och att ställa om till det digitala, medan möjligheter handlar om att personalen har fått mer tid till andra arbetsuppgifter. Under pandemin fyller folkbiblioteken flera roller, dock har rollen som mötesplats upphört. Slutligen har pandemin haft såväl negativa som positiva konsekvenser; de långsiktiga effekterna på folkbiblioteken är dock oklara. Troligtvis kommer det digitala att leva vidare i någon form. Folkbibliotekens hantering av covid-19-pandemin liknar till viss del hur bibliotek hanterade spanska sjukan 1918–1919, till exempel när det gäller att möblera om och begränsa antalet besökare på biblioteket. Skillnaden ligger framför allt i tillgången på digitala verktyg. Genom sina anpassningar kan folkbiblioteken sägas möta besökarnas behov och främja folkhälsomedvetenhet. Vidare har folkbiblioteken kunnat behålla sin struktur och vissa delar av sin funktion under pandemin, även om förbättringspotential finns. Därmed kan folkbiblioteken sägas vara relativt resilienta.

Politiskt förtroende är fundamentalt för att upprätthålla en fungerande demokrati, därför är det också viktigt att förstå hur politiskt förtroende hålls levande. Denna studie syftar till att undersöka hur politiskt förtroende och social tillit förhåller sig till varandra i Sverige och hur de genomsnittliga nivåerna av dessa förändrades under coronapandemin. Studien utgår från en konceptuell definition av begreppet politiskt förtroende som innefattar både förtroende för politiska institutioner och politiska aktörer. Social tillit definieras och analyseras utifrån Robert D. Putnams teori om socialt kapital.För att närmare undersöka hur sambandet mellan social tillit och politiskt förtroende ser ut i en svensk kontext används en regressionsanalys som också tar hänsyn till relevanta sociodemografiska och politiska variabler, däribland svenskars uppfattning om hanteringen av coronapandemin. För att söka förstå hur de genomsnittliga nivåerna av politiskt förtroende och social tillit har förändrats under coronapandemin i Sverige genomförs tidsserieanalyser som jämför data insamlad under pandemin med data som samlats in innan pandemin.Studien visar att det finns ett positivt samband mellan social tillit och politiskt förtroende i Sverige, kontrollerat för relevanta sociodemografiska och politiska variabler. Studien visar också att människors uppfattning om hur pandemin hanterats har betydelse förpolitiskt förtroende och även påverkar sambandet mellan social tillit och politiskt förtroende. Tidsserieanalyserna visar att de genomsnittliga nivåerna av politiskt förtroende och social tillit har sjunkit under coronapandemin, jämfört med tiden förepandemin.För studiens regressionsanalys används data från European Social Survey omgång 10 som samlades in mellan 10 december 2021 och 17 januari 2022. I analysen ingår 2014 respondenter från åldern 15 och uppåt, bosatta i Sverige. För studiens tidsserieanalyser används även data från tidigare omgångar av European Social Survey.

Syfte: Syftet är att undersöka företagens hantering av en samhällskris. Vilka faktorer är av vikt för att inte utsätta företaget för risker och utveckla samhällskrisen till en varumärkeskris? Studien utforskar hur dessa faktorer påverkar den faktiska krishanteringen under covid-19 pandemin och vilken skepnad dessa överväganden tar. Metod: Metoden som använts i studien är av kvalitativ karaktär. Data samlades in genom strukturerade intervjuer av nio personer med ledningsposition och kunskap om företagets hantering av covid-19 pandemin.  Resultat och slutsats: Studien visar att företagens hantering av samhällskriser skiljer sig från hantering av varumärkeskriser. Faktorerna som påverkar hanteringen under kriserna är desamma men de skiljer sig från hur dessa faktorer prioriteras beroende på krisens form. Studien visar att personalen är den enskilt viktigaste faktorn för företagen att ta hänsyn till vid krishantering under en samhällskris för att undvika att den utvecklas till en varumärkeskris. Examensarbete bidrag: Studien utökar forskningen kring krishanteringen och kommer med nya insikter till ett knapphändigt utforskat ämne som är företagens krishantering vid samhällskriser. Vilka bakomliggande faktorer som är viktiga sett utifrån ett marknadsföringsperspektiv för att kontrollera effekterna av en samhällskris för att inte utveckla en varumärkeskris. Förslag till fortsatt forskning:  Ett förslag är att undersöka företag som drabbats negativt av covid-19 pandemin för att göra en jämförande analys och validera resultaten från denna studie. / Aim: This study aims to explore the management of a societal crisis by firms. Which factors are important as to not expose the firm of turning the societal crisis into a full-blown brand crisis? The study explores how these factors affect the actual crisis management during the covid-19 pandemic and the shape these considerations take.  Design: A qualitative method was applied. Data was collected through open-ended interviews with nine persons in leading positions with knowledge of the firms' management during the covid-19 pandemic.  Results and conclusion: The study shows that management during societal crises differs from the management during a brand crisis. While the factors that influence the management during a societal crisis are the same as during a brand crisis the importance of each factor changes. This work further shows that focusing on the employees as the single most important aspect of crisis management during a societal crisis can help the firm avoid facing a brand crisis.  Contributions of the thesis: This study expands the crisis management research and provides new insight into a scarcely researched area when it comes to crisis management during societal crises. What factors are important from a marketing perspective to contain the effects of a societal crisis and avoid turning it into a brand crisis. Suggestions for further research: A suggestion is to study firms that have been negatively affected by the covid-19 pandemic to make comparative analysis and validate the findings from this study.

The covid-19 pandemic resulted in large changes and restrictions that impacted the Swedish society and the whole world. Both individuals and companies were impacted by this, not least the traveling companies in the public transport. One of these companies was the Swedish travel company SJ. The purpose of this study was to understand the communication that SJ operated on the social media platform Facebook during the covid-19 pandemic, march to november 2020. Because of the new situation and unexplored field of research a qualitative exploratory research design was used. The material studied were SJs Facebook posts and a semi structured expert interview. The data was analysed through a qualitative content analysis inspired by Grounded Theory. This method generated two sets of categories, one set of categories that represented different types of issues that were communicated on their Facebook, another set of categories that represented important grounds for why the communicated turned out the way it did. By analyzing these categories and forming a timeline of the communication, communicational phases were identified. The results of the study have contributed with a new time perspective of organizational communication on Facebook during this pandemic. The study's results could therefore be seen, not only as an explanation of SJs communication on Facebook during the pandemic, but also as a hypothesis of how organizations communication might change throughout a longer societal crisis, like a pandemic.

A societal crisis is an emergency that affects many people and large parts of society, threatening life, health, safety and basic values. In a societal crisis, there is a need for coordination between various bodies in the society. Coordination in societal crises has previously been studied mainly from a management perspective. Learning perspectives have been studied to a lesser extent. The main purpose of this thesis is to increase knowledge about the conditions for developing consensus and establish a common understanding of synergy-effects, a surplus value, for knowledge meetings between individuals from different organizations when they cooperate in the emergency management system. The study seeks to understand to the following questions: 1) What images and ideas do participants bring into the coordination group about societal crisis, how have they developed and changed? 2) How do the participants act when they have different pictures and meet? 3) Can the basic ideas of the research circle be used for knowledge building at knowledge meetings in the emergency management-system? 4) Can the basic ideas of the research circle be used to develop consensus and establish a common understanding of synergy-effects before societal crises happen? The main study consists of three case studies in three different-sized municipalities. It is based on 36 semi-structured interviews with participants in local crisis management coordination groups, observations during exercises and meetings, document studies and an experiment with the so-called knowledge meeting. The results are compared with complementary studies from two knowledge meetings and two coordination exercises based on observation, questionnaires and evaluations. The individuals, organizations, and structures have been identified as frame factors for coordination groups. The results show that the participants have different images of societal crisis and that coordination is a time-consuming approach requiring cross-perspective learning, interaction, as well as dialogue and reflection skills. The participants eventually develop their crisis learning, i.e. conflict-filled adaptation. A system's opened nature is important for individual learning.

Fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av mycket kapital som kan erhållas på många olika sätt. V˚ar uppsats tar upp de allra vanligaste finansie-ringskanalerna och beskriver i vilken fas en viss finansieringskanal kan vara lämplig för ett fastighetsbolag. Sammanfattningsvis kan man säga att mindre bolag använder sig mer eller mindre uteslutande av bankkredit. Bankmarknaden klarar dock inte att finansiera större fastighetsbolag och därför måste de säöa sig till andra marknader. Obligationsmark-naden är då den vanligaste finansieringsformen i kombination med bankkapital. För att kunna erhålla billigare obligationskapital är det viktigt med en bra kreditrating.Det finns också andra kompletterande finansieringskanaler som är populära, bland annat aktier och hybridkapital. Det är viktigt för fastighetsbolagen att ha en balans mellan eget kapital- och skuldfinansiering. Något som har framkommit under uppsatsen är att det i grund och botten finns en samstämmighet mellan aktörerna och deras bild av hur ett fastighetsbolag bör finansieras. Det finns dock skiljaktigheter som kan bottna i personliga preferenser. Vi har också studerat Covid 19-pandemins påverkan på fastighetsfinansiering. Slut-satserna vi kunnat dra har visat på att i och med att denna pandemi inte uppstått på de finansiella marknaderna har bemötandet från andra aktörer varit mer rationellt än vid tidigare ekonomiska kriser. Det som påverkade fastighetsmarknaden mest var att delar av kapitalmarknaden, främst gällande obligationer frös. Dock kunde man se en snabb återhämtning som nu är återställd. / The real estate market is a market that needs an incredible amount of capital which can be obtained in several di↵erent ways. Our thesis contains a description of the most common ways of financing a real estate corporation as well as a description of finance channels that are appropriate for the real estate business. To conclude, many individuals and companies believe that smaller companies use lo-ans from banks. The bank market itself cannot finance the whole real estate market and therefore real estate companies have to seek capital from other markets. The most common complement to loans is the bond market. It’s important to notice that bond capital becomes cheaper with an improved and better credit rating. There are also other popular ways to compliment your financing, such as through certificates and hybrid capital. Having a good balance between equity and debt financing are also important ways to compliment your financing for a successful fi-nance. During our thesis, we have learned that there is a coherence between the actors on the market and their view of how a real estate company should be financed even though there are di↵erences that can be based on personal preferences. We have also studied the consequences of the Covid 19- pandemic and how it has a↵ected real estate financing in Sweden. We came to a conclusion that the impact has been quite small since it has been an economic crisis that hasn’t been based on the financial markets.The biggest impact that the pandemic was on parts of the capital market, espe-cially the bond market which froze during the spring and early summer of 2020. Though we could see a quick recovery from that freeze and the market is now back on track and restored.

Fastighetsmarknaden har tidigare upplevt finansiella kriser där en lågräntemiljö och lättillgängliga krediter varit startskotten till de ekonomiska bubblor som skapats. Fastigheter som tillgång har varit lönsamma investeringar vid rätt tidpunkt men också tagit med sig resten av ekonomin när de föll. Finansiella aktörer fick nya mer lättsamma spelregler att följa vilket öppnade upp för nya typer av krediter samtidigt som fokus blev på att tjäna mer pengar istället för att ta hänsyn till de nya riskerna.  Nu genomgår vi en kris som inte började inom den finansiella sektorn utan en pandemi som påfrestar det ekonomiska systemet på ett helt nytt sätt och transformerat fastighetsmarknaden. Den kommersiella marknaden har fått ett nytt fokus, där de tidigare säkra investeringarna blivit inaktuella och digitaliseringen påskyndat det nya förhållningssättet i samhället.  Studiens syfte är att undersöka hur dessa 90-talskrisen, den amerikanska bolånekrisen 2008 och Covid-19 krisen påverkat den svenska fastighetsmarknaden och se hur fastighetsmarknaden sett ut inför och efter dessa olika kriser tillsammans med att utforska skillnaden mellan en finansiell kris påverkan och en samhällskris i form av corona-pandemin vi nu går igenom. / The real estate market has previously experienced financial crises where a low interest rate environment and easily accessible loans have been the starting point for the economic bubbles that have been created.Properties as an asset have been profitable investments at the right time but have also brought the rest of the economy down when the investments fell in value. Financial players were given new, easier rules to follow, which opened up for new types of credit, while the focus was on making more money instead of taking into account the new risks.  We are now going through a crisis that did not start in the financial sector but a pandemic that strains the economic system in a completely new way and transformed the real estate market.The commercial market has been given a new focus, where the previously secure investments have become obsolete and digitalisation has accelerated the new approach in society.  The purpose of the study is to investigate how the crisis in the 1990s, the US mortgage crisis 2008 and Covid-19 crisis has affected the Swedish real estate market, to also consider what the real estate market looked like before and after these different crises.In addition, even exploring the difference between a financial crisis impact and a societal crisis in the form of the current corona pandemic we are experiencing now.