För att bemöta, utmana och inkludera elevernas identitetsskapande i det mångkulturella klassrummet behöver läraren ta hänsyn till elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med undersökningen är att belysa identitetsskapandets plats i bildundervisningen utifrån ett elevperspektiv. Utifrån Deweys tankar kring skola och samhälle besvaras frågeställningen: “Hur uppfattar elever arbetet med identitetsskapande i bildundervisningen och skolan?”. Det empiriska materialet består av enkäter baserade på sju öppna frågor besvarade av 21 högstadieelever. Studiens resultat visar att det finns yttre aspekter som påverkar elevers identitetsskapande i klassrummet som lärare bör vara uppmärksamma på. Vidare visar resultatet att eleverna har en vilja och en önskan att ytterligare inkludera identitetsskapande i bildundervisningen. Undersökningens slutsats är att läraren genom öppen kommunikation och en vilja att stanna kvar i svåra diskussioner öppnar möjligheter att tillvarata elevernas vilja att lära sig mer om sin identitet och hitta sitt utrymme både i klassrummet och i samhället.

Utgångspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frågan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsättningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som föräldrar värderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhällskulturer som kan påverka detta val. Huvudfrågeställningarna är: På vilket sätt påverkar föräldrarnas socioekonomiska bakgrund när de väljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer värderar föräldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden är en enkätstudie med 26 värderingsfrågor där föräldrar har fått besvara hur de bedömt olika faktorers påverkansgrad när de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet är habitus1. Begreppets upphovsman är den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930-2002). Utifrån frågeställningarna i studien har föräldrarna fått svara på ett antal personliga frågor av socioekonomisk karaktär. I Bourdieus perspektiv (1992) kan föräldrarna i studien skådas som aktörer på en ”marknad” (olika förskolor) där deras val av barnets förskola påverkas av habitus. En omständighet som påverkar habitus är samhällets struktur och utformning dvs. samhällets diskurs utövar inflytande på vilken social position en person har i samhället. Interaktioner mellan de socioekonomiska fälten är sällsynt, en realitet som vi ser som en begränsning av barns sociala utvecklingspotential och förståelse för andra människors levnadssituationResultatet visar att föräldrarna skaffar sig i allmänhet information om förskolornas verksamhet genom hörsägen mellan föräldrar i umgängeskretsen. Detta kan bidra till att barn inom samma bostadsområden och socialgrupper hamnar på samma förskolor. Undersökningen visar att närhet till hemmet var den i särklass högst värderade frågan i studien, vilket också skulle innebära att barn med liknande bakgrund blir förskolekamrater. Habitus och identifikation med den egna samhällsklassen, är enligt vårt antagande, en medverkande kraft till hur sociala mönster påverkar möten över klassgränserna. Med utgångspunkt i begreppet habitus och det sociala kapitalet är intentionen att studera hur samverkan sker mellan habitus och samhällets kultur och om den interaktionen kan påverka barnens framtidsutsikter, sociala utveckling och levnadsvillkor, framförallt beroende på vilken förskola föräldrarna valt. Slutsatser till resultatanalysen är att föräldrars habitus, som inkluderar social, ekonomiskt, kulturellt och symboliskt kapital, ofta reproduceras till nästa generation. Det sociala arvet påverkar vilka förskolor barnet vistas på och på dessa förskolor befinner sig oftast barn med liknande socioekonomiska levnadsvillkor är den huvudsakliga slutsatsen vi drar.

Det talas ofta om vilket jämställt samhälle Sverige är och hur långt vi har kommit när det gäller kvinnors och mäns lika rättigheter. Trots detta visar forskning att könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män fortfarande är vanligt förekommande inom socialt arbete och att klienter bemöts och behandlas olika utifrån kön. Vi undrade därför hur medvetenheten om genus och jämställdhet ser ut hos socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur socialsekreterare ser på den forskning som menar att klienter behandlas olika utifrån kön. Våra resultat visar att medvetenheten bland socialsekreterarna är väldigt ojämn och bristfällig. De flesta reflekterar inte alls över genus- och jämställdhetsaspekter i sitt arbete med klienterna och de socialsekreterare som reflekterar över det upplever svårigheter i att arbeta med dessa frågor gentemot klienterna. Vår undersökning visar också att socialtjänsten i stor utsträckning utgår från könsstereotypa mönster i bemötande och behandling av klienter. Det jämställdhetsarbete som görs i Malmö stad når, enligt vår undersökning, dåligt ut till socialkontoren och väcker heller inte något större engagemang hos socialsekreterarna. / How conscious are the social services of gender and equality between men and women? A study of social workers awareness in their work with clients.

Arkitektens uppgift är att gestalta den fysiska miljö som utgör fonden för vårt vardagsliv, där samhällets sociala strukturer formas och omformas. Mot bakgrund av den kritik som i samhällsdebatten riktats mot arkitekter – som antas stå bakom ’själlösa’ byggnader, ’fyrkantiga lådor’ eller miljonprogrammets höghus som antas påverka brukare negativt – ämnar den här uppsatsen undersöka arkitekters egen uppfattning av sin roll i att påverka samhällsstrukturer. Den ämnar också undersöka vilka verktyg de upplever att de har till sitt förfogande och hur det tar sig uttryck i den fysiska miljön. Det empiriska underlaget består av fyra semi-strukturerade intervjuer med arkitekter från Sveriges största arkitektkontor. Utgångspunkten har varit två teoretiska ramverk av Pierre Bourdieu och Henri Lefebvre som erkänner en dominerande samhällsklass respektive superstruktur vilkas makt och inflytande dominerar utformningen av den fysiska miljön – och i förlängningen samhällets sociala strukturer. Fyra återkommande teman har identifierats i intervjuerna i relation till arkitektens sociala funktion; diskussionen om det estetiska, ekonomi, relationen till andra aktörer (kund, politiker och byggherre), samt arkitektens agens. Resultatet pekar på att arkitektrollen är starkt knuten till andra aktörer vars inflytande är avgörande för bebyggelsens effekt på sociala strukturer, även om resultatet skiljer sig åt i fråga om effekten av den byggda miljön upplevs ha på samhället. Resultatet visar att framför allt ekonomiska och politiska förutsättningar sätter agendan för projekten som arkitekten sedan måste underordna sig. Trots det pekar resultatet också på ett starkt socialt engagemang hos yrkeskåren och en tro på arkitektens ansvar att arbeta för och lyfta fram samhällsnyttan i sina projekt. Trots uppfattningen att det huvudgripande ansvaret ligger på politiska och ekonomiska faktorer och att problem som segregation inte kan byggas bort, menar arkitekterna att de ändå bör arbeta aktivt för samhällsnytta och bidra med de medel som går, genom att utmana de villkor som getts eller genom små medel som att skapa trygga, trivsamma vardagsmiljöer.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin egen och samhällets uppfattning av och förväntningar på det manliga och kvinnliga samt hur dessa uppfattningar och förväntningar påverkar barns genuskonstruktion. De teorier som varit fokuserade under studien är socialkonstruktionismen och Judith Butlers performativitetsteori. Syftet har undersökts genom att hålla intervjuer av ostrukturerad och semistrukturerad karaktär där intervju personerna har varit förskollärare på ett antal förskolor i olika delar av landet. Analysen har utgått från en tematisk analysstruktur där data har analyserats och kategoriserats löpande. Resultatet visar på att förskollärare på samtliga förskolor arbetar genuspedagogiskt genom olika metoder. Resultatet visar även att samtliga förskollärare upplever att samhället och dess strukturer och förväntningar påverkar hur barn konstruerar genus på och utanför förskolan. Den huvudsakliga slutsatsen som kan dras i relation till studien är att en medveten pedagog är nyckeln till framgång i förskolans genuspedagogiska arbete.

År 2001 utvidgades högskolelagen det i Sverige ett krav på landets universitet och högskolor, där kravet uppmanade lärosätena att tillämpa breddad rekrytering vid antagningen av studenter. Syftet med lagkravet är förhoppningen om att högre utbildning ska reflektera det svenska samhället och därigenom motverka social snedrekrytering. Begreppet breddad rekrytering har således givits plats i lärosätenas rekryteringsprocess. Vårt intresse för social snedrekrytering föranledde oss till att undersöka detta ämne närmre, främst att undersöka hur lärosäten definierar och arbetar med breddad rekrytering. Vid närmare undersökning framgick det att den tidigare forskningen kring detta ämne är begränsad, detta påvisade en forskningslucka som vi ämnade att fylla. Syftet med uppsatsen blev att först studera hur statliga myndigheter ålägger direktiv till lärosätena i deras arbete kring breddad rekrytering. Detta efterföljdes av intervjuer med utvalda lärosäten för att undersöka det praktiska arbetet med breddad rekrytering. Vid valet av lärosäten beslutade vi oss för två högskolor och två universitet. Selektionen baserades främst på intresset av att undersöka potentiella skillnader i definition och arbetssätt. Genom riktad innehållsanalys har vi kodat det insamlade materialet för att sedan analysera empirin genom nyinstitutionell teori. Vårt val av teori har tillhandahållit oss med relevanta begrepp och förklaringsmodeller för de fenomen vi observerat under vår bearbetningsprocess. De resultat som framkommit har visat på de svårigheter som arbetet kring breddad rekrytering innebär. Svårigheterna härstammar främst från begreppets otydliga definition, där varje enskilt lärosäte själva fått stå för tolkning och strategi. Resultatet visade därigenom även strategiernas skiftande mognad vid de utvalda lärosätena. Dessutom har resultaten visat på de starka sociala krafter som omgärdar begreppet och dess mening.

People living with honor-related violence and oppression has in many cases a limited room for maneuver. Even though it exists several organizations today that work to support vulnerable people in Sweden, the problems remain. The present study aims to examine Swedish located and thereby obtain an increased knowledge and a deeper understanding of the organizations work and their crime prevention efforts against honor-related violence and oppression. The study conducted qualitative semi-structured interviews with five different organizations, all of which worked with support and protection efforts for people who are exposed to honor-related violence and oppression. The results showed that the context of honor is governed by patriarchal societal that are reproduced for generations. As, according to the context of honor, it is of great importance that women follow the group’s norms, it leads to women being most exposed to the problem. Therefore, should more organizations develop preventive measures towards changing attitudes of the perpetrator. At last, the results showed that more knowledge is required to be able to create more long-term efforts that prevent the emergence of honor-related violence and oppression. / Personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck har i många fall ett begränsat handlingsutrymme. Trots att det idag finns flera verksamheter som arbetar med att stödja personer som är utsatta i Sverige, kvarstår problematiken. Den föreliggande studien syftar till att undersöka svenskbelägna verksamheter och därigenom erhålla en ökad kunskap och en djupare förståelse om verksamheternas arbete och deras brottspreventiva insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien genomförde kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem olika verksamheter som alla arbetade med stöd- och skyddsinsatser till personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visade att hederskontexten styrs utifrån patriarkala samhällsstrukturer som reproduceras i generationer. Då det enligt hederskontexten är av stor vikt att kvinnor efterföljer gruppens normer leder det till att kvinnor blir mest utsatta för problematiken. Därför bör fler verksamheter utveckla förebyggande insatser mot att förändra attityderna hos gärningspersonen. Slutligen krävs mer kunskap för att kunna skapa långsiktiga insatser som förhindrar uppkomsten av hedersrelaterat våld och förtryck.

Bakgrund: Fetma är en medicinsk diagnos och många av kroppens biologiska funktioner är i obalans med ökad risk för följdtillstånd. För att motverka ohälsan är viktminskning ofta det enda alternativet. Fetmakirurgi är en hållbar viktminskningsmetod, vanligast är gastric bypass, med snabba långsiktiga effekter på följdtillstånd. I riket, liksom i Västmanlands län opereras en övervägande majoritet kvinnor. Varför män i Västmanland opereras i lägre utsträckning än kvinnor är okänt. Syfte: Studiens syfte var att erhålla och analysera mäns värderingar och drivkrafter bakom fetmakirurgi. Målet var även att studera mäns subjektiva uppfattningar av västerländska kroppsideal och dess roll bakom beslutet till fetmakirurgi, samt deras förväntningar av det kirurgiska ingreppet. Metod: Informanterna rekryterades genom Överviktigas riksförbund i Västmanland. Urvalet bestod av fem män i åldern 40-49 år som samtliga intervjuades om subjektiva erfarenheter av och attityder till fetma och fetmakirurgi. Intervjuerna utfördes med hjälp av ett intervjuschema och en tematisk tankekarta baserade på Hälsouppfattningsmodellen. Resultat: Den övergripande drivkraften bakom beslutet var männens hälsa och välbefinnande. Att orka jobba och vara aktiv med familj och vänner beskrevs även som avgörande. Rådande kroppsideal eftersträvades inte. Enligt männen var fetmakirurgi resultatet av insiktsprocesser och ett tillräckligt socialt stöd; fler bör se fetmakirurgi som en hållbar viktminskningsmetod

Dark patterns have the ability to influence unconscious decision-making of users and manipulate them to make decisions that go against their own interests. While dark patterns have led to an increase in sales and optimization of advertisement within companies, the users are affected negatively since they don’t reach their goal with the interface interaction and may be forced to navigate in complicated interfaces or be lured into doing impulsive purchases. Despite numerous negative consequences for the users, dark patterns are frequently found in interfaces. This study investigates this problem by focusing on the UX designer’s role in this, and thereby aims to answer the following questions: What ethical responsibility does UX designers consider themselves to have, in terms of the use of dark patterns? How do UX designers experience that individual practice, organizational practice and applied ethics, according to the framework by Gray and Chivukula (2019), affect the use of dark patterns? The study also investigates if the framework completely covers the design complexity of UX designers in relation to dark patterns. These questions are answered by conducting five semi-structured interviews with professional UX designers. The results showed that organizational practice have the biggest influence on the use of dark patterns by UX designers. Individual practice may inhibit the use of dark patterns and applied ethics can affect the work style of UX designers. During the analysis of the research result, yet another factor was identified. This finding considered the structure of society as a factor greatly affecting a UX designer and also the use of dark patterns. This study therefore aims to further develop the framework by Gray and Chivukula and take the structure of society in to consideration. / Dark patterns har en förmåga att påverka användares undermedvetna beslutstaganden och manipulera användaren till att fatta beslut som går emot dennes egenintresse. Samtidigt som dark patterns har lett till ökad försäljning samt optimerade reklaminsatser hos företagen, drabbas användarna negativt då de inte uppnår målet med interaktionen och bland annat tvingas navigera i komplicerade gränssnitt eller lockas till impulsköp. Trots flertalet negativa konsekvenser för användarna är dark patterns vanligt förekommande. Den här studien undersöker denna problematik genom att fokusera på UX-designerns roll och därmed syftar studien till att besvara följande frågor. Vilket etiskt ansvar anser sig UX-designers ha kring användningen av dark patterns? Hur upplever UX-designers att individens praxis, organisationens praxis och tillämpad etik, enligt Gray och Chivukulas relationsmodell (2019), påverkar användningen av dark patterns? Studien undersöker även om relationsmodellen är heltäckande och fångar UX-designers designkomplexitet i förhållande till dark patterns. Studien besvarar dessa frågor genom fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma UX-designers. Resultatet visade att organisationens praxis (B) har störst påverkan på att UX-designers använder dark patterns. Individens praxis (A), kan istället hämma användningen av dark patterns medan inhämtad kunskap om etik (C) har påverkan på UX-designers arbetssätt. Under analysen identifierades ytterligare en huvudfaktor, samhällsstruktur, som också har stor påverkan på en UX-designer och därmed även på användningen av dark patterns. Studiens forskningsbidrag är därigenom en vidareutveckling av Gray och Chivukulas relationsmodell som tar samhällsstrukturerna i beaktande.