Studien syftar till att se till relationen mellan samsyn och samstämmighet i lärares bedömningar av läsförståelse. Detta görs genom att se till lärares summativa utlåtande, återkoppling till elever samt lärares attityder mot kollegialt samarbete vid bedömning. Sex lärare har gjort individuella bedömningar av tre elevsvar. Lärarnas summativa utlåtande samt formativ återkoppling jämförs med varandraför att få syn på samsyn och samstämmighet i bedömningsprocessen. Parallellt med lärarnas bedömningar har de fått svara på enkätfrågor om deras samstämmighetsarbete och attityder kring samstämmighet och samsyn. Studien använder sig av bedömning för lärande och bedömning av lärande. I resultatet urskiljs två kluster av lärare där lärare arbetar utifrån förhållningssättet bedömning för lärande och andra lärare utifrån bedömning av lärande. Dessa grupper skiljer sig även åt vad gäller attityd, förhållningssätt samt tillit till den egna bedömningsförmågan. Analysen visar att lärares bedömningskompetens inte avspeglas i den diskrepans som finns mellan deras summativa bedömning och formativ återkoppling. Lärares olika tolkning av styrdokumenten leder till en problematik i den summativa bedömningen. Däremot liknar lärarna formativa återkoppling varandra vilket kan ses som en styrka i lärarna kompetens och deras tilltro till deras egen bedömningsförmåga bör därför stärkas.

During the spring term of 2013, national exams were conducted for the first time in the Swedish schools for 6th graders. The exams involving the science subjects were however not used as a basis for the student’s grades, but were instead used as trial exams. It did however not take long for criticism to befall upon the notion of national exams. In 2014, The teacher association and Sweden’s student council proposed for the tests to be voluntary for the grades 6 to 9. They felt that the tests were too many and that they had a negative effect on both students and teachers alike. The government decided two years later, 2016, that the national exams should be voluntary. The goal of this essay is to further raise the understanding of the 6th grade biology exam. This examination will present to what extent the biology exam tests the knowledge and skill of the students by comparing the exam against the requirements listed in Lgr 11. In order to accomplish this, text analysis will be used as the method, and Blooms revised taxonomy will be used as the analytical model. With this as a base, two questions have been raised. To what extent is the knowledge and skills tested in the national exams for the 6th grade? How well does the national exam corresponds to the requirements stated in Lgr 11 regarding the knowledge and skills that should be tested in the exams, as well as the extent of these. The conclusion shows a high consistency between the requirements stated in Lgr 11 and the national biology exams. However, not all knowledge and skills were being tested equally. The number of questions for each different subject varied. The conclusion also gives biology 6th grade teachers the possibility to make up for the lack of questions in the areas that are currently lacking.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes. Intervjuerna genomfördes med tre anställda ur personalgruppen och två ur ledningen. Studiens resultat visar att det råder vissa brister kring det praktiska tillämpandet av verksamhetens teorier och metoder. Studien visar också att personalgruppen har en del svårigheter med att upprätthålla ett gemensamt förhållningssätt – trots detta anser de flesta att de arbetar mot gemensamma mål. Ledarskapet som bedrivs på Multigruppen är i stort lyhörda mot sin personal, ställer krav och ger positiv feedback. Trots detta visar studien att majoriteten av personalgruppen inte är trygga med den ledning som finns. I studien diskuteras bland annat vad som kan tänkas vara de bidragande orsakerna till det resultat som framkommit samt studiens svagheter och styrkor. / Within institutional care for at-risk youth it has been shown that several factors are crucial for a positive outcome. One of these factors is the unanimity of the staff. In the present study, the aim has been to examine the theories and methods practiced at Multigruppen, an institution for at-risk youth. The study looks at the staffs’ familiarity as well as consensus with these theories and methods, the leadership system and the leaderships’ strategies to promote a consensus. The study was based on quantitative and qualitative methods. A survey and five interviews with staff members were conducted, two of which were in leadership roles. The results show inconsistencies between the theoretical and the in fact practiced methods in the treatment process. The study also shows that the staff have difficulty maintaining a common approach, however that most believe they are working toward common goals despite this. The leadership at Multigruppen is generally receptive of staff input and gives positive feedback as demanding high standards. Despite this, the study shows that the majority of the staff group have insecurities in regards to the leaderships’ capability. The study includes a discussion of possible contributing factors to the results obtained as well as the study’s’ strengths and weaknesses.

Previous research has focused limited attention on how personality affects job search for university educated people in work and no studies have focused on the difference between active and passive job seekers. This survey-based study that examined university educated economists and engineers with 5-25 years of experience, showed that career ambition mediated active job search for the personality dimensions of openness, agreeableness and extraversion and also gave clear evidence that active job seekers have lower levels of job satisfaction, and higher levels of career ambition, agreeableness and extraversion, compared with passive job seekers. These findings provide a more nuanced picture of the impact of different recruitment strategies and provide a starting point for in-depth studies on passive job seekers / Tidigare forskning har riktat begränsad uppmärksamhet mot hur personlighet påverkar jobbsökande för akademiker i arbete och inga studier har fokuserat på skillnaden mellan aktivt och passivt jobbsökande. Denna enkätbaserade studie som undersökt universitetsutbildade ekonomer och ingenjörer med 5-25 års erfarenhet, visade att karriärambition medierade aktivt jobbsökande för personlighetsdimensionerna öppenhet, samstämmighet och extraversion och gav också tydliga belägg för att aktivt jobbsökande har lägre grad av arbetstillfredställelse, och högre grad av karriärambition, samstämmighet och extraversion, jämfört med passivt jobbsökande. Dessa rön ger en mera nyanserad bild av konsekvenser av olika rekryteringsstrategier och utgör en utgångspunkt för fördjupade studier beträffande passivt jobbsökande.

This thesis investigates the factors to consider when implementing a business to business market entry strategy within the automotive industry. The aforementioned is conducted through an exploratory case study at a global industrial firm providing a comprehensive range of products and services within the motor vehicle industry. The case study is made on the foundation of existing theory, previous empirical research and interviews with relevant companies within the industry. The thesis provides an overview of the factors to be considered when executing a business to business market entry strategy on the automotive market based on existing literature and empirical research. Furthermore, the six main challenge areas that the case company faces in its work with entering a new market is displayed. These challenges are; (1) internal communication, (2) customer relations, (3) technical requirements, (4) strategic initiatives, (5) management support and (6) organizational alignment. In addition to the six challenges, potential strategic initiatives are discussed within each of the challenge areas. The six challenge framework can be used as a framework for other industrial firms striving to implement an industrial business to business market entry strategy. The main theoretical contribution of this thesis is the identification of challenges during a market entry within the automotive industry. Furthermore, the thesis concludes that the implementation of a market entry strategy can provide greater challenges than the development of the strategy itself, which is supported by both literature and empirical findings. Related to this, a misalignment between the business type and the marketing strategy type within the case company is identified. / Detta examensarbete undersöker vilka faktorer som bör beaktas vid implementering av strategier för att ta sig in på en ”business-to-business”-marknad inom fordonsindustrin. Detta görs genom en explorativ fallstudie på ett globalt industriföretag som säljer ett stort antal produkter och tjänster till fordonsindustrin. Fallstudien är grundad i litteratur, tidigare empiriska studier och intervjuer med relevanta företag inom industrin. Examensarbetet ger en översikt av de faktorer som bör beaktas då man implementerar en “business to business”-marknadsstrategi inom fordonsindustrin baserat på existerande litteratur och en empirisk undersökning. De sex främsta utmaningarna som fallstudieföretaget står inför identifieras, vilka är (1) intern kommunikation, (2) kundrelationer, (3) tekniska krav, (4) strategiska initiativ, (5) ledningsstöd och (6) organisatorisk sammstämmighet. Utöver de sex utmaningarna diskuteras potentiella strategiska initiativ inom varje utmaningsområde. De sex utmaningarna kan användas som ett ramverk för andra industriföretag som söker att implementera en marknadsstrategi. Det huvudsakliga teoretiska bidraget av detta examensarbete är identifiktationen av de utmaningar som uppstår vid en markandsingång inom fordongsindustrin. Dessutom visar examensarbetet att implementeringen av en marknadsstrategi kan visa sig vara en större utmaning än att ta fram densamma, vilket stöds av både litteraturen och den empiriska undersökningen. Relaterat till föregående kunde vi identifiera en obalans mellan fallstudieföretagets affärstyp och marknadsstrategi.