Abstract Syftet till denna studie är att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlärare på gymnasieskolans estetiska program säger sig omsätta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses.   Fyra bildlärare som arbetar på gymnasieskolans estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har använts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och därefter analyserats med hjälp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika diskurser har därefter framkommit ur materialet. Exempel på olika diskurser är att begreppet samtidskonst definieras som en del av en ny kultur med nya uttryckssätt och att det i en annan diskurs ses ur ett historiskt perspektiv. Det framkommer även olika diskurser gällande vilken roll samtidskonsten har och hur informanterna säger sig omsätta samtidskonst i sin bildundervisning. Ett exempel är att samtidskonstens roll är stor i bildundervisningen då den medverkar till att vidga elevernas uttryckssätt. I en annan diskurs kopplas samtidskonstens roll ihop med konsthistorians olika ismer.   Nyckelord: bildlärare, bildundervisning, diskurser, estetiska programmet, samtidskonst

Uppsatsen behandlar audiovisuella utövares uppfattning om sig själva i det audiovisuella området med avstamp i sociologisk teori och etnografisk metod. Ett antal intervjuer utfördes med aktuella utövare i syftet att bidra till kunskap om hur det audiovisuella området upplevs av informanterna, samt hur deras beskrivningar relaterar till närliggande områden. Utvalda citat från de transkriberade intervjuerna uppvisas i resultatavsnittet i idealiserande kategorier. Teman som framkommer tydligt är tituleringsproblematiken, beskrivning av den oförberedda besökaren, strävan efter balans mellan sinnesintryck i utförandet och kunskapsbredd i verktygen. Slutligen reflekterar författaren över dessa resultat i diskussionsavsnittet.

Denna studie undersöker de faktorer som kan påverka samtidskonstens roll och betydelse i dagens bildundervisning genom att titta på resultat från tidigare studier relaterade till ämnet. Studien är en systematiskt littereraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på hermeneutisk metod. Resultatanalysen består av två delar där den första delen utgörs av en begreppsanalys vilken i sig är uppdelad i en semantisk analys och en diskriminationsanalys. Begreppsanalysen har som syfte att definiera de för litteraturstudien centrala begreppen konst samt samtida konst. Litteraturstudiens andra del består av en analys av tidigare forskning. Två frågor ställdes i syfte att förstå vilka faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen, varav den första undersöker vilka påverkansfaktorer forskningen finner gällande samtidskonstens roll, betydelse och omfattning i bildundervisningen och den andra vilka perspektiv forskningen ger på hur samtidskonstundervisning bedrivs. Forskningen visar att samtidskonsten ses som ett avvikande innehåll som främst behandlas utanför en skolkontext i ett formen av ett extramuralt lärande. Samtidskonsten som innehåll riskerar således att endast behandlas på samtidskonstens egna premisser av lärare som har ett genuint intresse för ämnet. När samtidskonsten inkluderas i undervisningen öppnar det upp för samtal och diskussioner om dagsaktuella ämnen som relaterar till elevers livsvärld. Samtidskonstundervisningen för även med sig viss problematik som försvårar implementeringen i bildämnet. Begreppsförståelse, ämneskonception, svårigheter vid bedömning och en radikalt annorlunda syn på bilden som uttryck jämfört med traditionell undervisning nämns i forskningen som faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen / <p>Bild</p>

Syftet är att undersöka bildlärares användning av samtidskonst i undervisning i grundskola, årskurs 7-9. För att undersöka detta användes tre frågeställningar och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra ämneslärare i bild på högstadienivå i en mindre svensk kommun. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ temaanalys. Resultatet visar att undervisningen av samtidskonst varierar beroende på lärarens bakgrund. Bildlärarna använder sig till stor del av samtidskonst som de hyser ett eget privat intresse av. Resultatet visar även att lärarna ogärna lyfter termer som samtidskonst och politik i klassrummet och lyfter istället fram olika strategier lärarna har för att prata om bilden som uttrycksform. Vidare visar resultatet att lärarna på olika sätt tillgodoser elevernas behov av diskussioner runt samtidskonst, men att de också upplever tidsbrist i sina planeringar för sådana.

<p>I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen. Undersökningen gav att bildlärarna upplevde att eleverna har svårigheter att ta till sig konst. Att konsten befinner sig långt ifrån elevernas livsvärldar. Många av bildlärarna upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens eller/och resurser att genomföra en undervisning som handlar om samtidskonsten. En slutsats som kunde dras var att bildlärarens uppfattning om konst och tolkning av kursplanen blir betydande för konstens roll i bildämnet i praktiken. Frågor som följde av undersökningen var bland andra: Om en viss del av samtidskonsten, den som inte behandlar bilder, egentligen hör till bildämnets ansvar?Ska bildämnet vara ett bildspråkligt ämne med hantverk och bildgrammatik i fokus eller ett ämne där användandet av bilder i allmänhet är kärnan?</p>

Details - in Sophie Calle artwork, is an investigation where the staritng point is Suite vénitienne, one of the french artist, storyteller and photographer Sophie Calle's early projects, dated back to 1979.

I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen. Undersökningen gav att bildlärarna upplevde att eleverna har svårigheter att ta till sig konst. Att konsten befinner sig långt ifrån elevernas livsvärldar. Många av bildlärarna upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens eller/och resurser att genomföra en undervisning som handlar om samtidskonsten. En slutsats som kunde dras var att bildlärarens uppfattning om konst och tolkning av kursplanen blir betydande för konstens roll i bildämnet i praktiken. Frågor som följde av undersökningen var bland andra: Om en viss del av samtidskonsten, den som inte behandlar bilder, egentligen hör till bildämnets ansvar?Ska bildämnet vara ett bildspråkligt ämne med hantverk och bildgrammatik i fokus eller ett ämne där användandet av bilder i allmänhet är kärnan?

Denna studie ämnade ta reda på vad elever från tre gymnasieskolor har för uppfattningar om samtidskonst. Ett urval av elever, vilka läser tredje året på ett estetiskt program, fick under studiens genomförande besöka Västerås Konstmuseums samtidskonstutställning Ur Aska. Studien belyser eventuella skillnader i elevernas uppfattningar om samtidskonst utifrån elevernas utbildningsbakgrund, erfarenheter av intra- och extramuralt lärande samt utifrån elevernas erfarenheter av språklig mediering. Studiens utgångspunkt tog avstamp i det sociokulturella perspektivets syn på lärande. Fenomen att beakta gällde den språkliga medieringens betydelse samt om elevers utbildningsbakgrund och erfarenheter av möten med samtidskonst påverkar elevers uppfattningar. Empiriska data samlades in genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer där 18 elever, från tre olika gymnasier, har intervjuats i fokusgrupper (á 2-5 elever/fokusgrupp). Metod och resultatanalys grundar sig i en fenomenologisk samt fenomenografisk metodansats. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i estetisk förståelse, inkludering av konstvärldar samt språklig mediering. Resultatet visade att uppfattningarna varierar och att detta beror dels på erfarenheter hämtade ur undervisningen, dels på erfarenheter hämtade utanför en undervisningskontext. Vidare visade resultatet att elever behöver en ökad förståelse för de begrepp, teorier, intentioner och praktiker som samtidskonsten bygger på och att elever i högre grad behöver ges möjlighet att möta samtidskonst innanför och utanför skolans väggar.

Uppsatsen behandlar tre tidiga verk av Sophie Calle; Suite vénitienne, 1980, L'hôtel (Hotellet), 1981 och La Filature (Skuggningen), 1981. Utgångspunkten för uppsatsen är frågan om identitet och Sophie Calles tillvägagångssätt i sina verk. De tre verken beskrivs i sin helhet. Utifrån beskrivningen och litteraturstudier diskuteras olika infallsvinklar på verken. Frågan om identitet prövas med en teoretisk utgångspunkt i psykoanalysen, i huvudsak Jacques Lacans teorier om spegelstadiet. Sophie Calles tillvägagångssätt ses i samband med Roland Barthes teorier om text och läsare. Lek, olika förklädnader och slumpen är viktiga inslag i Calles verk. Slumpen var också viktig för surrealisterna och Calles verk har vissa drag gemensamt med dem. Sophie Calles verk sätts också i samband med konceptkonsten, både vad det gäller utförande, dokumentation av verken och sättet att använda sig av text och fotografi. Calle skiljer sig från konceptkonstnärerna genom att hon är mer personlig och intim i sina verk. Sophie Calles verk är mångfacetterade och kan infogas i flera olika sammanhang.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framställa en handbok/handledning om samtidskonst som är lämpad för lärare i grundskolans senare år. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst används i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lärare från sju olika skolor i Malmöområdet visade att samtidskonst sällan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lärarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om ämnet är nödvändig om den ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap. För att åtgärda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrån lärarnas egna önskemål där handledning och grundläggande kunskap om samtidskonsten ges. Målsättningen med handboken är att på ett enkelt och pedagogiskt sätt inspirera lärare till att använda samtidskonsten som en alternativ metod i sin undervisning som utmanar eleverna till kritiskt och kreativt tänkande.