The thesis examines the nineteenth century German philosopher and philologist Friedrich Nietzsche’s early notion of how a word is generated in the process of perception. It does so by looking at the “metaphorical transitions” Nietzsche talks about in the essay “Über Wahrheit und Lüge im außermoralischen Sinne” (“On Truth and Lie in an Extra-MoralSense”). According to the relevant passage in “On Truth and Lie…“ an image is first created as a metaphor for a stimulus and a word is then created as a metaphor for the image. Nietzsche also states that the word has two fundamental aspects: metaphor and concept. The essay, and in particular the passage on the metaphorical transitions, has often been interpreted either from a skeptical viewpoint, saying that Nietzsche’s enterprise is to reject philosophical realism and the Aristotelian/Kantian correspondence theory of truth. Or it has been interpreted from a dogmatic viewpoint, saying that Nietzsche holds that there is an insurmountable barrier between “consciousness” and “the world” and that human knowledge is therefore doomed only to consist of private and erroneous representations of a world beyond the reach of the intellect. This thesis suggests a third way of looking at the passage, where the metaphorical transitions are taken to be the very possibility of knowledge, since they constitute the human way of being in the world. Thus Nietzsche’s train of thought in “On Truth and Lie...” is interpreted as a general model for looking at how knowledge arises. By force of this interpretation, it is argued that a consequence of Nietzsche’s position is that the epistemological strength of language, taken as the ability to pose the question what something is, lies in its image creating aspect, the metaphor, rather than in its discursive aspect, the concept.

Med den stora utvecklingen inom teknologi ämnad för förfalskning av dokument och filer ökarbehovet av att kunna verifiera äktheten och integriteten hos digitala filer. Företaget "TheUndisputable Truth" har introducerat en metod för att lösa detta problem genom att användahashkoder i en blockchain. Istället för att spara hela dokument online, sparas en pseudounikhashkod av filen. Hashkoden är en kryptografiskt genererad representation av filen sompraktiskt taget endast kan skapas från originalfilen och är extremt svår att återskapa utan att hatillgång till filen. En minimal ändring i filen genererar en helt annan hashkod, vilket gör detomöjligt att avgöra filernas likhet utifrån hashkoderna.Projektet syftade till att utveckla en metod som bevarar säkerheten hos hashkoderna samtidigtsom den kan detektera och redovisa små avvikelser i innehåll mellan en fil och en krypteradversion av en fil med mycket liknande innehåll i systemet, med frågeställningen huruvida det varpraktiskt och möjligt. För att uppnå detta undersöktes användningen av felkorrigeringstekniker,specifikt Hammingkoder och Reed Solomon.Initialt undersöktes applikationer av felkorrigering på texter. Hammingkoder är till sin naturbegränsade till att detektera och lokalisera ett fel, men visade att felkorrigering var applicerbart.Reed Solomon kunde hantera ett fel per två extrapunkter av information. Dock uppstod problemom en felaktighet försköt texten, vilket resulterade i att allt efter felet betraktades som felaktigt,då Reed Solomon-algoritmen är designad för meddelanden av bestämd längd. För att lösadetta delades texten upp i segment som avgränsades av ett nyckeltecken och ordnades efterbitarnas innehåll, vilket resulterade i att förskjutningsfel begränsades till små segment av texten.Detta bedömdes att tillfredsställa kraven på algoritmen.När det gäller bilder undersöktes möjligheten att hantera beskurna bilder med hjälp av en metodsom inom projektet kallades Reed Solomon snapping. Metoden grundades i att sparasegmenterade bitar och testa en något större bit än de sparade bitarna, för att sedan användaReed Solomon för att fastställa positionen för beskärningen om den fanns med. Dock leddedenna metod till enorm datalagring och betydande tidsåtgång, vilket gjorde det orealistiskt attuppnå projektets mål med den befintliga teknologin. Möjligtvis är det applicerbart på andraområden, till exempel identifiering av huruvida ett kapitel ingår i en bok.Frågeställningen bedömdes besvaras jakande för texter, då algoritmen klarade målet förprojektet. Däremot kunde detta inte sägas för bilder, som kräver vidare forskning.

Religious phenomena, such as prayer, have more or less always interested and engaged people, but most likely for different purposes. Since the early 20th century, starting notably with Edmund Husserl and especially Martin Heidegger, phenomenologists have taken an interest in understanding and expounding the meaning of religious phenomena. The attention of such a discourse have not ceased but is rather current, and also of importance seeing that religious themes, such as prayer, still occupy a great extent of human life and practice. Phenomenology of religion is not a science of religion: the former approaches religion in terms of its meaningfulness, whereas the latter as an object of inquiry and in the same manner as an economist approaches economical indicators in order to understand and explain how the whole economy functions. In other words, phenomenology of religion expounds religion, as it were, from within, while science of religion does it from without or externally. When approaching prayer phenomenologically, it shows itself to be a process or structure through which the one praying empty himself in order to be able to receive the valuable presence of the other. The value that is received from the other will also be reflected by the one praying and in that sense effect his surroundings and fellow humans.

Titel: Från en säker källa? -En studie om tidningar, "sanning" och trovärdighet, med fokus på hälsa och mat Författare: Malin Ros och Martina Johansson Handledare: Lena Ewertsson Examinator: Ronny Severinsson Typ av rapport: C-uppsats Ämne: Medie- och kommunakationsvetenskap Sektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012 Syfte: Syftet med denna studie är att med ett fokus på trovärdighet och expertis undersöka, beskriva och jämföra tidningsartiklar som berör hälsa och mat. Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur två svenska tidningar Slutsatser: Journalister använder sig av olika knep, så som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovärdighet för den "sanning" som de vill förmedla Nyckelord: Diskurs, hälsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovärdighet, sanning

Uppsatsen söker svara på vilken typ av "sanning", om någon, ett bearbetat fotografi kan förmedla. För att kunna finna svar på min huvudfråga undersöker jag även hur det fotografiska mediets sanningsbörda skapats och skapas diskursivt. Genom arbetet har jag tagit hjälp av en hel del teoretiker samt den amerikanske fotografen Brian Walskis bilder från Basra, Irak. Fotografiska bilder är så integrerade i vår kultur att vi tar dem för självklara. Just därför behöver de problematiseras. En medvetenhet om fotografiets godtyckliga karaktär är en viktig del i allmän medie- och samhällskunskap som alla elever bör besitta. Som blivande medielärare är ämnet högst aktuellt. I det gestaltande arbetet undersöker jag vilka olika möjligheter ett bearbetat fotografi har att förmedla sanning. Vidare undersöker jag mottagandet av bearbetade fotografier, hur vetskapen av att ett fotografi är bearbetat påverkar vår förståelse och vårt mottagande av detsamma. Detta gör jag genom att själv fotografera och sedan bearbeta bilderna digitalt. I presentationen av gestaltningen ämnar jag lämna det till betraktaren att avgöra huruvida bilderna är bearbetade eller ej. Resultatet av min undersökning visar på hur fotografiers trovärdighet är helt avhängig på dess avsändare och kontext. Vilket i sin tur innebär att även bearbetade fotografier kan förmedla sanningsenliga utsagor. Dessa utsagor är dock subjektiva, dess innebörder förändliga både i tid och rum. Förbehållen gäller alla fotografiska utsagor, bearbetade eller ej. Vår tilltro till och förståelse av fotografiska bilder är kulturellt konstruerad. Insikt i detta gör det möjligt att ifrågasätta rådande förhållanden och öppnar upp för nya sätt att se på och tänka kring fotografier. / BI/Media

This bachelor’s degree will examine the Swedish translation of the publication Awake! a religious monthly periodical published by the Jehovah’s witnesses as a way to complement their primary magazine The Watchtower.  The purpose of this examination is to do a rhetorical analysis on how Awake! Magazine takes part in spreading the witnesses’ message and to examine what is being communicated towards its readers and what sort of language and arguments is used. One of my primary goals during this paper will be to also examine what sort of messages the periodical is sending towards its younger readers. The gathered empirical material will be examined through Berger and Luckmanns theories about social constructs and institutionalizations and Bourdieu’s Doxa theory. This study will show that the language that the periodical uses is constantly laden with religious meaning, every aspect of the everyday goings on that Awake! Magazine writes about is combined with excerpts from the Bible or other material published by Jehovah’s Witness. There is also a clear distinction in the way the magazine communicates with its readers. The language used to older readers is often aimed at their sense of logic, reason and at times meant to evoke the reader’s feelings towards different subject matters. The language and arguments aimed at the younger readers is instead focused on warnings and the importance of keeping chaste and obedient. The final summation shows that the periodical mostly uses a language and argument that is meant to bolster the readers pride and loyalty towards Jehovah’s and to underline the importance of innocent and obedience in teenagers and the seductive and corrosive nature of society outside of the confines of their faith.

Syftet med den här uppsatsen är att djupstudera hur publiken uppfattar sanningshalten i dokumentärfilmen Sacrificio av Erik Gandini och Tarik Saleh som sändes i Sveriges Television år 2001. Filmen handlar om vem som avslöjade gerillaledaren Che Guevara. Vi har utgått från tre grupper som fått agera publik och tittat på dokumentärfilmen under tre separata tillfällen. Dessa grupper har sedan blivit intervjuade som en enhet och därefter har svaren tolkats som tre enheter. Grupperna har varit åldersbaserade och bestått av fyra till fem personer. Uppsatsen har ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har i denna uppsats utgått från frågeställningar som efterfrågat hur publiken upplevde sanningshalten i den visade filmen, varför/varför inte och i hur stor grad publiken tyckte att filmen var trovärdig/övertygande. För att komma åt frågeställningarna i denna uppsats har gruppintervjuerna utgått från en intervjumanual. Den manualen har behandlat många olika aspekter av den valda dokumentärfilmen; trovärdighetsfrågor, gestaltningsfrågor, karaktärsfrågor och miljöfrågor. Alla dessa frågor har utvecklat studien och gett en djupare förståelse för hur publiken kan uppfatta dokumentärfilmen Sacrificio i synnerhet, och med detta som grund, dokumentärfilm i allmänhet via en fallstudie. Resultatet av den utförda studien pekar på att det finns en mer eller mindre kritisk syn på den utvalda dokumentärfilmen från alla tillfrågade grupper. Samtidigt har vi kunnat göra kopplingar som tyder på att publikens förförståelse i ett visst ämne påverkar hur de ser på filmen. Till exempel svarade den äldre gruppen som var i åldrarna 69 till 80 att filmen inte rätade ut några frågetecken. De talade om en tydlig agenda i filmen. Den yngre gruppen, med mindre kunskap om Che Guevara och händelserna kring gerillaledaren, anmärkte på tekniska aspekter och detta kan bero på att deras generation har större förkunskaper inom teknikämnet. Medelåldersgruppen resonerade kring att det finns flera sanningar i en film beroende på vad som väljs att ta med. De visade viss skepsis till hur dokumentärfilmen Sacrificio gestaltats.

Följande uppsats undersöker tre svenska populärhistoriska mediers förhållande till begreppethistorisk sanning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de populärhistoriska mediernakonstruerar historiska narrativ genom att finna likheter och skillnader i mediernas förhållandetill begreppet historisk sanning. Undersökningen grundas i en genusanalys med komparativmetod. Uppsatsen diskuterar även definitionerna av historia som riktar sig till en bred publikutifrån olika forskares syn på populärhistorien. Uppsatsen fann att de undersökta mediernahade olika förhållande till historisk sanning och således olika ingångar för att bedrivanarrativet i historien. Gemensamt för alla medierna var dock att de tjänar på att ta efter någraav den vetenskapliga historiens metoder, som t.ex. att använda sig av arkivstudier och bedrivaanalyser i sina produktioner.

No description available.

The purpose of this survey was to find out how news journalists and PR practitioners in the public sector interpret and apply the concept of ethics in their professional lives. With the help of qualitative interviews, we have investigated the similarities and differences in attitudes toward the ethical concept of the two professional groups, and also how important the personal attitude and the “inner ethical compass” are for the ethics applied in the work. We have also focused on the importance of the regulated professional ethics of each profession. A total of ten professionals were interviewed; five PR practitioners in public administration, and five news reporters. All respondents work in the region of Värmland and has been selected through a snowball sampling. We have used qualitative interviews that have been recorded on tape. The material was then transcribed and analyzed based on the ad hoc-method called briocolage, where we looked for themes and patterns in responses. The material was then compiled and interpreted on the basis of the theoretical framework surrounding the study. As a theoretical ground for the study two literature reviews have been used; one on what the research in public relations say about the ethics for the PR professions, and one on the journalism industry. The results from these are described in the theory chapter. There we also take a closer look at the concept of ethics, as well as the theoretical ideals consequence neutrality and social responsibility theory. We also discuss the concept of objectivity from an ethical theory perspective, and present research on the ethics concept at the individual level. The study results show that the similarities in the interpretation and application of the ethical concept between the two professional groups are greater than the differences. The main difference noted is that the journalists seem to attribute the overall professional ethics of greater importance than the PR practitioners do. This may be attributed to the fact that the industry-wide professional rules are much clearer and well established throughout the journalism business, than they are in the PR industry. However, there are several more similarities. Both professional groups emphasize the concept of truth as central when it comes to the ethics of the profession; the information they send out must be true, whether you are a journalist or a PR practitioner. Both groups say that their own perception of ethics, the “inner compass”, is very important, even more important than the industry standards 4 when it comes to ethical considerations in the profession. Another interesting result is that all respondents except one, based on the interpretation of the concept of ethics, can consider switching to the other industry; thus go from being PR practitioners to journalists, and vice versa. The studyʼs hypothesis; that journalists are more ethical in their professional role than PR practitioners, is not confirmed. The conclusion is rather that the interpretation and application of the concept of ethics, is not dependent on whether you work as a journalist or PR practitioner. It depends primarily on their own interpretation of what is ethical. / Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur nyhetsjournalister och kommunikatörer i offentlig verksamhet tolkar och tillämpar etikbegreppet i sin yrkesvardag. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt likheter och skillnader i förhållningssätt till etikbegreppet de båda yrkesgrupperna emellan, liksom hur stor roll den personliga inställningen och den ”inre etiska kompassen” spelar för hur etik tillämpas i arbetet. En annan infallsvinkel har varit att undersöka hur viktig den branschreglerade yrkesetiken är för respektive yrkesgrupp. Sammanlagt har tio personer intervjuats; fem kommunikatörer inom offentlig förvaltning, och fem nyhetsjournalister. Samtliga respondenter är verksamma i Värmlands län och har valts ut genom ett snöbollsurval. Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer som bandats och där materialet sedan har transkriberats och analyserats utifrån ad hoc-metoden briocolage. Vi har i analysen letat efter teman och mönster i respondenternas svar, vilket sedan sammanställts och tolkats i relation till det teoretiska ramverk som omger studien. Som teoretisk grund för studien ligger två litteraturöversikter; en om vad forskningen inom public relations säger om etikbegreppet för yrkesgruppen, liksom en motsvarande kring journalistikbranschen. Resultatet från dem redogör vi för i teorikapitlet. Där presenteras också etikbegreppet närmre, liksom de teoretiska idealen konsekvensneutralitet och social ansvarsteori. Vi diskuterar också begreppet objektivitet ur ett etikteoretiskt perspektiv, samt presenterar forskning om etikbegreppet på individnivå. Studiens resultat visar bland annat att likheterna i tolkning och tillämpning av etikbegreppet de båda yrkesgrupperna emellan är större än skillnaderna. Den största skillnaden som konstaterats är att journalisterna verkar tillskriva de övergripande yrkesetiska reglerna större vikt än vad kommunikatörerna gör. Det kan antas bero på att de branschgemensamma yrkesreglerna är mycket tydligare och mer inarbetade inom hela journalistikvärlden, än inom PR-branschen, genom Spelregler för press, tv, radio. Något motsvarande, branschövergripande regelverk kring etik finns inte för kommunikatörerna på samma sätt. Likheterna är dock desto fler. Båda yrkesgrupperna framhåller sanningsbegreppet som centralt när det gäller etik i yrkesutövandet; den information man för fram ska vara sann, oavsett om man är journalist eller kommunikatör. Båda grupperna tillskriver den egna etikuppfattningen, den “inre 2 kompassen”, stor vikt och framhåller den som viktigare än branschregler när det kommer till etiska avväganden i yrkesutövandet. Ett annat intressant resultat är att samtliga respondenter utom en kan, utifrån just tolkningen av etikbegreppet, tänka sig att byta till den andra branschen; alltså kommunikatörer till journalist och vice versa. Studiens grundläggande hypotes; att journalister skulle vara mer etiska i sin yrkesroll än vad kommunikatörer är, bekräftas inte. Slutsatsen blir snarare att tolkningen och tillämpningen av begreppet etik inte är avhängt på om du arbetar som journalist eller som kommunikatör. Det handlar i första hand om den egna tolkningen av vad etik är.