This essay aims to examine textbooks and digital textbooks for how they present new religious movements and secular world view in upper secondary school in Sweden. This essay also strives to examine if this presentation is non-confessional or non-religious. These results will then be compared between traditional textbooks and the digital textbooks. In total six textbooks are included in the study where of three are traditional and three are digital.The study shows that the textbooks are presenting new religious movements and secular world view from a historical and a character based perspective in most cases, the digital being less so. It has also shown that the digital textbooks don’t include new religious movements and that the traditional textbooks might be non-religious concerning secular life views and not at all concerning the new religious movements. For the digital textbooks, the results are inconclusive.Keywords:

Denna studie undersöker hur religionskunskapslärare behandlar ateism och sekulära livsåskådningar inom ämnet religionskunskap. Syftet med denna studie är att analysera hur religionskunskapslärare förhåller sig till och resonerar kring ateism och sekulära livsåskådningar i sin undervisning. De frågeställningar som jag utgår ifrån i denna studie är följande: Hur förstår religionskunskapslärarna begreppen ateism och sekulära livsåskådningar, hur ser lärarna på betydelsen av att undervisa om ateism och sekulära livsåskdningar och vilken plats får ateim och sekulära livsåskådningar i religionskunskapsundervisningen enligt religionskunskapslärarna och vad är deras motivering? Metoden som jag har använt mig av är semistruturerande intervjuer som varade mellan 20-30 minuter och ufördes under perioden april-maj år 2018. Jag har intervjuat sex religionskunskapslärare på gymnasiet som arbetar i olika gymnasieskolor inom Stockholms län. Dessa informanter är mellan 25-45 år gamla och har varit verksamma lärare i olika antal år. Den teori som jag utgår ifrån och har kopplat mina interjvjusvar till är Karin Kittelmann Flensners avhandling där jag utgår från den sekularistiska diskursen. Resultatet som denna studie har kommit fram till är att informanterna förstår begreppen ateism och sekulära livsåskådningar på olika sätt, men att vissa av informanterna har gemensamma nämnare i deras definitioner. Alla informanter tycker att begreppen hör hemma i religionskunskapsundervisningen, att de kommer till uttryck i läroplanen på olika sätt trots att de specifikt inte uttrycks i läroplanen och att de därför bör därför behandlas i religionskunskapsundervisningen. Detta visar på att de tycker att det är viktigt att inkludera dessa aspekter i undervisningen. Alla informanter förutom en använder sig dessutom av dessa begrepp i sin undervisning. Trots detta får varken ateism eller religiösa livsåskådningar ett eget moment i undervisningen, utan de behandlas istället som bihang och i relation till olika religioner. Ateism och sekulära livsåskådningar behandlas inte i så stor utsträckning och detta förklarar informanterna att det beror på den rådande tidsbristen och att man därför väljer att prioritera de olika religionerna istället. Resultatet visar även på att det finns en rådande sekulär norm som dessa informanter förhåller sig kritiskt till.

Religious education has been a well-debated subject throughout history. In our current, globalized and religiously pluralistic world the debate regarding the education’s non-denominational nature is a vital part of that debate. The aim of this study is to investigate how the meaning of the term “religion” is constructed in the current curriculum for the Swedish upper secondary school. Furthermore, the study will investigate how this construction relates to the rulings regarding the school’s non-denominational nature as well as what consequences the construction can lead to regarding the relation between Christianity and other religions. The results of the study show that the curriculum is strongly influenced by the Christian tradition and that the curriculum’s construction of the term religion may lead to the “othering” of non-Christian religions. Arguably, the curriculum also somewhat favours a secularistic/atheistic understanding of religion which results in a failure to meet the established demands regarding non-denominationalism.

The overall aim of this bachelor thesis is to discover the portrayal of atheism in eight textbooks, published by established publishers and authors. And through that see if there is a secularist norm in the textbooks. The eight textbooks are written in accordance with the curriculum for the mandatory, non-confessional school subject Religious education, used in upper secondary schools. The result of this thesis is tied in to the four different themes of the analysis:  Atheism as Marxism, existentialism?  A secularist norm?  A religious norm?  The textbooks discussion and factual issues? Related to the keywords  The findings of this bachelor thesis indicate that there can be a secularist norm as well a religious norm. This has been presented through the textbooks description of atheism and the relevant keywords. The thesis has also demonstrated that the portrayal of atheism is linked to the description of Marxism and existentialism among other non-religious worldviews, such as humanism and secular humanism.  The result of this bachelor thesis is also linked to Karin Kittelmann Flensners thesis Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden, especially her secular discourse.

The main aim of this study is to analyze how secular organizations deal with religion in international development work, both officially and practically, and how they describe the meeting between the secular ideology and the religious context. To answer these questions we have interviewed seven employees of different secular organizations who are well familiar with the organization’s operational as well as strategic work. The study also examines the official documents of each organization. The result show that none of the organizations has any policies about religion and that there is no active dialogue about how to deal with religion within the organizations. The results also show that religion is described as a tool and a resource for change rather than is implemented in the development work. Further, the dialogue around religion is often translated into secular terms. In order to problematize and to analyze the results, the study has mainly been inspired by theories of postcolonialism, secularism, path dependency and historical institutionalism which all together highlight the issue of secularism, religion and development. / Syftet med studien har varit att kritiskt analysera hur sekulära organisationer förhåller sig till religionsfrågor i utvecklingssamarbete i religiösa kontexter. Våra frågeställningar berör hur organisationerna förhåller sig officiellt till religionsfrågor i utvecklingssamarbetet, hur de förhåller sig till dessa frågor i praktiken samt hur organisationerna beskriver mötet mellan den sekulära ideologin och den religiösa kontexten. För att ta reda på detta har vi utfört sju kvalitativa intervjuer med anställda inom sekulära organisationer som är väl insatta i organisationernas strategiska och operationella arbete samt i deras ideologiska grunder. Vi har även studerat organisationernas officiella dokument. Studiens resultat visar att samtliga organisationer saknar riktlinjer kring religion, att det inte förs någon aktiv dialog kring religionsfrågor inom organisationerna samt att organisationerna till stor del förhåller sig till religionsfrågor genom att bekräfta och respektera dess förekomst i arbetet. Det framkommer även att religiösa ledare ses som en tillgång och att religion ses som ett verktyg när det kommer till att förankra arbetet. Resultatet visar vidare på att organisationerna delvis förhåller sig till frågorna genom att beskriva dem i mer sekulära termer och pratar snarare om exempelvis mänskliga rättigheter och demokrati än om religion i arbetet i de religiösa kontexterna. I analysen av det insamlade materialet har vi utgått från teorier om sekularisering, postsekularisering, stigberoende, historisk institutionalism samt postkolonialism och även tidigare forskning inom det aktuella området, vilka på olika sätt belyser området kring sekularitet, religion och utveckling.

The purpose of this thesis is to establish whether Swedish fan conventions organised around East-Asian popular culture such as anime and manga can be identified as a form of secular ritual. The methods used to determine this include participant observation, interviews and ethnographic data. Defining secular ritual as a performance event that establishes an alternative context that transforms the everyday without being connected to a religious or supernatural worldview or origin, we find that Swedish conventions of this kind may be called a form of ritual that engages people united by a common, broad field of interests and a notion of being outside of society’s norms in different ways, most notably in regards to sexuality and gender. This opens a discussion about Swedish fan conventions and how they may inform us about the use and function of rituals in a secularised society.

The question regarding male circumcision in Sweden became a relevant topic within the public debates during the last three years. Due to the Swedish political party, Centerpartiet’s decision to strive for a ban on male circumcision, this debate surfaced after the 28th of September. Participation in the public debate came from different directions and perspectives on male circumcision. In this thesis I focus on different actors and their public opinions in debate articles published between the years of 2018-2019. The aim of this thesis is to examine how critical arguments are constructed from perceptions of a decreasing significance of religion within late modern societies. This results in a motivation to ban the performance of male circumcision without medical indication. By using the qualitative text analysis of systematic text condensation this thesis closer categorizes the arguments into the three themes of “children’s bodily integrity”, “the delimitation of medicalization” and “the religious other”. In addition to this, the thesis also looks into the argument from the analytical framework on argumentation analysis in order to distinguish “normative” and “factual” arguments in the debate. To look closer at the constructions of the critical arguments within the debate this thesis uses the theoretical framework of Sara Ahmed (2011). From a phenomenological inspired perspective this thesis further looks into the argument’s correlation and construction of a collective body. This in particular is the construction of the secular- in relation to the religious body. Constructions of the religious body allows for secular ideas to circulate around national symbols and principles, which results in an exclusion of religious motives and perspectives. The thesis further sheds light on the cultural imbedded “medical gaze”, from the theoretical perspective on medicalization of Karin Johannisson (2013). This thesis aims to examine the reproduction of the medical superiority within debates on questions regarding the human body, like the one on male circumcision. The thesis illustrates the complexity of religious visibility within the Swedish context. Although the critical arguments reject the religious motives of male circumcision, the debate increases the religious visibility in the public debates.