Syftet med den här studien är att undersöka hur en fortbildning initieras och vilka tecken på förändrade arbetssätt som personalen kan beskriva i ett skolutvecklingsperspektiv. Valet föll på en fortbildning som avser personalens kompetens i bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Vi har undersökt en särskoleenhet där samtlig pedagogisk personal genomgår en fortbildning i lågaffektivt bemötande enligt Bo Heilskov Elvéns metod. Vi har valt en hermeneutisk ansats med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra forskningsfrågor. Vi har genomfört två intervjuer med två av flera ansvariga för den valda fortbildningen, en specialpedagog och en rektor, som skulle kunna ge svar på vilka grunder fortbildningsinsatsen initierades. Denna intervju gav oss önskad information inför intervjuerna med personalen på skolorna, där vi har intervjuat två lärare och två klassassistenter för att primärt undersöka vilka förändrade tecken man kan se i verksamheten utifrån fortbildningen i lågaffektivt bemötande. Resultatet visar att ledning och personal har uppfattat ett behov i verksamheten som kräver ett förändrat arbetssätt i att möta elevernas problemskapande beteenden. Utifrån fortbildningen i lågaffektivt bemötande visar resultatet att personalen har blivit mer trygga i sin undervisningssituation men även i sin yrkesrelation kollegor emellan. Personalen upplever att de har utvecklat ett gemensamt språk och en gemensam metod som även leder till möjlighet till ökat lärande hos eleverna. De har anpassat miljön och förhållningssättet efter elevernas behov. Som framgångsfaktorer kan man se motiverad personal som ser direkta effekter av fortbildningen, men också det faktum att fortbildningen omfattar all personal. Personalen har en önskan om långsiktighet i fortbildningen med mer tid för reflektion. Ledningen har för avsikt att utifrån personalens skilda behov i fortsättningen differentiera fortbildningen. I vår analys har vi i huvudsak utgått från Timperleys (2013) cirkulära femstegsmodell för skolutveckling. Denna går kort ut på att (1) elevernas behov av kunskaper och färdigheter identifieras för att uppnå viktiga mål. Därefter (2) kartläggs personalens behov av kunskap i att handleda eleverna till ökad måluppfyllelse. Den professionella förmågan (3) fördjupas hos berörd personal och (4) utifrån detta får eleverna uppleva lärande på ett nytt sätt. Det sista steget (5): Elevernas nya behov av kunskaper identifieras, vilket är identiskt med steg ett (1). Vi tycker oss ha sett tecken på att alla stegen finns representerade vid tillfället för vår studie, dels utifrån ledningens organiserade plan för fortbildningen, men också utifrån att tecken på ett cirkulärt tänkande som nu riktar fokus på elevernas behov mer än före fortbildningen. Timperley menar att utgångspunkten för en positiv skolutveckling är just elevernas behov (a.a).

Denna studie undersöker kunders deltagande i cirkulära tjänster, ett ämne som tidigare ofta behandlats ur ett företagsperspektiv. Konsumentperspektivet är ett viktigt tillägg eftersom forskning har visat en minskad efterfrågan på cirkulära tjänster även om många kunder ställer sig positiva till deltagande. Utifrån denna diskrepans syftar denna studie till att undersöka hur variablerna attityd, kostnad, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och vana kan påverka kundens intention att engagera sig i dessa tjänster. Genomförandet skedde genom en enkätbaserad undersökning av tjänsterna återtag, reparation och uthyrning. Resultaten visar att en majoritet av de undersökta variablerna, framförallt vana och attityd, påvisar ha ett betydande samband till kunders intention att delta i cirkulära tjänster. Vissa av värdena var icke-signifikanta och kunde därför inte bidra till besvarandet av undersökningens syfte. För att vidareutveckla och understödja resultaten från denna studie bör vidare framtida forskning replikera studien för att samtidigt kunna öka kunskaperna inom området för cirkulära tjänster.

Ämnet kring hållbarhet växer sig allt större i vårt samhälle och det finns en ökad medvetenhet om samhällsansvar från företag såväl som konsumenter. Trots detta växer konsumtionen av jordens naturresurser och det finns en antydan till svårigheter med att frångå vårt linjära konsumtionsmönster. För att möjliggöra ett mer hållbart samhälle har forskningen presenterat cirkulär ekonomi, som kan bli avgörande för tillvaratagandet av naturresurser. Sverige har visat på initiativ från politiskt håll för att accelerera omställningen mot cirkulär ekonomi, men begreppet har fortfarande svårt att få genomslagskraft. Cirkulär ekonomi baseras på att se samhället som ett slutet kretslopp, där material och resurser tas tillvara på i större utsträckning genom förlängda livscykler. Fokusområden i denna samhällstyp är att hitta nya användningsområden, minimera avfall och extern miljöpåverkan. Om cirkulär ekonomi ska implementeras krävs anpassningar av samhället och företag för att möjliggöra dessa aktiviteter. I och med att företag förväntas ta ett större hållbarhetsansvar har tidigare forskning presenterat att affärsmodeller är företagens främsta utvecklingsområde för en omställning. Därför blev syftet med denna studie att med en kvalitativ metod undersöka möjligheter och utmaningar som kan härledas till företagens affärsmodeller i cirkulär ekonomi för en träbyggnadsfastighet. Den teoretiska referensramen inleds med en beskrivning av cirkulär ekonomi, samt hur det kan appliceras på en träbyggnadsfastighet. Det görs med hjälp av standarden EN 15 804, som redogör för livscykeln av ett byggnadsverk. Därefter följer en redogörelse av affärsmodeller och hur dessa kan anpassas mot cirkulär ekonomi. Avsnittet presenterar slutligen den cirkulära affärsmodellskanvasen, vilken kommer användas av författarna i undersökningen. Studiens empiriska data har samlats in via semistrukturerade intervjuer och genom analysen konstaterar författarna hur företagens affärsmodeller kan utvecklas mot en implementering av cirkulär ekonomi för en träbyggnadsfastighet. Det fastställs vidare att viktiga utvecklingsområden i affärsmodellerna berör samarbeten, externa anpassningsfaktorer, returneringssystem och kommunikationen med kunderna. Utöver de områdena belyses även certifikat och kundernas efterfrågan som viktiga faktorer. Genom studien genererades praktiska rekommendationer för att underlätta företagens implementering av cirkulär ekonomi, vilket visar på ett tydligt praktiskt bidrag. Studiens syfte och problemformulering uppfylls då resultatet visar på möjligheter för en övergång mot cirkulär ekonomi, men även utmaningar för implementering har identifierats.

Denna studie granskar byggbranschens potential för resurseffektivisering inom byggproduktion. Granskning kring användbarheten av överblivet material vid bostadsproduktion undersöks för att vidare utreda ekonomisk lönsamhet av besparing av material. Syftet och målet med studien är att undersöka ifall byggproduktionens miljö- och ekonomiska kostnader kan minska i samband med resurseffektivisering. Detta genom att studera mängden överblivet material som uppstår vid ett bostadsprojekt samt granska eventuella faktorer som kan komma att påverka mängden överblivet material. Avslutningsvis utreds ifall det råder ekonomisk lönsamhet av att spara överblivet material via lagring till nästkommande projekt. Arbetet genomförs med stöd från byggentreprenören Peab AB. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Sverige har stora vattentillgångar, men kan trots detta uppleva torka i perioder. Vid torrare perioder kan grundvattennivåerna sjunka markant vilket kan öka risken för ändrade flödesriktningar och saltvatteninträngningar. Det avloppsvatten som renas idag släpps ut i vattendrag, men med de rådande klimatförändringarna kan kommuner behöva hitta alternativa råvattenkällor. Ett alternativ är återvunnet vatten; spillvatten som renas till den grad att det går att nyttja som dricksvatten igen. Studier visar att det är ytterst viktigt att inkludera allmänheten för att öka acceptans mot återvunnet vatten. Många accepterar att använda återvunnet till bevattning och annat som inte inkluderar kroppskontakt, men vill inte duscha i vattnet eller dricka det. Syftet med projektet var att se om attityder till återvunnet vatten skiljer sig i följande målgrupper: kön, ålder, utbildning och boendetyp. En enkät lämnades ut i ett lägenhetsområde och två husområden. Resultatet visade att många är positivt inställda till att återvinna vatten, men den positiva inställningen minskar ju närmare inpå kroppen det återvunna vattnet kommer. De olika målgrupperna hade knappa skillnader i åsikter, och i denna undersökning var det inte någon skillnad i attityd beroende på bostadstyp.

Sedan 1950-talet har konsumtions- och utvinningsekonomier accelererat vilketbidragit till ett samhälle präglat av exponentiell tillväxt och linjära ekonomiskasystem. Om trenderna fortsätter förväntas konsumtionsmängder år 2050 bli tre gångerså höga sett till vad planeten klarar av. Konsekvenser är utarmning av värdefullanaturresurser och ekosystem. För att uppfylla Parisavtalets 1,5 graders målidentifieras cirkulär ekonomi vara av vikt. Cirkulär ekonomi är en regenererandeekonomi på uppgång med syfte att bibehålla produkter och material i flöde under enså lång tid som möjligt. Studien tydliggör och jämför mönster i samband mednuvarande cirkulära tjänster, hinder, möjligheter och utvecklingsområden förcirkulära affärsmodeller inom outdoor-branschen. Syftet är att sammanställa kunskapför att bidra till utvecklig inom branschen. Metoden består av en dokumentanalys avhemsidor och hållbarhetsrapporter hos 18 outdoor-företag och 10 företag med cirkuläraffärsmodell kopplat till nuvarande cirkulära tjänster. Sedan semistruktureradeintervjuer med 9 outdoor-företag samt en enkätundersökning med 22 SOGmedlemsföretag för att samla in och analysera hinder, möjligheter ochutvecklingsområden. Studien visar att analyserade företag i olika hög grad har börjatatt implementera cirkulära tjänster utifrån produktkategori och vald affärsmodell.Vanligt upplevda hinder beskrivs som kostnader för vidareutveckling, politiskahinder, linjär affärsmodell, logistik samt ekonomisk lönsamhet. För traditionellaföretag beskrivs linjära affärsmodeller vara ett övergripande hinder som kan ligga tillgrund för andra identifierade hinder. För företag med cirkulär affärsmodell kopplashinder till kapitalanskaffning. Oavsett organisatorisk uppbyggnad eller affärsmodellför en verksamhet kan hinder för utveckling vara delade, t.ex. politiska faktorer ochsamhällsbeteenden. Identifierade möjligheter beskrivs som kundlojalitet ochsamarbete, följt av marknadsföring samt innovationer. För både traditionella företagoch företag med cirkulär affärsmodell beskrivs liknande uppfattningar kopplat tillmöjligheter. Verksamheterna kan få större möjlighet till kundkontakt i och medutveckling av produktstegen vid t.ex. uthyrning eller second-hand försäljning. Vidareidentifieras branschöverskridande samarbeten som en stor möjlighet. Vilket kan bidratill ett snabbare skifte sett till stora globala flöden och skapa incitament förvidareutveckling av återvinningssystem. Kopplat till utvecklingsmöjligheter anseshögre användning av återvunna material, samarbete samt upp-skalning vara viktigt.Det är tydligt att utvecklingsområden inom branschen skiljs åt utifrån olika faktorert.ex. verksamheternas inriktning, kategori, storlek samt typ av vald affärsmodell. Endel av slutsatsen är vikten av utveckling mot gemensamma materialströmmar samtinsamlingssystem för att möjliggöra värdeuppfyllnad av cirkulär ekonomi till enhögre grad. Samtidigt identifieras enskilda aktörers arbete och lösningar underutvecklingsfasen vara av stor vikt för att bygga vidare på utveckling och efterfrågan isamhället vilket kan bidra till överkommandet av externa barriärer så som politiskafaktorer och samhällsbeteenden. / Since the 1950s, consumption and extraction economies have accelerated, which hascreated a society characterized by exponential growth and linear economic systems. Iftrends continue, consumption volumes in 2050 are expected to be three times as highof what Earth can handle. Consequences are depletion of valuable natural resourcesand ecosystems. In order to meet the Paris Agreement’s 1.5-degree goal, circulareconomy is identified as important. Circular economy is a regenerating economy onthe rise with the aim of maintaining products and materials in flows for as long aspossible. This thesis clarifies and compares patterns in connection with currentcircular services, obstacles, opportunities and development areas for circular businessmodels in the outdoor-industry, with the aim to compile knowledge in contributionfor development. The method consists of a document analysis of websites andsustainability reports of 18 outdoor companies and 10 companies with a circularbusiness model linked to current circular services. Then semi-structured interviewswith 9 outdoor companies and a survey with 22 SOG member companies, to collectand analyze obstacles, opportunities and development areas. The thesis shows avarying degree of implementation of circular services by analyzed companies, basedon product category and current business model. These companies - describedobstacles as costs for further development, political barriers, linear business models,logistics and economic profitability. For traditional companies, linear business modelsare described as an overall obstacle that can form the basis for other commonlyperceived obstacles. For companies with a circular business model, obstacles arelinked to capital raising. Regardless of the organizational structure or business modelfor a business, obstacles for development can be shared, e.g. political factors andsocietal behaviors. Identified opportunities are described as customer loyalty andcollaboration, followed by marketing and innovations. For both traditional companiesand companies with a circular business model, similar opportunities are described.The businesses can have big opportunities regarding customer contact through thedevelopment of products steps at e.g. rental or second-hand sales. Furthermore, crossindustrycollaborations are identified as an important area of development. Whichalso can contribute to a faster shift in terms of large global flows and create incentivesregarding further development of for example recycling systems. Linked todevelopment opportunities, higher use of recycled materials, collaboration andupscaling are considered important. It is clear that development areas for the industryare distinguished on the basis of various factors, e.g. focus for the business, category,size and type of chosen business model. Part of the conclusion concerns theimportance of development towards common material flows and collection systems toenable fulfillment of circular economy to a higher degree. At the same time, the workand solutions from individual actors during the development phase are identified tobe of great importance to further develop and create a demand in the society, whichcan contribute to the overcoming of external barriers such as political factors andsocietal behavior. / <p>2021-06-04</p>

This thesis investigates the manifestations of circular business models and circular product design strategies in the Swedish clothing industry, using a multiple case study approach that examines five Swedish clothing companies. Guided by the first research question: What are the current circular product design strategies and circular business model strategies for companies operating in the Swedish clothing industry? the findings reveal an emphasis on circular product design strategies compared to circular business models, among the studied clothing companies. Prominent product design strategies encompass timeless and adaptable designs, utilization of high-quality materials, rigorous product testing, and a focus on minimizing components, while permanent collections and standard spare parts are less frequently used. Regarding circular business models, the study reveals an adoption of strategies such as repair, reuse, internal upcycling, and recycling. Conversely, approaches such as clothing rental- and subscription services, secondhand- and repair services as well as collaborations for repair and refurbishment are employed to a lesser extent.  In addition, the study explores the influencing factors that determine the adoption or non-adoption of these circular approaches, guided by a second research question: What are the factors that influence the companies to adopt, or not to adopt circular product design strategies and circular business model strategies? The study reveals that the companies prioritize producing durable goods, but that challenges emerge in achieving a balance between circular objectives and material quality, without compromising either aspect, especially within childrenswear and workwear that has certain requirements. Despite these challenges, the companies both exhibit a commitment to integrating circular practices into their operations, aswell as show a willingness to explore new and innovative circular product design concepts, including increased utilization of mono- and recyclable materials. Another significant challenge lies in the alignment of circular business models with existing organizational practices, which requires substantial organizational transitions. However, permanent collections are found to be a potential facilitator for circularity within the clothing industry, as it allows for comprehensive testing, feedback loops, streamlined supply chains, things of which could enable better opportunities for both circular product designs, and circular business models such as repair- and secondhand services. The study highlights future trends in circular business models, including a focus on repair services, secondhand offerings, and enhanced recycling practices. The research contributes to the understanding of the adoption of circular strategies in the clothing industry and underscores the need for further investigations into the influencing factors at play and the implications across international contexts. / Denna avhandling undersöker strategier för cirkulära affärsmodeller och cirkulär\\ produktdesign inom den svenska klädindustrin, genom att använda en flerfallsstudie som undersöker fem svenska klädföretag. Med utgångspunkt i forskningsfrågan: Vilka är de nuvarande cirkulära produktdesignstrategierna och cirkulära affärsmodellstrategierna för företag som är aktiva inom den svenska klädindustrin? visar resultaten en tyngdpunkt på cirkulära produktdesignstrategier jämfört med cirkulära affärsmodeller, bland de studerade klädföretagen. De främsta produktdesignstrategierna omfattar tidlös och anpassningsbar design, användning av högkvalitativa material, omfattande produkttester och ett fokus på att minimera antalet komponenter, samtidigt som permanenta kollektioner och standardiserade reservdelar användsmer sällan. När det gäller cirkulära affärsmodeller visar studien att strategier som reparation, återanvändning, intern upcycling och återvinning används. Däremot används strategier som uthyrning av kläder och prenumerationstjänster, secondhand- och reparationstjänster samt samarbeten för reparation och renovering i mindre utsträckning.  Vidare undersöker studien de påverkande faktorer som avgör om dessa cirkulära strategier antas eller inte. Detta besvaras med hjälp av en andra forskningsfråga: Vilka är de faktorer som påverkar företagen att anta, eller inte anta, cirkulära produktdesignstrategier och cirkulära affärsmodellstrategier? Studien visar att företagen prioriterar att producera hållbara produkter, men att det finns utmaningar med att uppnå en balans mellan cirkulära mål och materialkvalitet, utan att kompromissa med någon av aspekterna. Detta gäller i synnerhet barnkläder och arbetskläder som har särskilda krav. Trots dessa utmaningar visar alla studiens företag både ett engagemang för att integrera cirkulära metoder i sin verksamhet och en vilja att utforska nya och innovativa cirkulära produktdesignkoncept, inklusive ökat utnyttjande av mono- och återvinningsbara material. En annan stor utmaning ligger i att anpassa cirkulära affärsmodeller till befintliga organisatoriska rutiner, vilket kräver omfattande organisatoriska förändringar. Permanenta kollektioner har dock visat sig vara en potentiell facilitator för cirkularitet inom klädindustrin. Detta mot bakgrund av att permanenta kollektioner möjliggör omfattande tester, feedbackloopar och effektiviserade leveranskedjor, vilket kan ge bättre möjligheter för både cirkulär produktdesign, och cirkulära affärsmodeller som reparations- och secondhand-tjänster. Studien visar att framtida trender inom cirkulära affärsmodeller inkluderar ett fokus på reparationstjänster, secondhand-erbjudanden och förbättrad återvinning. Dessutom bidrar studien till en förståelse av hur cirkulära strategier inom klädindustrin kan tillämpas. Slutligen understryker studien att framtida studier bör utvärdera samtliga faktorer som påverkar tillämpningen av cirkulära strategier i klädindustrin, samt hur dessa kan variera ii nternationella sammanhang.

Under de senaste åren har Cirkulär Ekonomi (CE) fått genomslag på marknaden och i samhället. Tidigare har linjära modeller varit framgångsrika inom olika industrier. En linjär modell har lett till att mycket av det material som används dagligen håller på att ta slut. För att åtgärda detta problem behövs bättre förståelse av material, resurser och att potential för bredare användning av det finns, vilket utgör grunden för CE. Då cirkulära möbelflöden (CM) är en del av CE, har möbelföretag valt att integrera cirkularitet i produktutvecklingen. CM syftar till att möbler ska uppnå ett slutet kretslopp och undvika deponi. Detta genom implementering av olika metoder och arbetssätt. Det här arbetet syftar till att undersöka hur företag inom möbelbranschen integrerar principerna för CM med fokus på materialval och design i produktutvecklingsprocessen. Därmed även få reda på vilka olika faktorer som kan betraktas som möjliggörare och/eller begränsningar. Studien utfördes genom att inledningsvis genomföra en litteraturstudie för ökad förståelse kring CM. Därefter genomfördes en kvalitativ intervjustudie för att få en förståelse för arbets- och synsättet kring CM på möbelföretag. I intervjuundersökningen deltog fyra respondenter från fyra olika företag. Resultatet av studien med litteratur som underlag påvisar att det är viktigt att öka medvetenheten kring CM bland konsumenterna och samhället i stort. Detta eftersom ämnet är relativt nytt och komplext. Det ökade fokuset på cirkularitet har förändrat vilka aktörer som arbetar tillsammans, därför är samarbete en viktig faktor. Däremot är material en stor utmaning för CM, det behöver säkerställas hur olika material står sig ur en cirkulär synpunkt. För att hitta nya lösningar på befintliga problem och hinder är nytänkande ytterligare en viktig faktor. / Recently, circular economy (CE) has made a breakthrough in the market and in society. Previous, linear models have been successful in various industries. Linear models have led to raw material ending up being disposed. To address this problem, it is important to have a better understanding of materials and resources, which is the basis of CE. Since, circular furniture flows (CM) is a part of CE, furniture companies have chosen to integrate circularity in product development. The aim with CM is to achieve a closed loop of materials and avoid landfill for furniture. Which can be achieved through different methods and ways of working. This work aims to study how furniture companies integrate the principles of CM. Especially, with focus on material selection and design principles in the product development process. The study also addresses finding out various factors that can be regarded as enabling and/or limiting to a CM. The study was initiated by conducting a literature study to gain an increased understanding of CM. Thereafter, a qualitative interview survey was conducted by four respondents from four different companies. Finally, the results of the study show that it is important to raise awareness about CM among consumers and the society. Due to that the subject is relatively new and complex. The increased focus on circularity has changed which actors that work together, therefore collaboration is important. However, a challenge for CM is material selection, there is a need to ensure how various materials stand from a circular perspective. To find new solutions to existing obstacles it is necessary to think in new ways.

Genom denna studie ville jag utforska den agens som uppstår i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfällen kan bidra med förståelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfällen där en grupp yngre barn möter dokumentation för att få syn på vad som sätts igång i detta möte. Genom att använda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara människor, utan också ickemänniskor som agentiska, de gör och genererar förändring (Lenz Taguchi, 2012:12). Tänkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mänskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstår i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrån Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulära och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i användandet av pedagogisk dokumentation. Uppsatsen belyser några av de möjligheter och tillblivelser som perspektivet bidrog med och att den pedagogiska dokumentationens agens kan ses som något som uppstår i agenternas möten. De mänskliga och ickemänskliga agenterna samhandlade och kommunicerade, en kommunikation som kan ses som samtidig, överlappande och utvidgande. Den pedagogiska dokumentationen och de övriga agenterna gör något, de aktiverade agerande och artikulerade förslag. Ur det uppstod nytt agerande, ny kommunikation och nytt meningsskapande

Sammanfattning Genom denna studie ville jag utforska den agens som uppstår i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfällen kan bidra med förståelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfällen där en grupp yngre barn möter dokumentation för att få syn på vad som sätts igång i detta möte. Genom att använda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara människor, utan också ickemänniskor som agentiska, de gör och genererar förändring (Lenz Taguchi, 2012:12). Tänkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mänskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstår i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrån Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulära och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i användandet av pedagogisk dokumentation. Uppsatsen belyser några av de möjligheter och tillblivelser som perspektivet bidrog med och att den pedagogiska dokumentationens agens kan ses som något som uppstår i agenternas möten. De mänskliga och ickemänskliga agenterna samhandlade och kommunicerade, en kommunikation som kan ses som samtidig, överlappande och utvidgande. Den pedagogiska dokumentationen och de övriga agenterna gör något, de aktiverade agerande och artikulerade förslag. Ur det uppstod nytt agerande, ny kommunikation och nytt meningsskapande.