Bakgrund: Forskning och beslutsfattande organ menar att en del i att minska klimatpåverkan är cirkulär ekonomi. Tidigare forskning saknar i viss mån ett affärsmässigt perspektiv på industriell symbios och regenerativa affärsmodeller. Kunskapsluckan i forskningen gör det intressant att konceptualisera affärsmodeller för verksamheter som jobbar på miljömässigt hållbara vis. Utifrån konceptualiseringen kan man identifiera utmaningar och möjligheter. Samhället och industrin har, med hjälp av forskning och uppsatsens konceptualisering, möjlighet att agera utifrån tidens förutsättningar för att främja en hållbar utveckling. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera verksamheter som skapar värde genom regenerativa affärsmodeller. Uppsatsen ämnar identifiera utmaningar för denna typ av affärsmodell. Slutligen är målet att ge en bild av hur dessa affärsmodeller kan utvecklas för att ta sig an utmaningarna som finns för att möjliggöra lönsamhet och tillväxt för att skapa mer cirkularitet i ekonomin. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med induktiv forskningsdesign. Uppsatsen har en flerfallsstudiedesign. Empiriska data är insamlad från semistrukturerade intervjuer från verksamheter vars affärsmodeller kan beskrivas som regenerativa.   Slutsats: Studien visar att de regenerativa verksamheterna främjar hållbar utveckling genom att på olika sätt bidra till minskad användning av jungfruliga resurser. Det framgår i studien att företag med regenerativa affärsmodeller kan erbjuda ett värde i form av att kunder och partnerföretag kan kommunicera en hållbar profil. Viktiga utmaningar är lagstiftning, kommunikation av värdeerbjudande och platsspecifika restströmmar. Viktiga möjligheter är nya mått för hållbarhet, innovation och framför allt samhällsopinionens drivkraft för en mer cirkulär ekonomi.

Purpose – The purpose of the study is to investigate opportunities for improvement in flows around region-based plastic waste management. To be able to answer the purpose of the study, the following two questions were formulated:  What factors should be considered when introducing circular plastic waste streams?  What is the responsibility of regional stakeholders in the introduction of circular plastic flows?  Method – The study is of an inductive approach in the form of a qualitative case study with an analysis unit based on two different analysis levels. In the study, the analysis unit is plastic waste management, which is broken down into the regional and actor level. To answer the presented questions, empirical data was collected in the form of interviews, questionnaires, and a document study. The Gioia method was used to transform data from interviews and surveys into themes and common factors with theoretical foundations. The method also makes it easier for the reader to follow the chain of evidence from data to analysis.  Findings – The results of the study show that today's plastic waste flows mainly follow a linear value flow and that the necessary flow must be changed towards a circular plastic waste flow. When introducing circular plastic waste streams, the following factors need to be considered for implementation to contribute to improvement: Design, Sorting, Transport and Economy. Furthermore, the study shows that the issue of liability is important for the possibility of claiming within the plastic waste flow and that today it is not clear who is responsible and when. This contributes to the fact that changes in plastic waste management must be clarified and that those responsible need to be named. The conclusions for the study and the result are that the problems surrounding plastic waste management need to be considered from a holistic perspective along the entire supply chain and that all actors involved must take their responsibility.  Implications – The study resulted in theoretical and practical contributions based on new knowledge. The theoretical contribution that the study has made is plastic waste management based on a regional approach where the theory today mainly deals with a circular economy based on company cases and national level. Additional theoretical contributions were made through common problem areas that were presented based on four factors, design, sorting, transport, and economy. These factors together with the theory of circular economy contributed to a theoretical contribution based on a developed model of the linear flow, to a more circular and sustainable plastic waste flow. The practical contribution is in the form of an increased understanding of the regional actors in the problem and who carries the responsibility in the various parts of the flow. This study can be used to get other regions to improve and develop their plastic waste flow at a regional level that benefits all actors.  Limitations – The current Covid-19 pandemic has affected the implementation of the study in the form of limited opportunities for visits to actors in the value chain. Another limitation is the geographical delimitation where the study only examines the flow based on a selected region, a study comprising several regions would have contributed to a more generalizable result.  Keywords – Plastic waste, Circular economy, Sustainable plastic use, Plastic waste flow, Circular plastic flow / Syfte – Syftet med studien är att undersöka förbättringsmöjligheter i flöden kring regionsbaserad plastavfallshantering. För att kunna besvara studiens syfte formulerades följande två frågeställningar:  Vilka faktorer bör beaktas vid införandet av cirkulära plastavfallsflöden?  Vilket ansvar har regionala aktörer vid införandet av cirkulära plastflöden?  Metod – Studien är av induktiv ansats i form av en kvalitativ fallstudie med en analysenhet som utgår ifrån två olika analysnivåer. Analysenheten är i studien plastavfallshantering som bryts ner till regional och aktörs nivå. För att besvara de presenterade frågeställningarna samlades empiriska data in i form av intervju, enkätundersökning samt en dokumentstudie. Gioia-metoden användes för att omvandla data från intervjuer och enkätundersökning till teman och gemensamma faktorer med teoretisk förankring. Metoden underlättar även för läsaren att följa beviskedjan från data till analys.  Resultat – Studiens resultat visar att dagens plastavfallsflöden främst följer ett linjärt värdeflöde och för att förbättra flödet krävs förändring mot ett cirkulärt plastavfallsflöde. Vid införande av cirkulära plastavfallsflöden behöver följande faktorer beaktas för att implementeringen ska bidra med förbättring: Design, Sortering, Transport och Ekonomi. Vidare påvisar studien att ansvarsfrågan är viktig för möjlighet till förbättring inom plastavfallsflödet och att det idag inte är tydligt vem som är ansvarig och när. Detta bidrar till att förändringar inom plastavfallshantering måste förtydligas och att ansvariga behöver benämnas. Slutsatserna för studien och resultatet är att problematiken kring plastavfallshantering behöver beaktas utifrån ett helhetsperspektiv längs med hela försörjningskedjan och att alla inblandade regionala aktörer måste ta sitt ansvar.  Implikationer – Studien resulterade i teoretiska och praktiska bidrag utifrån ny framförd kunskap. Det teoretiska bidraget som studien har givit till är plastavfallshantering utifrån ett regionalt synsätt där teorin idag främst behandlar cirkulär ekonomi utifrån företagsfall och nationell nivå. Ytterligare teoretiskt bidrag framfördes genom gemensamma problemområden som presenterades utifrån fyra faktorer, design, sortering, transport och ekonomi. Dessa faktorer tillsammans med teori kring cirkulärekonomi bidrog till ett teoretiskt bidrag utifrån en utvecklad modell av det linjära flödet, till ett mer cirkulärt och hållbart plastavfallsflöde. Det praktiska bidraget är i form av en ökad förståelse hos de regionala aktörerna i problematiken och vem som bär ansvaret i de olika delarna av flödet. Denna studie kan användas för att få andra regioner att förbättra och utveckla sitt plastavfallsflöde på en regional nivå som gynnar samtliga aktörer.  Begränsningar – Den rådande Covid-19 pandemin har påverkat studiens genomförande i form av begränsad möjlighet i besök hos regionala aktörer i värdekedjan. Ytterligare en begränsning är den geografiska avgränsningen där studien endast undersöker flödet utifrån en utvald region, en studie innefattande flera regioner hade bidragit till ett mer generaliserbart resultat.  Nyckelord – Plastavfall, Cirkulär ekonomi, Hållbar plastanvändning, Plastavfallsflöden, Cirkulära plastflöden

Textil- och modeindustrin är en av de mest miljöförorenande industrierna i världen, med dess resursintensitet och stora mängd producerat avfall. De senaste åren, med start från år 2000 har klädproduktionen fördubblats, medan det genomsnittliga antalet gånger plagget används innan det slängs har minskat. Förändringar i produktionsteknik, konsumtionsmönster och materialval är sannolikt inte tillräckligt för att vända textilindustrins påverkan på miljön. Branschen behöver övergå från den nuvarande linjära ekonomin till en mer cirkulär ekonomi där design spelar en central roll. Denna studie belyser de svenska modeföretagens arbete med cirkulära designstrategier och utforskar hur kunskap om cirkulära strategier från andra branscher skulle kunna hjälpa modebranchen att gå mot ökad cirkularitet. Med hjälp av mixed method undersöktes den svenska modebranschens arbete med cirkulära design strategier och branschens utmaningar för ökad cirkularitet. Studien utforskade även organisationer utanför modebranschen för att avgöra hur deras cirkulära framgångar kan implementeras på modeindustrin. Resultaten visar att medan svenska modeföretag implementerar cirkulära designstrategier regelbundet behöver det inte översättas till ökad total cirkulariteten i deras kollektioner. Studien finner att ett gemensamt mått på cirkularitet inom modeprodukter, en systemförändring där cirkulär design och affärsmodeller implementeras genom hela värdekedjan, och ökat samarbete kombinerat med nödvändig infrastruktur är de mest nödvändiga faktorerna för att öka cirkulariteten inom branschen. / The textile and fashion industry is one of the most environmentally polluting industries in the world, with its resource intensity and large amount of produced waste. In recent years, starting from the year 2000, clothing production has doubled, while the average number of times a garment is used before it is thrown away has decreased. Changes in production technologies, consumption patterns and material choices are likely not, enough to reverse the textile industry's impact on the environment. The industry needs to shift from the current linear economy to a more circular one where design plays a pivotal role. This study sheds light on the Swedish fashion companie's work with circular design strategies and explores how knowledge about circular strategies gained from other industries could help fashion move towards increased circularity. With help of mixed method research the Swedish fashion industry's work with circular design strategies and the industry's challenges for increased circularity were examined. The study also explored organizations outside the fashion industry to determine how their circular successes can be implemented here. The results show that while Swedish fashion companies implement circular design strategies regularly it doesn’t necessary translate into increased overall circularity of their collections. The study finds that a common measure for circularity in fashion products, a systemic change where circular design and business models are implemented throughout the entire value chain, and increased collaboration paired with necessary infrastructure are the most necessary factors to increase circularity within the industry.

Cirkulär ekonomi anses ha möjlighet att omforma dagens linjära flöden genom att låta befintliga resurser cirkulera i samhället, något som EU-kommissionen och forskare menar kan främja en hållbar utveckling. Ambitioner för att nå antagna hållbarhetsmål i Agenda 2030 och arbetet för en cirkulär omställning av samhället har därmed intensifierats, både på EU-nivå och nationell nivå. Europas och således även Sveriges företag förväntas inom en snar framtid att behöva ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Fokus har riktats mot tillverkningssektorn som beskrivs vara särskilt resurskrävande, där styrmedel ämnade att effektivisera sektorns materialanvändning presenterats i EU:s och Sveriges handlingsplaner för en cirkulär omställning. Styrmedlen förväntas frambringa incitament för tillverkningsföretag att ställa om till mer hållbara och cirkulära strategier. Studier visar dock att företag som saknar kunskap om hur strategierna kan påverka värdekedjans materialflöden riskerar att genomgå en omfattande och kostsam omställning utan att uppnå förväntade material- och/eller miljöbesparingar. Samtidigt belyser forskare inom den cirkulära ekonomin vikten av att behålla befintliga produkter, komponenter och material i värdekedjan under så lång tid som möjligt, något som dagens linjära ekonomi anses hindra då företags ekonomiska vinst ofta är kopplat till mängden sålda produkter. Denna koppling har bland annat lett till att många produkter med lång livslängd designats för ett planerat åldrande, vilket den cirkulära ekonomin beskrivs kunna bryta genom att bland annat flytta värdeskapandet från mängden sålda produkter till användarfasen. Med hänsyn till ovan nämnda problem var målet med studien att sammanställa tidigare forskning och sedan applicera dessa teorier i en fallstudie för att visa hur dessa risker kan förekommas. Utifrån denna studies teoretiska ramverk och empiri har cirkulära strategier lämpade för ett svenskt tillverkningsföretag som distribuerar långlivade produkter presenterats i ett ramverk. För att verifiera och värdera strategiernas potentiella effekter mättes värdekedjans materialeffektivitet med C-måtten MEM och CEIP. Studiens resultat visade att om företagets affärsmodell kan ställas om till ett huvudsakligt tjänsteerbjudande kan detta ge incitament till en ökad produktlivslängd och strategier som inkluderar återvinning och återbruk. Med en sådan affärsmodell kan företagets huvudsakliga värdeskapande dessutom förflyttas, från försäljningen av produkten till ett värdeskapande som har möjlighet att generera värden under hela dess livscykel. Vidare visar resultatet av C-måtten att anammandet av dessa strategier potentiellt kan öka värdekedjans materialeffektivitet med 53 - 55 %.

Swedish forestry has a history of being conceived as a catalyst for economic growth and welfare, nearly representing a cornerstone in society. Multiple Swedish forest industries have taken actions to become more circular throughout the years, pointing mainly at environmental sustainability. However, what is perceived as sustainable or even circular is debated. Naturally, the main actors need to take their stakeholders into account while deciding on their business model and the potential outcomes of their choice. This study aimed to discover and describe the advantages and challenges with the implementation of a circular business model within the forest industry. It also mapped the complex nature of the stakeholders of the forest industries and brought insight to how the business ecosystem may affect the said implementation. Given the literature review of the implementation of circular business models and the business ecosystem, the study was carried out through a qualitative method. Due to the complexity of the research questions, a case study was being conducted and data was collected through in-depth-interviews in two rounds. In the first round three respondents from three companies were interviewed followed by three respondents from the same companies and two who were seen as stakeholders in the second round. In addition, the interviews were completed by a review of secondary data for further perspectives. The results shed a light on the complexity of circular business models within the forest industry. The companies are continuously working on improving their operations and use of materials. Together with stakeholders the companies have joined initiatives and projects where the possibilities to recycle, reuse and remanufacture waste to a greater extent are being investigated. The shift towards a circular business model has been gradual as the interest in circularity has increased. It is in their interest to optimize the material usage and energy-efficiency to minimize costs especially with increasing prices for raw materials and energy. The analysis further brings up how impact from laws and legislations can challenge the companies’ operations. A discussion on whether the business models are circular in the forest industry is also presented and problematized. The business models have circular characteristics but since they heavily rely on, for instance, burning waste for bioenergy it can be discussed whether this method is more circular than using the waste for products. Finally, the implementation of circular business models has many advantages and challenges where the stakeholders play a vital part for a successful business model and mutualistic value creation in the business ecosystem.

Financial performance measurement plays an important role in leading decision-makers through strategic innovation, such as business model innovation. To convey relevant information, it is important that the practices used to measure financial performance are appropriate to what is being measured. This thesis focuses on the financial performance measurement supporting the transition towards circular business models (CBMs), which has been under-researched. More specifically, this thesis aims to identify the key practices that enable the financial performance measurement of CBMs and support the transition from linear business models to CBMs. Additionally, it seeks to contribute with insights about the financial outcomes of CBMs in the context of sustainable-oriented technologies. This thesis consists of a compilation of three papers, a systematic literature review and two empirical studies. The outset of this thesis lies in the systematic literature review, which examines the financial aspects addressed in CBM literature and in relation to the transition towards CBMs. The empirical studies examine the financial performance measurement practices that support the transition towards two different types of CBMs, namely result- oriented CBMs and sufficiency-driven CBMs. Both studies are based on an action case study, which involved collaborative development of financial performance measurement tools with practitioners from the manufacturing industry. The results of this thesis emphasize the customer-centric aspect of financial performance measurement of CBM. The key practices identified by this thesis suggest considering costs involved in customer-value creation when measuring performance. The findings also highlight the importance of taking the offering perspective for defining the cost structure and engaging with customers early in the transition to reduce uncertainty about future cash flows and hidden costs. Life Cycle Costing (LCC) is proposed as a measurement technique. However, the results suggest adapting the LCC perspective, by addressing providers’ or users’ cost, to satisfy the different needs of decision makers. To cover the long-term returns of the CBM offering, multiple use cycles of the offering and of its underlying assets should be considered in the LCC. In terms of cost management, the findings of this thesis suggest an outside-in approach to reduce costs while enhancing customer value creation and re-creation. Finally, this thesis underscore the necessity of employing the recommended practices from various evaluation perspectives to bolster the iterative transition process toward CBMs. Regarding the financial outcomes of CBMs, this thesis shows that the transition towards CBMs in the context of sustainability-oriented technologies holds promising financial advantages for both providers and customers. Technological innovation and retained product ownership contribute to improving the financial performance of CBMs. / Finansiell prestationsmätning spelar en viktig roll när det kommer till att vägleda beslutsfattare genom strategiska innovationer. Avhandlingen syftar till att identifiera de viktigaste praktiker som möjliggör finansiell prestationsmätning av cirkulära affärsmodeller och som stödjer övergången från linjära affärsmodeller till cirkulära affärsmodeller. Dessutom strävar avhandlingen efter att bidra med insikter om lönsamhet för företag som introducerar cirkulära affärsmodeller i samband med införandet av hållbara teknologier. Denna avhandling består av tre artiklar och en kappa. Artiklarna utgörs av en systematisk litteraturöversikt samt två empiriska studier. Avhandlingens utgångspunkt är den systematisk litteraturöversikten, som granskar de ekonomiska aspekter som behandlas i litteraturen om cirkulära affärsmodeller samt i relation till övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller. De empiriska artiklarna undersöker de praktiker för finansiell prestationsmätning som stödjer övergången till två olika typer av cirkulära affärsmodeller. Dessa är resultatorienterade cirkulära affärsmodeller och suffiency-driven cirkulära affärsmodeller. Båda studierna bygger på aktionsbaserade fallstudier som involverar samarbete med stora tillverkningsföretag. Avhandlingens resultat framhäver ett kundcentrerat perspektiv vid finansiell prestationsmätning av cirkulära affärsmodeller. En av de viktigaste praktikerna för prestationsmätning som identifierats betonar vikten av att hänsyn tas till kostnader som är involverade i att skapa kundvärde. Resultaten understryker också vikten av att överväga hela erbjudandet som perspektiv när kostnadsstrukturen definieras. Beräkning av livscykelkostnaden (LCC) föreslås som mätmetod. Resultaten visar dock på vikten av att LCC anpassas genom att ta hänsyn både till leverantörers och användares kostnadsstrukturer för att tillgodose beslutsfattares olika behov. För att möjliggöra en långsiktig lönsamhet i en cirkulär affärsmodell bör flera användningscykler för den ingående tillgången ingå i erbjudandet till kund redan vid affärsmodellens designstadium. Cirkulära erbjudanden kan medföra både ökade och reducerade kostnader samt kassaflödesförändringar på systemnivå. Dessa förändringar föreslås att inkluderas i mätningen av cirkulära affärsmodellers finansiella prestation. Vidare framhåller resultaten behovet av att använda föreslagna praktiker utifrån olika utvärderingsperspektiv för att stödja en övergångsprocess mot cirkulära affärsmodeller. Slutligen, när det gäller lönsamheten för cirkulära affärsmodeller indikerar avhandlingens resultat att övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller medför potentiella ekonomiska fördelar för både leverantörer och kunder. Teknologisk innovation samt behållande av produktägande i en cirkulär affärsmodell kan bidra till att förbättra en industriell tillverkares ekonomiska prestation. / <p>Funding agencies: MISTRA REES, VINNOVA, Division of Business Administration at Linköping University</p>

Bakgrund: I takt med rådande klimatförändringar förväntas företag ta större ansvar för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. I linje med detta har EU utvecklat en handlingsplan för omställningen till en cirkulär ekonomi för att bidra till hållbar utveckling. Detta kräver att företag ställer om mot cirkulära affärsmodeller. Vidare bör styrsystemen anpassas för att en sådan omställning ska genomsyra hela verksamheten. Omställningen mot cirkulära affärsmodeller bör även vara lönsam för att företag ska ställa om, något som idag anses råda osäkerheter kring då det är ett framväxande område med få genomförda empiriska studier. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen ser ut inom börsnoterade industriföretag som ställer om mot cirkulära affärsmodeller, för att sedan bidra med kunskap om hur dessa företag kan hantera konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Studien har antagit en abduktiv ansats och ett målstyrt urval för val av fallföretag. Det empiriska materialet har inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer hos 11 börsnoterade industriföretag. Slutsats: Studien visar att samtliga fallföretag bör anpassa sina styrsystem för att möjliggöra en omställning mot cirkulära affärsmodeller. Detta genom att planera med en längre tidshorisont, tillsätta hållbarhetskommittéer- eller nätverk, skapa gemensamma värderingar kring hållbarhet samt anpassa KPI:er till hållbarhetsmålen. Belöningssystem bör dock enbart anpassas till hållbarhetsmål om det kan säkerställas ett kausalt samband mellan medarbetarnas prestationer och cirkulära aktiviteter. Vidare anses majoriteten av fallföretagen använda hållbarhetsstyrning både proaktivt och reaktivt, där styrsystemen därmed bör vara delvis integrerade. För en lönsam omställning bör styrsystemen utformasenligt ovan för att minska konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. / Background: Due to current climate change, companies are expected to take greater responsibility for achieving the UN's global sustainability goals. Likewise, the EU has developed an action plan for the transition to a circular economy to contribute to sustainable development. This requires companies to move towards circular business models. Further, control systems should be adapted to ensure that such a transition permeates the entire business. The transition towards circular business models should also be profitable for companies to transition, which today is considered uncertain as it is an emerging area with few empirical studies. Purpose: The purpose of the study is to map how control systems are designed in listed industrial companies that are transitioning towards circular business models, to then contribute knowledge on how companies can manage the conflict between sustainability and short-term profitability.  Methodology: The study is a qualitative multiple-case study with a hermeneutic perspective. The study has adopted an abductive approach and a purposive sampling. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at 11 listed industrial companies. Conclusion: The study shows that all case companies should adapt their control systemsto transition to circular business models. This by planning with a longer time horizon, appointing sustainability committees or networks, creating common values onsustainability and aligning KPIs with sustainability goals. However, reward systems should only be aligned with sustainability goals if a causal link between employee performance and circular activities can be ensured. Further, most case companies use sustainability control both proactively and reactively, thus control systems should be partially integrated. For a profitable transition, control systems should be designed as above to reduce the conflict between sustainability and short-term profitability.

Detta arbete är en fortsättning på projektet Framtidens kvarter och har som mål att ta reda på hur ett cirkulärt gatuplan kan genomföras. För att ta reda på detta genomfördes en intervjustudie och en litteraturstudie. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes med sex respondenter från både fastighetsägarsidan och den kommersiella sidan. Intervjuerna analyserades med en deduktiv metod och sorterades i olika teman. Litteraturstudien genomfördes i Google scholar och Scopus för att kunna söka både brett och detaljerat. Resultatet analyserades sedan efter dem teman som valts ut, dessa var cirkulär fastighetsutveckling, cirkulär affärsmodell samt cirkulär profilering. Cirkulär fastighetsutveckling anses av respondenterna innebära att bygga med återvunnet återbrukat material. Det ansågs av fastighetsägarna vara möjligt att hyra ut till cirkulära aktörer men att det kanske idag inte finns tillräckligt många aktörer för att det ska bära sig. Hållbarhetsgalleriorna å andra sidan hade inga problem med att attrahera cirkulära aktörer till sina verksamheter. I diskussionen talas det om att ekonomin är en stor faktor för fastighetsägarna när det kommer till uthyrning av lokalerna. Därför ställer de sig också frågande kring huruvida det finns tillräckligt många cirkulära aktörer idag för att bara hyra ut till denna grupp utan att riskera vakanser. Det diskuteras också kring vad cirkulär fastighetsutveckling innebär och att synen idag kan behöva breddas för att inkludera också verksamheternas miljöpåverkan. Något som inte är lika utforskat i den forskning som finns på området. / This work is a continuation of the project “Framtidens kvarter” and its goal is to find out how a circular street level can be done. To find this out an interview study and a literature study was performed. The interviews were semi structured and done with six respondents from both the real estate owner sector and the commercial sector. The interviews were analyzed with a deductive method and sorted into different themes. The literature study was performed in Google Scholar and in Scopus to be able to search both wide and detailed. The result was analyzed after the themes that had been chosen, these were circular real estate development, circular business models and circular profiling. Circular real estate development was seen by the respondents in a way where you build with recycled and reused materials. The real estate owners considered it a possibility to rent out to circular actors but that it today not might be enough actors for it to carry. The sustainability malls on the other hand didn’t have any problems with attracting circular actors to their businesses. In the discussion it´s talked about that the economy is a big factor for the real estate owners when it comes to the renting of the premises. Therefore, they wonder about whether there are enough circular actors today that it´s possible to rent out to this group without risking vacancies. It was also discussed about what circular real estate development is and that the view today might need to be widened to also include the environmental impact of the operations. Something that is not as explored in the research that exits in the area.

Purpose: The primary purpose of this thesis is investigating barriers and mitigation strategies faced by manufacturing firms in when transitioning from a linear value chain. Thus,to bridging the gap on how manufacturing firms successfully can implement Circular Value Chains.   Method: This research employs a detailed case study approach, focusing on a Swedish manufacturing firm. Data were collected over a 20-week periodthrough through 16 interviews in three phases: exploratory-, semi-structured-, and validatory. The study utilized abductive and qualitative and methods to identify and analyse the barriers and strategies for implementing CBM and CVC. The results from the interviews were analyzed through a thematic analysis.  Findings: The findings reveal several critical barriers to CVC implementation, including technological constraints, financial limitations, and cultural resistance within firms. Strategies for overcoming these barriers include enhancing interdisciplinary collaboration, leveraging organizational vision, and adopting value reclamation and retention strategies such as product life extension, maintenance, and refurbishing. Theoretical contribution: This thesis contributes to the literature in three essential ways. First, it identifies and analyses specific barriers faced by manufacturing firms in implementing CVC, addressing a gap in existing research. Second, it provides a comprehensive analysis of value reclamation and retention strategies within CVC from the perspective of these firms. Third, it extends the theoretical understanding of the role of collaboration and partnerships in the successful implementation of CVC. Managerial implications: The transition to CVC is crucial for manufacturing firms to stay competitive. This study offers insights for managers, emphasizing strategies like value reclamation, interdisciplinary collaboration, and innovative business models. Effective reverse logistics, CE training, and governmental support are also vital. By adopting these strategies, firms can navigate towards sustainable practices, ensuring long-term viability in the evolving market. The challenges and strategies that pertain to this study are presented in a framework for guidance.  Limitations and future research: The study's limitations include its focus on a single case study within the Swedish manufacturing industry,  which may limit the generalizability of the findings. The research duration of 20 weeks also restricted the scope of data collection. Future research could expand the geographical and industrial scope, incorporate longer study durations, and explore additional technologies such as AI, blockchain, and IoT to enhance the understanding and practical application of CBM and CVC. / Syfte: Det primära syftet med denna avhandling är att undersöka barriärer och begränsningsstrategier som tillverkningsföretag står inför när de övergår från en linjär värdekedja. På så sätt överbryggar klyftan om hur tillverkningsföretag framgångsrikt kan implementera cirkulära värdekedjor. Metod: Denna forskning använder sig av en detaljerad fallstudie, med fokus på ett svenskt tillverkningsföretag. Data samlades in genom 16 intervjuer i tre faser: utforskande, semistrukturerad och validerande. Studien använde abduktiva och kvalitativa metoder och metoder för att identifiera och analysera barriärer och strategier för att implementera CVC. Resultaten från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultat: Resultaten avslöjar flera kritiska hinder för implementering av CVC, inklusive tekniska begränsningar, ekonomiska begränsningar och kulturellt motstånd inom företag. Strategier för att övervinna dessa barriärer inkluderar att förbättra tvärvetenskapligt samarbete, dra nytta av organisatoriska visioner och anta strategier för värdeåtervinning och bibehållande som förlängning av produktens livslängd, underhåll och återställning. Teoretiskt bidrag: Denna avhandling bidrar till litteraturen på tre väsentliga sätt. För det första identifierar och analyserar den specifika hinder som tillverkningsföretag står inför när de implementerar CVC, och fyller en lucka i befintlig forskning. För det andra ger den en omfattande analys av värdeåtervinnings- och bevarandestrategier inom CVC ur ett företagsperspektiv. För det tredje utökar det den teoretiska förståelsen av rollen av samarbete och partnerskap i en framgångsrik implementering av CVC. Ledarmässiga konsekvenser: Övergången till CVC är avgörande för att tillverkande företag ska förbli konkurrenskraftiga. Den här studien erbjuder insikter för chefer, med betoning på strategier som värdeåtervinning, tvärvetenskapligt samarbete och innovativa affärsmodeller. Effektiv omvänd logistik, CE-utbildning och statligt stöd är också avgörande. Genom att anta dessa strategier kan företag navigera mot hållbara metoder, vilket säkerställer långsiktig lönsamhet på den växande marknaden. De utmaningar och strategier som hänför sig till denna studie presenteras i ett ramverk för vägledning. Begränsningar och framtida forskning: Studiens begränsningar inkluderar dess fokus på en enskild fallstudie inom den svenska tillverkningsindustrin. Framtida forskning skulle kunna utöka den geografiska och industriella omfattningen, införliva längre studietid och utforska ytterligare teknologier som AI, blockchain och IoT för att öka förståelsen och den praktiska tillämpningen av CVC.

Bakgrund: De senaste åren har cirkulär ekonomi fått uppmärksamhet och även funnits på den politiska agendan inom Sverige och Europa, tack vare en ökad klimatinsikt. Cirkulär ekonomi syftar på en sluten värdekedja som bör ersätta den linjära värdekedjan då den slutna kedjan fokuserar på hållbarhet. Den linjära värdekedjan har sedan den industriella revolutionen orsakat ett ”slit och släng samhälle”, detta ska den cirkulära ekonomin motverka. Klädbranschen är en marknad som producerar mycket avfall vilket gör den cirkulära ekonomin till ett mer hållbart alternativ. Trots fördelarna med det cirkulära så finns det problematik för företag kring förändringen. För att övervinna problematiken blir förståelsen kring de primära drivkrafterna viktiga faktorer. Detta för att se hur utvecklingen mot ett cirkulärt arbete fortskrider. Syfte: Uppsatsens syfte är att öka förståelse kring vilka drivkrafter som är de mest primära som leder till en organisatorisk förändring mot en cirkulär ekonomi. Metod: Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv som ska öka förståelsen utifrån de intervjuade organisationernas uppfattning. Empirin formades utifrån semistrukturerade intervjuer med tre organisationer genom en Små-N- Studie. Studien startades med en litteraturstudie som formade uppsatsens inriktning och teorikapitel, ansatsen inom uppsatsen är abduktiv. Slutsats: Inom studien sågs det att de drivkrafter som berör både interna och externa faktorer har en större inverkan. Den mest primära interna drivkraften anses vara ledningen för att deras värderingar formar företag och de förändringarna som beslutas genomföra. Den mest primära externa drivkraften anses vara att förstärka företagens konkurrenskraft. Detta relaterar till att överleva i en värld som förändras och att anpassa sig utefter de förutsättning som kommer med en cirkulär ekonomi, ifrån marknaden och andra intressenter. Interna drivkrafter tenderar även till att leda till starkare hållbarhetsarbeten på grund av att sådana drivkrafter leder mer proaktiva förändringar. De externa drivkrafterna tenderar att orsaka mer reaktiva förändringar. / Background: Circular economy have during the last years gotten attention and been on the political agenda within Sweden and Europe due to an increased climate awareness. The circular economy refers to a closed value chain, which should replace the linear value chain due to its sustainability focus. The linear chain has since the industrial revolution caused a “tear and toss society”, which the circular economy is supposed to counteract. The fashion branch is today a market that produces a lot of waste, which would make the circular economy a more sustainable option. Despite the circular economy’s advantages there is still some problems regarding the companies’ changing processes. Therefore, the increased understanding of the primary driving forces regarding the development towards circular working methods becomes an important factor. Purpose: The purpose is to increase the understandings about which drivers that are the most primary for organizations that leads a change towards a circular economy. Method: The thesis is built on a qualitative method based on a hermeneutist perspective, which aims to increase understandings regarding drivers to a circular economy. The empiric came from semi-structured interviews with three organizations through a Small-N-Study. The thesis was based on a literature study that formed the essay’s alignment and theoretical framework. The thesis has an abductive approach. Conclusion: Within the study the drivers that is affected by both internal and external factors is shown having a bigger impact. The most primary internal driver is seen being the management and the founders due to their values which forms the company and the decisions about which changes to perform. The most primary external driver is to enhance the company’s competitiveness. The competitiveness relates to survival in a changeable world and to adjust to the conditions that comes with a circular economy, the market and other stakeholders. Internal drivers tend to lead stronger sustainability focus because of that those drivers causes more proactive changes. The external drivers tend to cause more reactive changes.