As the awareness of the impact of human activities on the environment, economy, and society has been brought to spotlight during the last decades, sustainable development has gained ever-increasing attention around the world. While industrial revolutions are critical for the efficiency of meeting customer needs, it is also crucial to address and reverse the depletion of Earth’s resources. That is why the concept of circular economy has been introduced and implemented in the manufacturing sector, which aims for a shift in paradigm towards closed-loop “systems that are restorative or regenerative by intention and design”. However, while bringing forward an amplitude of opportunities, there are challenges and barriers in the implementation of the principles of circular economy in manufacturing systems. This is where another area of science can contribute: Industry 4.0. Industry 4.0 refers to the incorporation of technological advancements in all stages of the life cycle to provide meaningful and real-time information, in order to aid decision-making regarding different functions of the manufacturing systems, i.e., business model, product design, and supply chain. It has been proven in literature that there are major opportunities in merging Industry 4.0 with circularity principles. However, there is a research gap on what the prerequisites are for a successful transition towards a more circular manufacturing system with the support of digital technologies. This research attempts to fill in this gap by conducting a qualitative study, interviewing practitioners and academics involved in real-life cases of such transitions. The study contributes to the existing body of knowledge by suggesting a list of seventeen prerequisites, categorised into three themes of cultural, organisational and business-related, and technical prerequisites. The main audience of this study is the manufacturing companies who want to increase their chances of success when embarking on a transition towards more circular manufacturing systems. / Under de senaste decennierna så har människans effekter på miljön, ekonomin och samhället kommit att få en allt större roll, och begreppet hållbar utveckling har kommit att få stort genomslag runt om i världen. Teknisk utveckling inom produktion, som historiskt sett mest bidragit till ökad effektivitet och bättre erbjudanden till kunderna, har i det här sammanhanget även en viktig roll i att vända utarmningen av jordens resurser. Begreppet cirkulär ekonomi, som introducerats och implementeras inom produktion, beskriver denna vändning. Begreppet syftar till ett paradigmskifte mot slutna "system som är återställande eller regenerativa genom avsikt och design". Förutom möjligheterna med cirkulär ekonomi inom produktion finns även en rad utmaningar och hinder med att införa cirkulära produktionssystem. Ett teknikområde som kan bidra till att åtgärda dessa utmaningar och hinder är Industri 4.0. Industri 4.0 förespråkar införandet av ny teknologi i alla stadier av en produkts livscykel, för att ge meningsfull information i realtid och hjälpa beslutsfattandet inom alla faktorer i ett produktionssystem: affärsmodell, produktutveckling och värdekedjor. Tidigare litteratur har rapporterat om stora möjligheter med att använda Industri 4.0 för ökad cirkulär ekonomi. Det finns dock en lucka i forskningen kring vilka förutsättningar som krävs för en lyckad övergång till mer cirkulära tillverkningssystem med stöd av digitala tekniker. Detta examensarbete försöker fylla denna lucka med hjälp av en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med industrirepresentanter och akademiker som deltagit i verkliga fall av sådana övergångar. Studien bidrar till tidigare litteratur genom att föreslå en lista med sjutton förutsättningar, kategoriserade i tre teman: kulturella-, organisatoriska och affärsmässiga-, och tekniska förutsättningar. Den huvudsakliga målgruppen för studien är tillverkande företagen som vill öka sina chanser att lyckas när man påbörjar en övergång till mer cirkulära tillverkningssystem.

Inom hälso- och sjukvården används stora mängder plast i allt från medicinska instrument till mat- och dryckesservering samt lokalvård. Plasten besitter egenskapersom både bidrar till att upprätthålla höga hygienkrav och skyddar mot livshotande virus. Stora mängder engångsplastprodukter används både eftersom det förenklarmaterialhantering för vårdpersonal samt eftersom flergångsprodukter ofta förknippas med infektionsrisker. Majoriteten av hälso- och sjukvårdens plastavfall förbrännsdäremot efter användning, vilket bidrar till ökade klimatförändringar och begränsarmöjligheterna att uppnå globala hållbarhetsmål. Då plasten anses nödvändig inomexempelvis sjukvården kan den inte helt fasas ut, däremot behöver materialåtervinningen öka. Ett hinder för återvinning är att plastavfallet potentiellt kan vara kontaminerat av läkemedel, kroppsvätskor eller smittförande ämnen som riskerar att vara hälso- ochmiljöskadliga. Plastavfall som blir kontaminerat kräver därför separat hantering frånövrigt avfall och ofta är det osäkert om avfallet är kontaminerat eller inte. Dennastudie ämnade att undersöka hur engångsplastprodukter hanteras inom hälso- ochsjukvården samt eventuella möjligheter och hinder för att skapa mer cirkulära plastflöden genom ökad materialåtervinning. Detta genom en kombination av en litteraturstudie och en fallstudie där möjliga åtgärder identifierades. Fallstudien genomfördes på lungmottagningen och kirurgavdelningen vid Gävle sjukhus där informationfrämst samlades in genom observationer och personlig kommunikation. Studien omfattar även en granskning av de besökta verksamheternas inköpsstatistik för att identifiera vilka plasttyper som förekommer i deras produkter. Resultatet tyder på att åtgärder för att underlätta en effektiv materialåtervinning avsjukvårdsplast kräver samarbete mellan aktörer i olika delar av produktens värdekedja, från de tillverkare som designar produkterna till de återvinnare som hanteraravfallet. För de besökta verksamheterna på Gävle sjukhus är några av de största hindren relaterade till platsbrist för utökad avfallssortering samt en stor variation av olikaplasttyper och material i de produkter som används. Slutsatser som kan dras är atten mer grundlig sammanställning av materialsammansättning i produkterna än densom återfinns i denna studie och en nära dialog med återvinnare krävs, för att implementera åtgärder för utökad materialåtervinning. En ökad utsortering av plastavfallfrån hälso- och sjukvården anses vara möjlig, men olika åtgärder kan krävas för olikatyper av plastavfall. / The healthcare sector consumes large amounts of plastic for different applications,from medical instruments to food and beverage service and facility maintenance.The properties of the plastics contribute to maintaining high hygiene standards andprovide protection against life-threatening viruses. Large quantities of single-useplastic products are used because it simplifies the work of healthcare staff and because reusable products are often associated with risks of infection. The majority ofplastic waste within healthcare is incinerated after use, which contributes to increased climate change and limits the opportunities to achieve global goals of sustainability. Since plastic is considered necessary within the healthcare sector, it cannot be completely phased out but the material recycling needs to be increased.  One obstacle to recycling is that the plastic waste can potentially be contaminated bypharmaceuticals, body fluids or infectious substances that risk being harmful tohealth and the environment. Contaminated plastic waste therefore requires separatehandling from other waste and it is often uncertain whether the waste is contaminated or not. This study aimed to investigate how single-use plastic products aremanaged within healthcare and potential opportunities and obstacles to create morecircular plastic flows through increased material recycling. This was done through acombination of a literature review and a case study where possible measures wereidentified. The case study was conducted at the Lung Department and the SurgeryDepartment at the Hospital of Gävle, where information was primarily collectedthrough a series of observations and personal communication. The study also includes an investigation of the purchasing statistics of the visited departments in orderto identify the types of plastic found in their products.  The results indicate that measures to facilitate an efficient material recycling ofhealthcare plastic require cooperation between actors in different parts of theproduct's value chain, from the manufacturers who design the products to the recyclers who handle the waste. For the visited departments at the Hospital of Gävle,some of the biggest obstacles are related to a lack of space for expanded waste sorting as well as a large variety of different types of plastic and materials in the productsused. Conclusions that can be drawn are that a more thorough compilation of material composition in the products than that found in this study, and a close dialoguewith recyclers, are required to implement measures for increased material recycling. An increased sorting of plastic waste from healthcare is considered possible,but different measures may be required for different types of plastic waste.

Sveriges textilkonsumtion har genom åren ökat och med det tillkommer även en större mängd avfall. Textilindustrins negativa påverkan på miljön diskuteras idag som ett av världens största miljöhot och kräver därför en förändring som kommer påverka både konsumenter och företag. Avfallshanteringen har hittills inte varit reglerad, men på grund av industrins påverkan på miljön har nu nya avfallsdirektiv föreslagits för att bekämpa klimatförändringarna. Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheten för att införliva principer om cirkulär ekonomi genom att använda upcycling som metod. Studien ämnar att studera hur upcycling kan användas i hemtextilföretag för att förlänga textilers livslängd. I studien undersöks potentialen, samt de utmaningar och möjligheter som uppkommer vid implementeringen av upcycling inom ett hemtextilföretag. Metoden som använts i denna studie är aktionsforskning, då författarna samarbetar med ett hemtextilföretag för att få en djupare förståelse och en mer verklighetsbaserad bild av processen. Denna metod anses vara mest lämpad då den öppnar upp för nya insikter och möjligheter inför nästkommande cykel. Resultatet baseras på en praktisk undersökning där produkterna påslakan och handdukar återanvändes för att skapa fyra stycken nya produktgrupper. Resultatet kompletteras med etablerad teori och kommentarer från hemtextilföretaget. De upcyclade produkterna demonstrerar att upcycling kan integreras i hemtextilföretag och ger svar på de utmaningar och möjligheter som tillkommer. Resultaten visar att upcycling inom hemtextil erbjuder betydande potential för innovation och hållbarhet, vilket öppnar upp för ytterligare forskning inom detta fält. Denna studie undersöker endast design- och produktionsperspektivet av upcycling, och avgränsar sig från det ekonomiska- och konsumentperspektivet. / Sweden's textile consumption has increased over the years, leading to a greater amount of waste. The textile industry's negative impact on the environment is now discussed as one of the world's greatest environmental threats, necessitating changes that will affect both consumers and companies. Waste management has not been regulated until now, but due to the industry's environmental impact, new waste directives have been proposed to combat climate change. The purpose of this study was to explore the possibility of incorporating principles of circular economy by using upcycling as a method. The study aims to examine how upcycling can be utilized in home textile companies to extend the lifespan of textiles. It explores the potential, as well as the challenges and opportunities that arise during the implementation of upcycling in a home textile company. The method used in this study is action research, as the authors collaborate with a home textile company to gain a deeper understanding and a more reality-based view of the process. This method is considered most suitable as it opens up new insights and opportunities for the upcoming cycle. The results are based on a practical investigation where products such as duvet covers and towels were reused to create four new product groups. The results are supplemented with established theory and comments from the home textile company. The upcycled products demonstrate that upcycling can be integrated into home textile companies and address the challenges and opportunities that arise. The findings suggest that upcycling within home textiles offers significant potential for innovation and sustainability, opening up further research in this field. This study only examines the design and production perspective of upcycling, excluding economic and consumer perspectives.

I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

BAKGRUND: En lösning på det rådande klimathotet är en samhällsomställning till cirkulär ekonomi, vilket kräver att företag anammar cirkulära affärsmodeller. SMF, små och medelstora företag, utgör en stor del av alla företag som påverkas av denna förändring. En cirkulär affärsmodell innebär att nya beteenden och prestationer ska uppmuntras och detta görs med hjälp av den ekonomiska styrningen. I denna samhällsomställning blir det därför relevant att undersöka hur den ekonomiska styrningen ska utformas i SMF med cirkulära affärsmodeller. SYFTE: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur ekonomisk styrning utformas i SMF med cirkulära affärsmodeller. Detta görs genom att analysera hur styrverktyg utformas och kombineras i styrpaketen i SMF med cirkulära affärsmodeller. GENOMFÖRANDE: Studien är en kvalitativ multipel fallstudie. Det empiriska materialet består av nio intervjuer som genomförts i tre fallföretag. Det empiriska materialet har sedan används för att identifiera likheter och skillnader mellan fallföretagen för att kunna dra slutsatser om företagens ekonomiska styrning. SLUTSATS: Studien visar att SMF, som vanligtvis har svag formell styrning, utformar starkare formell styrning då den administrativa styrningen och den långsiktiga planeringen ökar i betydelse och med en cirkulär affärsmodell. De informella styrverktygen är starkare än de formella styrverktygen och viktiga för den cirkulära affärsmodellen. Därmed existerar fortfarande en obalans i kombinationen mellan formella och informella styrverktyg men balansen blir något jämnare i och med en cirkulär affärsmodell. / BACKGROUND: One solution to the threat of climate change is the societal conversion to circular economy, which requires companies to develop and use circular business models. SMEs, small and medium sized enterprises, constitutes a large part of the companies that are affected by this change. A circular business model implies that new behaviors and performances must be encouraged by the companies. This is done through management control. Therefore, it is relevant to research how management control systems in SMEs with circular business models are formulated. AIM: The aim of the study is to contribute with knowledge about how management control systems are formulated in SMEs with circular business models. This is achieved by analysis of how individual management control systems are formulated and combined in a management control system package within SMEs with circular business models. COMPLETION: This study is a qualitative multiple case study. The empirical data consists of nine interviews, conducted in three case companies. The empirical data has been used to identify similarities and differences between the case companies in order to draw conclusions regarding the management control systems within these firms. CONCLUSION: This study shows that SMEs, who usually possesses weak formal controls, formulate stronger formal controls because the administrative controls and the long-range planning have a greater significance in a circular business model. The informal controls are stronger than the formal controls and important for the circular business model. Therefore, there is still imbalance between the combination of formal and informal controls, although the balance improves somewhat in a circular business model. / Mistra REES

Several boom segments form the crane boom. These segments are often truss structures formed out of circular hollow sections, which are welded together forming the truss joints. A adequate modelling of these truss joints is very important for operational strength and life. Due to the large boom sizes, efficient models are used in the finite element method, generally built of beam elements. These models have problems capturing the proper bending moments working in the truss joints. This is caused by a insufficient portrayal of the joint stiffness. In the literature several modelling techniques with beam elements are proposed, which capture the joint stiffness better. These different modelling methods are implemented in a parametric boom section and compared with a shell element FE model. From this comparison the most appropriate modelling method is selected, which improve the portrayal of internal loads and nominal stresses. With these improved nominal stress values, it is investigated to implement a different fatigue assessment. The structural stress can be calculated from the nominal stress in combination with stress concentration factor (SCF) equations. To implement the structural stress method as fatigue assessment, several modelling and extrapolation methods have been compared. Which lead to a method for evaluating the structural stress in a efficient matter. This method is compared with existing SCF K truss joint equations, from which a new set of SCF equations is derived. These equations are constructed from a larger dataset, hold a wider validity range and fit better with the FE models. When applying these SCF equations with the improved beam modelling method in a boom section, the structural stress is not adequately captured. This is caused by unsymmetrical stressed braces in the K truss joints. Both the modelling methods and SCF equations account for uniformly stressed braces forming the truss joints. More research needs to be conducted to this uneven behaviour. If the structural stress method needs to be implemented with efficient FE models, submodels out of shell elements combined with beam elements are recommended. For fatigue evaluation with the nominal stress method, beam models which account for the local joint flexibility give sufficient realistic results. / Flera kranarmsegment bildar kranarmen. Dessa segment är ofta fackverk utformade av cirkulära ihåliga profiler, som är sammansvetsade och bildar fackverkslederna. En ordentlig modellering av dessa fackförband är mycket viktig för dess driftsstyrka och livslängd. På grund av storleken används finita elementmetoden, vanligtvis uppbyggt av balkelement. Dessa modeller har problem med att beräkna de korrekta böjmomenten som uppstår i fackverkslederna. Detta orsakas av en otillräcklig beskrivning av ledstyvheten. I litteraturen föreslås flera modelleringstekniker med balkelement som tar hänsyn till ledens styvhet bättre. Dessa olika modelleringsmetoder implementeras i en parametrisk kranarmsektion och jämförs med en FE-modell med skalelement. Med denna jämförelse väljs den mest lämpliga modelleringsmetoden, vilket bör förbättra skildringen av interna belastningar och nominella spänningar. Med dessa förbättrade nominella spänningsvärden, undersöks det att genomföra en annan utmattningsbedömning. Den strukturella spänningen kan beräknas utifrån den nominella spänningen i kombination med spänningskoncentrationsfaktor- (SCF) ekvationerna. För att implementera strukturella spänningsmetoden som utmattningsbedömning, har flera modellerings- och extrapoleringsmetoder jämförts. Detta leder till en metod för att utvärdera den strukturella spänningen effektivt. Denna metod jämförs med befintliga SCF-ekvationer, från vilka en ny uppsättning SCF-ekvationer härleds. Dessa ekvationer är konstruerade från en större datauppsättning, har ett bredare giltighetsområde och passar bättre med FE-modellerna. När man applicerar dessa SCF-ekvationer med den förbättrade balkmodelleringsmetoden i en kranarmsektion, uppsamlas strukturella spänningar inte tillräckligt, detta orsakas av ojämna spänningar i diagonalelementen i fackverkslederna. Både modelleringsmetoderna och SCF-ekvationerna tar hänsyn till jämnt spända diagonalelement som uppstår i fackverkslederna. Mer forskning bör göras över detta ojämna beteende. Om den strukturella spänningsmetoden måste implementeras med effektiva FE-modeller, rekommenderas undermodeller av skalelement kombinerade med balkelement. För utmattningsutvärdering med den nominella spänningsmetoden, ger balkmodeller som tar hänsyn till den lokala ledflexibiliteten tillräckligt realistiska resultat.

This thesis investigates the integration of digital technologies (DT) within Product-Service Systems (PSS) and their role in promoting Circular Economy (CE) practices. Despite increasing recognition of digitalization in industries with PSS offerings, research on DT as a catalyst for CE, especially across organizations of various sizes, remains limited. This study explores how DT can revolutionize PSS, leading to more sustainable and efficient operations aligned with CE principles across varying industries sizes. The research employs a qualitative, multiple-case study approach, examining various industries to comprehend the diverse applications and implications of DT in PSS. Through an extensive review of existing literature and empirical data from case studies, the study identifies the implications, challenges, opportunities, and strategic dimensions of leveraging DT in PSS for CE. Key findings reveal that DT significantly enhances the efficiency, flexibility, and sustainability of PSS operations, aiding a transition towards CE. The study emphasizes the critical role of DT in resource optimization, waste reduction, and value creation, which are essential for sustainable business practices. However, it also underscores the diverse challenges faced by organizations, including technological adaptability, cost implications, and the need for tailored strategies across different organizational sizes. The thesis concludes with strategic insights for organizations, policymakers, and researchers, emphasizing the need for collaborative efforts to maximize the benefits of DT in PSS for promoting CE values. The study also advocates for a future where digital technologies are central to achieving a circular business model, and underlines the importance of strategic and effective technology adoption in the PSS sector. / Denna avhandling undersöker integrationen av digitala teknologier (DT) inom Produkt-Tjänstesystem (PSS) och deras roll i främjandet av praxis för cirkulär ekonomi (CE). Trots ökat erkännande av digitaliseringens roll inom industrier med PSS-erbjudanden, är forskningen om DT en katalysator för CE, särskilt för organisationer av olika storlekar, begränsad. Denna studie utforskar hur DT kan revolutionera PSS, vilket leder till en mer hållbar och effektiv verksamhet och metoder i linje med CE-principer över varierande industristorlekar. Forskningen använder en kvalitativ flerfallsstudieansats, och undersöker olika industrier för att förstå de mångsidiga applikationerna och implikationerna av DT i PSS. Genom en omfattande granskning av befintlig litteratur och empiriska data från fallstudier, identifierar studien implikationerna, utmaningarna, möjligheterna och de strategiska dimensionerna av att utnyttja DT i PSS för CE. Huvudsakliga slutsatser visar att DT avsevärt förbättrar effektiviteten, flexibiliteten och hållbarheten i PSS-verksamheter, vilket underlättar en övergång mot CE. Studien betonar DT:s kritiska roll i optimering av resurser, minskning av avfall och vidare värdeskapande, vilket är avgörande för att skapa en hållbar affär. Den lyfter dock också fram de mångfaldiga utmaningar som organisationer står inför, inklusive teknologisk anpassningsförmåga, kostnadsimplikationer och behovet av skräddarsydda strategier för olika organisatoriska storlekar. Avhandlingen avslutas med strategiska insikter för organisationer, beslutsfattare och forskare, och betonar behovet av samarbetsinsatser för att maximera fördelarna med DT i PSS för att främja CE-värderingar. Den förespråkar en framtid där digitala teknologier är centrala för att uppnå cirkulära affärsmodeller, och understryker vikten av strategisk och effektiv teknologiimplementering i PSS-sektorn.

This thesis presents a comprehensive exploration of the impact of EU battery regulations, Regulation (EU) 2023/1542, on end-of-life batteries, focusing on repurposing within the supply chain. We used both surveys and interviews to gather qualitative data from the stakeholders in the battery supply chain. These interviews dug deeper into aspects that the survey couldn´t fully capture, helping us better understand how EU regulations affect the supply chain. Results revealed a nuanced reality where EU regulations offer advantages by defining producer responsibilities, enhancing safety standards, and enabling data sharing. However, unintended consequences include competitive dynamics that may favor recycling over repurposing. Technical and organizational challenges, such as non-standardized battery designs and uncertainties regarding repurposed battery lifespans, also emerged. Various circular business models were explored under this environment, each requiring a functional value network and effective coordination among stakeholders. Overall this research contributes valuable insights as the EU seeks circularity in the battery supply chain. By addressing barriers, seizing opportunities, and fostering collaboration, it supports a sustainable and circular future in the EV battery chain, maximizing the value of initial investment and aligning with the goals of the energy transition. / Detta examensarbete presenterar en undersökning av effekten av EU:s batteriförordningar, förordning (EU) 2023/1542 som reglerar batterier vid livscykelns slut med fokus på återanvändning inom försörjningskedjan. Både enkäter och intervjuer använder för att samla in kvalitativa data från intressenter i batteriförsörjningskedjan. Intervjuerna gick djupare in på aspekter som enkäten inte kunde fånga fullt ut, vilket hjälpte oss att bättre förstå hur EU-förordningar påverkar försörjningskedjan. Resultaten avslöjade en nyanserad verklighet där EU-förordningarna erbjuder fördelar genom att definiera producentansvar, förbättra säkerhetsstandarder och möjliggöra datadelning. Dock uppstår oavsiktliga konsekvenser såsom konkurrensdynamik som kan främja återvinning framför återanvändning. Tekniska och organisatoriska utmaningar, såsom icke-standardiserade batteridesign och osäkerheter angående återanvända batteriers livslängd, framkom också. Olika cirkulära affärsmodeller utforskades i denna kontext, som alla förutsätter ett fungerade värdenätverk och effektiv samordning mellan intressenterna. Sammanfattningsvis bidrar denna forskning med värdefulla insikter i EU:s fortsatta strävan efter cirkularitet i batteriförsörjningskedjan. Genom att uppmärksamma hinder, utnyttja möjligheter och främja samarbete, stödjer forskningen en hållbar och cirkulär framtid i försörjningskedjan för elbilsbatterier. Detta maximerar värdskapandet från de ursprungliga investeringarna och ligger i linje med målen för energiövergången.

Modeindustrin har historiskt sett låtit människor uttrycka sin kreativitet och personlighet genom kläder, men den har också bidragit till överkonsumtion och negativa miljö- och sociala konsekvenser. För att skapa en mer hållbar modeindustri har cirkulära affärsmodeller utvecklats, där återanvändning och återvinning av kläder spelar en viktig roll. Second hand-försäljning möjliggör att kläder får ett nytt liv och minskar efterfrågan på nya produkter. Idag finns olika alternativ för second hand-försäljning, inklusive traditionella välgörenhetsorganisationer, second hand-butiker och digitala peer-to-peer plattformar. Studiens syfte är att fylla en viktig kunskapslucka genom att undersöka vilken varumärkesbyggande potential det finns med second hand-försäljning av sitt eget varumärke. I studien har både Aakers och Kellers varumärkesmodeller använts som en guide för den analysmodell som legat till grund för analys av resultatet. En tematisk analys har utförts för att analysera transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna som genomförts med både konsumenter samt medelstora svenska modeföretag. Resultatet av denna studie visar på att det finns betydande varumärkesbyggande potential med second hand-försäljning hos svenska modeföretag. Genom att fokusera på hållbarhet, kvalitet och bekvämlighet kan företagen skapa positiva varumärkesassociationer och attrahera olika kundsegment. Genom att involvera kunderna i cirkulära affärsmodeller kan företagen bygga och upprätthålla varumärkeslojalitet och skapa en stark gemenskap med sina kunder. / The fashion industry has historically allowed people to express their creativity and personality through clothing, but it has also contributed to overconsumption and negative environmental and social consequences. To create a more sustainable fashion industry, circular business models have emerged, where clothing reuse and recycling play a crucial role. Second hand sales give clothes a new life and reduce the demand for new products. Today, there are various options for second hand sales, including traditional charities, thrift stores, and digital peer-to-peer platforms. The purpose of the study is to fill a significant knowledge gap by investigating the brand building potential that could be achieved through second hand sales. Both Aaker's and Keller's brand models have been used as a guide for the analysis framework based on the thematic analysis of semi-structured interviews conducted with both consumers and medium-sized Swedish fashion companies. The results of this study demonstrate significant brand-building potential through second hand sales for Swedish fashion companies. By focusing on sustainability, quality, and convenience, companies can create positive brand associations and attract different customer segments. By involving customers in circular business models, companies can build and maintain brand loyalty and create a strong community with their customers.

The changing climate is a major driver for transitioning towards a Circular Economy (CE). However, conceptual discussions and business models related to CE are still emerging, thus considered to be inadequate and immature. One way to promote and accelerate a CE is through shifting towards Circular procurement (CP). Additionally, one major change needed for procurement in order to become circular, regards the assurance of follow-up and control of products and materials. However, there is limited research on CP in terms of collaboration and follow-up activities. Thus, this study explores how collaboration between an organization, its suppliers and customers can be strategically handled to support follow-up and control of products and materials within CP.  The chosen methodology consisted of a qualitative research design with an exploratory approach. A total of eleven semi-structured interviews were conducted. Derived from the theoretical findings coupled with empirical findings, a framework was developed to clearly map out the challenges related to CP, activities needed in procurement when transitioning to a CP as well as the potential outcomes of these. To ensure the relevance of the activities included in the developed framework, three out of the total eleven interviews were conducted with experts within the circular field, to validate the framework. In terms of the findings of this research, several important aspects related to how collaboration can promote integration of circularity within procurement to ensure follow-up and control of products and material were found. Firstly, a new type of internal collaboration between sales and the procurement department is needed. Besides this, the procurement function should focus on maintaining a long-term relationship with the suppliers, preferably already contracted ones. Further, due to the lack of knowledge related to the concept of CP, it was found that there is a need to integrate a preparation phase called phase 0 prior to the traditional steps of a procurement process. Finally, it was found that the integration of feedback and monitoring mechanisms, in form of documentation and checklists, is of importance to monitor and evaluate circular targets as well as document the lessons learnt to apply these in upcoming procurement processes. / Det förändrade klimatet är en viktig drivkraft för övergången till en Cirkulär Ekonomi (CE). Konceptuella diskussioner och affärsmodeller relaterade till CE håller fortfarande på att växa fram, och anses därför vara otillräckliga och omogna. Ett sätt att främja och påskynda en CE, är att växla mot cirkulära inköp (CI). En stor förändring som krävs för att inköpsfunktionen ska bli cirkulär, är att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material. Dock finns det begränsad forskning om CI vad gäller samverkan och uppföljningsaktiviteter. Således undersöker denna studie hur samverkan mellan en organisation, dess leverantörer och kunder kan hanteras strategiskt för att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material inom CI. Den valda metodiken bestod av en kvalitativ studie med ett utforskande förhållningssätt. Totalt genomfördes elva semi-strukturerade intervjuer. Med utgångspunkt från litteraturgenomgången tillsammans med analysen från insamlade data utvecklades ett ramverk för att tydliggöra utmaningar relaterade till CI, aktiviteter som behövs inom inköpsprocessen vid integration av cirkularitet, samt det potentiella resultatet och påverkan av dessa. För att säkerställa relevansen av aktiviteterna ingående i det utvecklade ramverket, genomfördes tre av de elva intervjuerna med experter som innehar kunskap kring cirkularitet. Syftet med dessa tre intervjuer var huvudsakligen för experterna att validera ramverket. När det gäller resultaten av denna studie hittades flera viktiga aspekter relaterade till hur samverkan kan främja integration av cirkularitet inom inköpsprocessen för att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material. För det första upptäcktes behovet av en ny intern samverkan mellan sälj och inköpsfunktionen. Utöver ökad kommunikation och samverkan mellan sälj och inköpsfunktionen, bör inköpsfunktionen fokusera på att upprätthålla en långsiktig relation med leverantörer. Vidare, på grund av bristen på kunskap relaterad till begreppet CI, fann man att det finns ett behov av att integrera en förberedelsefas som i denna studie kallas fas 0, före de traditionella stegen i en inköpsprocess. Slutligen fann man att det är viktigt att integrera återkopplings- och uppföljningsmekanismer i form av dokumentation och checklistor, för att kunna övervaka och utvärdera cirkulära mål samt dokumentera lärdomarna för att tillämpa dessa i kommande inköpsprocesser.