Bakgrund: Affärsmodeller som integrerar hållbarhet i verksamheten blir allt vanligare i dagens samhälle. Ett sätt att göra detta på är genom att förena produktförsäljning med tjänstefiering, vilket resulterar i konceptet produkt som tjänst (PST). För nya företag är ofta riskkapitalbolag ett attraktivt finansieringsalternativ och utgör därmed en betydande roll som möjliggörare för affärsmodeller av denna karaktär. Frågan är hur riskkapitalbolag i sin riskbedömning utvärderar startups med PST. Syfte: Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse för riskkapitalbolags riskbedömning. Vidare är syftet med denna studie att undersöka hur riskkapitalbolag utvärderar startups med - produkt som tjänst (PST) - i sin riskbedömning? Genomförande: Denna studie är av en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats som bygger på fyra intervjuer med fyra riskkapitalbolag. Respondenterna arbetar i företag som investerar riskkapital i startups. Respondenterna har valts för att få en insyn i hur riskkapitalbolags riskbedömning genomförs. Värdedrivare och finansiella barriärer för PST har applicerats på den riskbedömning som respondenterna redogjort för. Slutsats: Studien visar på att riskkapitalbolag inte har en specifik riskbedömning för företag med högre hållbarhet, utan de bedöms efter samma kriterier som traditionella affärsmodeller. Däremot kan PST med dess värdedrivare och finansiella barriärer visa på både styrkor och svagheter i riskkapitalbolags riskbedömning / Background: Business models which integrates sustainability in their business becomes more common today. For new business venture capital is often an attractive financing alternative and therefor constitutes a significant role as an enabler for these businesses. The question is how venture capital firms in their risk assessment evaluate these startups. Purpose: This study aims to contribute to an increased understanding of venture capital firms risk assessment. Furthermore, the purpose of this study is to examine how venture capital firms evaluate startups with product as a service in their risk assessment. Completion: This study is of a qualitative structure with an abductive approach that builds on four interviews from four different venture capital firms. The interviewees all work in firms that invest venture capital in startups. They have been chosen to gain insight in the riskassessment of venture capital firms. Value drivers and financial barriers related to PaaS have been applied to the risk assessment that the interviewees have described. Conclusion: The paper shows that venture capital firms does not have a specific riskassessment for companies with a higher grade of sustainability, instead they are assessed on the same basis as traditional business models. PST can however, with its value drivers and financial barriers, display both strengths and weaknesses in the risk assessment conducted by venture capital firms.

Bakgrund: Affärsmodeller som integrerar hållbarhet i verksamheten blir allt vanligare i dagens samhälle. Ett sätt att göra detta på är genom att förena produktförsäljning med tjänstefiering, vilket resulterar i konceptet produkt som tjänst (PST). För nya företag är ofta riskkapitalbolag ett attraktivt finansieringsalternativ och utgör därmed en betydande roll som möjliggörare för affärsmodeller av denna karaktär. Frågan är hur riskkapitalbolag i sin riskbedömning utvärderar startups med PST. Syfte: Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse för riskkapitalbolags riskbedömning. Vidare är syftet med denna studie att undersöka hur riskkapitalbolag utvärderar startups med - produkt som tjänst (PST) - i sin riskbedömning? Genomförande: Denna studie är av en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats som bygger på fyra intervjuer med fyra riskkapitalbolag. Respondenterna arbetar i företag som investerar riskkapital i startups. Respondenterna har valts för att få en insyn i hur riskkapitalbolags riskbedömning genomförs. Värdedrivare och finansiella barriärer för PST har applicerats på den riskbedömning som respondenterna redogjort för. Slutsats: Studien visar på att riskkapitalbolag inte har en specifik riskbedömning för företag med högre hållbarhet, utan de bedöms efter samma kriterier som traditionella affärsmodeller. Däremot kan PST med dess värdedrivare och finansiella barriärer visa på både styrkor och svagheter i riskkapitalbolags riskbedömning. / Background: Business models which integrates sustainability in their business becomes more common today. For new business venture capital is often an attractive financing alternative and therefor constitutes a significant role as an enabler for these businesses. Thequestion is how venture capital firms in their risk assessment evaluate these startups. Purpose: This study aims to contribute to an increased understanding of venture capital firms risk assessment. Furthermore, the purpose of this study is to examine how venture capital firms evaluate startups with product as a service in their risk assessment. Completion: This study is of a qualitative structure with an abductive approach that builds on four interviews from four different venture capital firms. The interviewees all work infirms that invest venture capital in startups. They have been chosen to gain insight in the risk assessment of venture capital firms. Value drivers and financial barriers related to PaaS have been applied to the risk assessment that the interviewees have described. Conclusion: The paper shows that venture capital firms does not have a specific risk assessment for companies with a higher grade of sustainability, instead they are assessed on the same basis as traditional business models. PST can however, with its value drivers and financial barriers, display both strengths and weaknesses in the risk assessment conducted by venture capital firms.

The fashion industry is one of the most heavily polluting industries in the world. The industry has traditionally operated through the linear economy utilizing a take-make-waste supply chain. The appearance of the circular economy has provided the fashion industry with the opportunity to change its business models to more circular alternatives. However, focusing mainly on improving operations and forecasting models in ways for prevention, previous research has not considered the role of unsold goods (or deadstock) in a circular economy. This study contributes to the literature on the circular economy through insight into how deadstock can be reduced using circular strategies. Using an abductive approach, a case study was made on a fashion company that is investigating the possibilities to reduce deadstock using circular strategies. The study combines findings from previous research with a thematic analysis based on data collected from interviews with managers and experts working at the case company to answer the proposed research questions and fulfill its purpose. The findings of the study show that the drivers of and barriers to circular strategies at the case company seem to correspond with previous research. The drivers seem to mainly be softer powers that encourage change, such as organization and culture, while the barriers tend to be harder powers that hinder the change, such as heavy investments and the need for technological advancement. Moreover, the company lacks drivers being hard powers, such as technology and financial incentives. The authors, therefore, argue that the lack of drivers forcing change is one of the reasons why the industry has not changed more yet. Additionally, deadstock reducing initiatives seem to share many similarities in drivers and barriers with circular strategies, the main difference being an attitudinal difference towards them. This spurs a discussion of the duality of Doing Good and Doing Right in sustainability efforts where it is argued that to truly become sustainable, an organization must be able to do both. This study implies that deadstock reduction should be incorporated into the circular economy utilizing the circular strategies. More collaboration needs to happen between the individual circular strategies, for example through shared data systems, coordinated management for all circular strategies, and shared collecting and sorting systems. Furthermore, although soft powers encouraging change are in place, no significant transition towards circularity is to be expected in the fashion industry until hard powers, such as enabling technological innovations, are in place to force the change. / Modeindustrin är en av världens mest förorenande industrier. Industrin har traditionellt sett drivits av den linjära ekonomin och använt en ta-producera-släng värdekedja. Den cirkulära ekonomins uppkomst har gett modeindustrin möjligheten att ändra dess affärsmodeller till mer cirkulära alternativ. Dock, genom att fokusera mer på förbättringar av tekniker och prognosmodeller, så har tidigare forskning inte undersökt osålda varors (eller deadstock) roll i en cirkulär ekonomi. Den här studien bidrar till litteraturen inom cirkulär ekonomi genom att tillföra insikter om hur deadstock kan reduceras genom cirkulära strategier. Med en abduktivansats utfördes en fallstudie på ett företag som undersöker möjligheterna att reducera överlager genom cirkulära strategier. Studien kombinerar insikter från tidigare forskning med insikter från en tematisk analys gjort på data från intervjuer med chefer och experter på fallföretaget för att svara på de föreslagna forskningsfrågorna och uppfylla sitt syfte. Resultatet av studien visar att drivkrafterna och barriärerna för cirkulära strategier på fallföretaget överensstämmer med tidigare forskning. Drivkrafterna är huvudsakligen mjukare i karaktär och uppmuntrar till förändring, såsom organisation och kultur, medan barriärerna tenderar att vara av hårdare karaktär och stoppar förändring, så som stora investeringar och ett behov av teknologiskutveckling. Därtill saknar fallföretaget drivkrafter av hårdare karaktär, såsom teknologiska och finansiella incitament, med förmågan att kunna tvinga fram förändring. Författarna till denna studie argumenterar därför för att avsaknaden av tvingande drivkrafter är en av de starkaste anledningarna till att modeindustrin ännu inte förändrats med signifikant och blivit mer cirkulär. Vidare tycks deadstock-reducerande initiativ dela många likheter i drivkrafter och barriärer med de cirkulära strategierna medan den huvudsakliga skillnaden tycks ligga i attityden gentemot de olika strategierna. Detta sporrade en diskussion om dualiteten i att Göra Bra och att Göra Rätt i hållbarhetsarbeten där det, för att bli helt hållbar, argumenteras för att organisationer måste kunna göra både och. Implikationerna av studier är att deadstock reducering borde tas med i den cirkulära ekonomin genom cirkulära strategier. Fler samarbeten måste dessutom ske mellan de olika cirkulära strategierna genom, till exempel, delade datasystem, ett koordinerat styrorgan församtliga cirkulära strategier och delade insamling- och sorteringssystem. Slutligen konstateras det att trots att mjukare krafter som uppmuntrar till förändring redan är verksamma så förväntas ingen signifikant omställning mot cirkularitet inom industrin ske om inte hårdare krafter, som möjliggörande teknologiska innovationer, kommer på plats för att tvinga till förändring.

I takt med att mänskliga aktiviteter har en allt större negativ påverkan på miljön, ökar behovet av ett mer omfattande hållbarhetsarbete i samhället. Här har företagen som en viktig aktör en stor roll att spela och att upprätta och redovisa en hållbarhetsrapport är ett sätt att bevisa för samhället hur de bidrar till en hållbar utveckling. Genom att hållbarhetsredovisa kan företagen öka sin trovärdighet kopplad till hållbarhetsrelaterade frågor och får en chans att bevisa hur de jobbar med CSR (Corporate Social Responsibility), det vill säga vilket samhällsansvar de väljer att ta. I dagens samhälle ställs inte längre frågan huruvida företagen ska jobba med hållbarhetsfrågor, utan hur och i vilken utsträckning det ska ske. Hållbarhetsredovisningen har därmed ökat drastiskt de senaste decennierna. I den här studien undersöks därför hur svenska företag jobbar med miljömässiga hållbarhetsrelaterade frågor enligt sina hållbarhetsrapporter och vilka förändringar som skett över tid. Den jämför även skillnaden i förändring över tid för identifierade väsentliga miljömässiga kategorier mellan privatägda och statligt ägda företag.Studien har utförts med hjälp av en blandad kvalitativ metod där innehållsanalyser har genomförts av sex företags hållbarhetsrapporter från åren 2014, 2017 och 2020. För att kunna göra en jämförelse mellan privatägda och statligt ägda företag, valdes tre privata och tre statliga företag ut att ingå i studien. Samtliga sex företag ska enligt lag upprätta en hållbarhetsredovisning. De mest väsentliga miljömässiga kategorierna i de analyserade rapporterna identifierades som avfall och cirkulära flöden, utsläpp av växthusgaser och energiförbrukning.Baserat på insamlade data från de analyserade hållbarhetsrapporterna samt företagens hemsidor, redovisas sammanfattat hur de sex företagen jobbar med hållbarhet. Detta sker i form av en inledande text och tabeller som inkluderar företagens åtgärder och framsteg, mål och policys, miljöbelastning i siffror samt finansiella nyckeltal.Studien har visat på varierande utveckling inom de identifierade väsentliga kategorierna, och mellan 2014–2020 har det gått att se en lika stor andel ökat som minskat hållbarhetsarbete i de analyserade hållbarhetsrapporterna. Vidare har de privatägda företagen visat sig i större utsträckning jobba med frågor kopplade till de kategorier som inkluderas i studien än de statligt ägda företagen. Hållbarhetsrapporterna från de privatägda företagen har även visat sig ha en högre jämförbarhet. / As human activities affect the environment more and more negatively the need for more extensive sustainability work in the society has become urgent. In this context companies as actors play a key role and by drawing up a sustainability report these companies can prove the society in how far they contribute to sustainable development. Through sustainability reporting companies may achieve higher credibility in respect to their sustainability work and get a chance to prove how they work with CSR (Corporate Social Responsibility), e.g. which responsibility they choose to take for the society. In today´s society it is no longer a question of if companies should work with sustainability but how and on which scale they should do it. Thus, sustainability reports have grown in number over the last decades. The aim of this study is to investigate how Swedish companies work with environmental sustainability according to their sustainability reports and which changes happened over the years. The study also compares differences over time between private limited and state-owned companies in respect to identified essential environmental categories.A mixed qualitative method is used by analyzing the sustainability reports of six companies of the years 2014, 2017 and 2020. In order to compare private limited and state-owned companies, this study contains the sustainability reports of three private limited companies as well as three sustainability reports of state-owned companies. All six of the companies are legally obligated to draw up a sustainability report each year. The most essential environmental categories identified in the reports are waste and circular flows, greenhouse gas emissions and energy consumption.This study has shown varying development within the identified most essential categories, and between 2014-2020 the sustainability reports show the same amount of increased as decreased sustainability work in the studied companies. The private limited companies have been found to work with questions connected to the categories included in this study to a greater extent than the state-owned companies. The sustainability reports from the private limited companies have also shown a greater comparability mostly because of the larger amount of data that is reported. / <p>2022-01-28</p>

Parisavtalets målsättning om att hålla temperaturökningen på jorden väl under 2°C såväl som målsättningar inom EU och Sverige att ställa om till cirkulära affärsmo-deller för att minska utsläppen av växthusgaser är fantastiska planer. Ändå kastas det omkring en miljon möbler årligen inom Europa. Kontorsmöbler är en produktgrupp som lämpar sig väl att cirkulera och genom cirkulära affärsmodeller som försäljning av återbrukade möbler och möbelpooler kan kontorsmöblernas livslängd förlängas. Både klimatpåverkan och resursanvändning kan reduceras när en cirkulär affärsmo-dell används. Den offentliga sektorn upphandlar i huvudsak nytillverkade kon-torsmöbler trots att återbruk kan spara både pengar och minska miljöbelastningen.I Söderhamns kommuns kretsloppsplan finns en indikator på att kommunen ska minska inköpen av nya kontorsmöbler med 20% till år 2025 (jämfört med år 2021). Söderhamns kommun har en möbelpool som tar emot möbler från kommunens in-terna verksamheter och distribuerar möblerna dit behov finns inom kommunen. I Söderhamns kommun saknas underlag på om det är kostnads- och klimatpåverkans-effektivt att använda sig av cirkulära affärsmodeller vid anskaffning av kontorsmöbler och så vitt vi vet har det inte tagits hänsyn till samhällsekonomiska effekter i liknande studier.Denna fallstudie jämför i fyra olika scenarier kostnader samt klimatpåverkan vid an-skaffande av kontorsmöbler med Söderhamns kommuns förutsättningar. Scenario 1 består av nyinköp, scenario 2 består av begagnade inköp och scenario 3 består av in-terncirkulering via en möbelpool. I scenario 4 redovisas kostnaderna för kontors-möblerna med kommunekonomiska effekter i form av minskade kostnader för för-sörjningsstöd och ökade skatteintäkter, medan klimatpåverkan är densamma som i scenario 3.Syftet med studien är undersöka vilket scenario som har lägst kostnads- samt klimat-påverkan. Datainsamlingen bestod av vetenskapliga artiklar, statistik från möbelpoo-len i Söderhamns kommun, miljövarudeklarationer (EPD) för utvalda kontorsmöb-ler, rapporter samt information från websidor. Resultatet visar att interncirkulation av kontorsmöblerna med en kommunekonomisk effekt har lägst kostnad och klimat-påverkan. / The Paris Agreement objective to keep the temperature increase on earth well be-low 2°C as well as goals within the European Union and Sweden to switch into cir-cular business models to reduce greenhouse gas emissions are great plans. Neverthe-less, around one million pieces of furniture are thrown away annually in Europe. Office furniture is a product group that is well suited to circulate, and the lifespan of the office furniture can be extended through circular business models such as the sale of used furniture and furniture pools. Use of material resources as well as cli-mate impact can be reduced when a circular business model is used. The public sec-tor procures newly manufactured office furniture, even though reuse can save money as well as reduce the environmental impact.In the cycle plan of Söderhamn municipality there is an indicator that the municipal-ity should reduce the purchase of new office furniture by 20% by the year 2025 (compared to 2021). The municipality of Söderhamn has a furniture pool that re-ceives furniture from different departments within the municipality and distributes the furniture wherever there is a need. In the municipality of Söderhamn there is a gap of knowledge whether using circular business models to purchase office furni-ture is effective in terms of impact on costs and climate, and as far as we know, soci-oeconomic effects have not been considered in similar studies.This case study compares costs and climate impact when office furniture is pur-chased within Söderhamn municipality conditions in four different scenarios. Sce-nario 1 consists of new purchases, scenario 2 consists of second-hand purchases and scenario 3 consists of internal circulation by a furniture pool. In scenario 4, the of-fice furniture costs take consideration to municipal economic effects in the form of reduced social security costs and increased tax revenue, while the climate impact is the same as in scenario 3.The purpose of the study is to investigate which scenario has the lowest cost and cli-mate impact. The data collection consisted of scientific articles, statistics from the furniture pool in Söderhamn municipality, environmental product declarations (EPD) for selected office furniture, reports, and information from websites. The re-sult shows that internal circulation of the office furniture with a municipal economic effect has the lowest cost and climate impact.

As the concept of sustainability and environmentalism is growing due to new customer demand and regulations, production industry is facing extreme challenges in rethinking their processes and implement sustainability measures. Several companies are taking reactive measures where changes are made on the shopfloor in form of altered operations. However, preventive measures are lacking in many cases since green production system design is being overlooked due to neglection of environmental improvements in capital investment projects. The objective of this thesis is to explore the current state of environmental sustainability in a production company on its capital investment project level and see how the sustainability work relates to corporate sustainability strategy. Also, the objective is to acquire an understanding of what approaches could be included in the design phase of a capital investment to make it more environmentally sustainable by design. The purpose is to construct a green design process for designing sustainable capital investments, both practically through an interactive case study, and through a conceptual guideline. An interactive case study has been conducted at AstraZeneca in Södertälje, Sweden, to achieve the objective of this thesis. Three other companies have been included for benchmarking, and thus best practice have been acquired. A structured literature review was also conducted with the purpose of acquiring knowledge on what possible lean and green, and circular approaches are suitable for designing capital investment projects. Sustainability is a well implemented concept on corporate level in those companies studied in this thesis. However, in relation to capital investment projects as part of production system design, the concept of sustainability is somewhat lagging, suggesting that the vision on becoming a green organization is recognized on higher managerial level, but not perceived on project level. This thesis provides the reader with a conceptual guideline which guides practitioners in what possible sustainability tools could be used in different stages of capital investment design to enhance circularity. A green design process for how to improve environmental sustainability in capital investment projects was also developed and tested practically at AstraZeneca, Södertälje. Production companies require an organizational cultural change towards a green mindset that allows them to invest in often expensive and resource demanding activities that follows from implementing green processes. Applying an approach of system thinking in capital investments by including green activities that reaches all organizations within the company (such as purchasing, operations, and maintenance) are advised. Production system design is generally neglected in industry and research which can be explained by the lack of structured development processes connected to capital investments. Neglecting production system design is occurring even though it is important because of the high costs and problems in altering production systems in hindsight. / Hållbarhet och ekologism är växande begrepp som på grund av ny kundefterfrågan och nya regelverk ställer produktionsindustrin inför stora utmaningar i att tänka om processer och implementera hållbara affärsmodeller. Flera företag tar reaktiva åtgärder där förändringar görs på fabriksgolvet genom förändrade processer. Däremot saknas i flera fall förebyggande åtgärder då företag ser förbi hållbar design av produktionssystem genom att ignorera möjligheten till hållbara förbättringar i kapitalinvesteringsprojekt. Målet med denna uppsats är att beskriva nuvarande tillämpning av ekologisk hållbarhet i producerande företag på projektnivå i kapitalinvesteringsprojekt för att se hur hållbarhetsarbetet relaterar till hållbara företagsstrategier. Uppsatsen tillhandahåller även kunskap kring vilka hållbara metoder som kan implementeras i designfasen hos kapitalinvesteringsprojekt för att göra dessa mer hållbara från start. Kunskapen har använts för att konstruera en process för systematiskt hållbarhetsarbete för att designa gröna och hållbara kapitalinvesteringar. Både en praktisk och en konceptuell process har konstruerats. För att uppnå målet med uppsatsen har en interaktiv fältstudie genomförts på AstraZeneca i Södertälje, där tre andra producerande företag har inkluderats för att samla kunskap om hur andra företag arbetar med hållbarhet i kapitalinvesteringsprojekt. En litteraturstudie har också utförts med syfte att inhämta kunskap kring vilka cirkulära och gröna leanverktyg som kan användas vid design av kapitalinvesteringsprojekt. Hållbarhet är väl implementerat på organisatorisk nivå i de företag som studerats i denna studie. Däremot faller hållbarhet efter i kapitalinvesteringsprojekt, och därmed design av produktionssystem, vilket tyder på att det finns en vision om att bli ett grönt företag på organisatorisk nivå men som inte syns på projektnivå. Denna uppsats tillhandahåller läsaren med en konceptuell process vilken guidar användaren i vilka möjliga verktyg som kan användas i de olika stegen vid kapitalinvesteringsprojekt. En praktisk process för hur ekologisk hållbarhet kan förbättras i kapitalinvesteringsprojekt har också konstruerats och testats på AstraZeneca i Södertälje. Producerande företag kräver en organisatorisk grön kulturförändring som tillåter dem att investera i ofta dyra och resurskrävande aktiviteter som grundas i implementering av gröna processer. Mer uppmärksamhet bör riktas mot systemtänk i kapitalinvesteringar genom att inkludera gröna aktiviteter som genomsyrar hela organisationen på produktionsnivå, inköpsnivå och underhållsnivå bland andra. Design av produktionssystem ignoreras generellt i industrin och akademin vilket kan förklaras av avsaknaden av strukturerade utvecklingsprocesser kopplade till kapitalinvesteringar. Detta trots vikten av designarbete av produktionssystem då förändringar i systemet i efterhand ofta är både dyrt och problematiskt.

Today's society rests upon a mainly linear approach where the make-use-dispose model dominates. At this moment, it is undeniable that human activity and the use of virgin resources has led to major negative impacts on the environment, which makes today's linear approach unsustainable. Considering the climate impacts that stem from the real estate and building industry, there is an urgent need to transition to more sustainable practices in order to contribute to the mitigation of the global climate crisis. One possible way to do this is to implement circular business models in the building industry that focuses on recovery, reuse and recycling of materials and decoupling economic growth from use of finite resources. Tenant adaptations are a significant part of commercial real estate businesses taking place frequently, often ensuing mindless renovations and vast amounts of material waste. This study aims to increase the understanding of what challenges and enablers individual real estate companies face when they venture towards more circular practices in tenant adaptations. The Resource Based View and the Moderating Role of External Factors will allow a holistic analysis of the matter, including both the internal and external perspective. The findings suggest an immature external environment where circular tenant adaptations do not currently present a market advantage. However, with the increase of CE-related legislation and public concern, the study shows that investing in resources such as knowledge, stronger relations in the value chain (mainly clients and contractors) and material banks, will in time become important in order to successfully implement CBM’s in tenant adaptations. The study contributes with the individual organizations perspective when pursuing implementation of CBM’s in tenant adaptations. / Dagens samhälle vilar på ett huvudsakligen linjärt synsätt där förbruknings-modellen dominerar. För närvarande är det obestridligt att mänsklig aktivitet och användning av jungfruliga resurser har lett till stora negativa effekter på miljön, vilket gör dagens linjära förhållningssätt ohållbart. Med tanke på klimatpåverkan som härrör från fastighets- och byggbranschen finns det ett akut behov av att övergå till mer hållbara metoder för att bidra till att mildra den globala klimatkrisen. Ett möjligt sätt att göra detta är att implementera cirkulära affärsmodeller i fastighets- och byggbranschen som fokuserar på återvinning och återbruk av material samt en frikoppling av ekonomisk tillväxt från användning av ändliga resurser. Hyresgästanpassningar, som frekvent äger rum, är en betydande del av den kommersiella hyresverksamheten, med efterföljande renoveringar och stora mängder byggnadsavfall. Denna studie syftar till att öka förståelsen för vilka utmaningar och möjliggörare enskilda fastighetsbolag står inför när de närmar sig mer cirkulära arbetssätt i hyresgästanpassningar. Den resursbaserade synen och de externa faktorers modererande roll, som tillsammans bidrar till ett internt och externt perspektiv, kommer att möjliggöra en holistisk analys av ämnet. Resultaten tyder på en omogen extern miljö där cirkulära hyresgästanpassningar för närvarande inte utgör en marknadsfördel. Dock, med ökande CE-relaterad lagstiftning och allmänhetens intresse visar studien att investeringar i resurser som kunskap, starkare relationer i värdekedjan (främst kunder och entreprenörer) och materialbanker, med tiden kommer bli viktigt för att framgångsrikt kunna implementera cirkulära arbetsmodeller i hyresgästanpassningar. Studien bidrar med den enskilda organisationens perspektiv när det gäller implementering av cirkulära arbetsmodeller i hyresgästanpassningar.

Samhället försöker ställa om från en linjär ekonomi, som varit normen, till en cirkulär ekonomi (CE): en ekonomi som genomsyras av att förlänga produkters livslängd, konsumera mindre och ta tillvara på de ändliga naturresurser som finns kvar. Avfall är något som inte ska ses som avfall, men som resurs i det cirkulära. Till hjälp finns styrdokument, lagstiftning och verktyg att ta del av, på internationell, nationell och lokal nivå, ett av dem är EUs avfallshierarki. I fallstudien undersöks hur medarbetare på Malmöbaserade Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag) arbetar med cirkulära flöden och CE i sitt vardagliga arbete, hur de ser på avfallshierarkin och hur de förhåller sig till styrdokument. Semistrukturerade intervjuer användes som metod och totalt intervjuades tio anställda på företaget. Resultatet visar att medarbetarna på Sysav, på grund av deras olika erfarenheter och yrkesroller, arbetar väldigt olika med cirkulära flöden, och har olika tankar kring vad det innebär. Det framkommer en rad nya idéer till förbättringar och effektiviseringar som skulle kunna implementeras. Slutligen visar Sysav som företag att det finns en rad åtgärder som kan tillämpas för skapa fler cirkulära flöden. / The society is actively trying to change from a linear economy, which has been the norm, to a circular economy: a society permeated by extending the life of products, consuming less and making use of the finite natural resources that remain. Waste is something that should be seen as resources. There are guiding documents, legislation and tools, like the EU’s waste hierarchy, to follow and make use of, at an international, a national and a local level. This case study examines how employees at Malmö-based Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag) work with circular flows and circular economy in their everyday work, how they view the waste hierarchy and how they relate to governing documents. Semi-structured interviews were used as the method and ten employees at the company were interviewed. The result shows that the employees at Sysav, due to their different experiences and professional roles, work very differently with circular flows, and have different ideas about what it means. A number of new ideas for improvements and efficiencies emerge that could be implemented. Finally, Sysav as a company shows that there are a number of measures that can be applied to create more circular flows.

Den linjära metodiken för användning av produkter i byggsektorn är huvudorsaken till uttömning av naturresurser och uppkomsten av avfall. Inom byggindustrin är förbränning det vanligaste sättet att göra sig av med avfall. Genom att integrera cirkulära flöden kan den linjära metodiken motverkas vilket leder till att livcykeln för produkterna förlängs. Standardiseringen som industriellt byggande kräver är en förutsättning för att cirkulära flöden ska kunna nyttjas. Detta då avfallet uppstår i större volymer och i renare fraktioner. Det kan dock konstateras att det inte är nog studerat vilka cirkulära flöden som finns och som är användbara för industriella byggföretag. Det finns således en motivering till syftet i studien som är att undersöka vilka cirkulära flöden industriella byggföretag kan använda sig av för att minska avfall som går till förbränning och deponi. Målet med examensarbetet är således att först och främst kartlägga det industriella byggföretagets avfall för trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell. Vartefter olika cirkulära flöden för dessa material ska hittas och presenteras utifrån hur väl de presterar i parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan. För att stödja detta arbete har följande två forskningsfrågor tagits fram; Vilka är orsakerna till uppkomsten av avfall av trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell hos industriella byggföretag och hur kan detta avfall klassificeras i olika kategorier? Vilka cirkulära flöden kan industriella byggföretag implementera baserat på sitt avfall? För att svara på den första forskningsfrågan har en kartläggning genom mätningar i det industriella byggföretagets fabrik utförts. Sedan har datan från dessa mätningar kategoriserats och katalogiserats för att kunna dra slutsatser om orsakerna till uppkomsten av avfallet samt inom vilka kategorier det kan klassificeras. Från resultatet för kartläggningen kunde det konstateras att den största orsaken till uppkomsten av avfall var kapspill, detta för samtliga studerade material. För trävirket kunde slutsatsen dras att den största andelen materialspill hamnade inom längdintervallet 0–149 mm. För skivmaterialen gips och plywood uppstod avfallet i areor mindre än 0,5 m2, där det enbart för glasroc och fermacell fanns avfall i areor över 0,5 m2. Genom mätningarna kunde det konstateras att fermacell och glasroc stod för störst mängd avfall. För att svara på forskningsfråga två har först och främst en litteraturstudie kring vilka cirkulära flöden som finns gjorts. För de cirkulära flöden som är genomförbara för det industriella byggföretaget har resultatet för parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan presenterats för de cirkulära flödena. I analysen har sedan resultaten för de olika cirkulära flödena rangordnats inom varje parameter. De cirkulära flöden som har hittats för träprodukterna är intern och extern fingerskarvning, intern och extern biokolstillverkning, internt ekologipaket samt extern spånskivstillverkning. För skivmaterialen var det endast materialåtervinning för att göra nya skivmaterial som hittades. För ekonomiparametern var det extern fingerskarvning som visade sig vara mest fördelaktig. För parametern för utsläpp av koldioxidekvivalenter så var det intern biokolstillverkning som var mest fördelaktig och för logistikparametern var det extern biokolstillverkning som var mest fördelaktig. För den sista parametern, avfallstrappan, var det de tre flödena intern och extern fingerskarvning samt det interna ekologipaketet som hade de bästa resultaten. Extern biokolstillverkning visade sig även vara det enda cirkulära flöde som placerades i övre halvan av rangordningen för samtliga parametrar. / The linear methodology of using products in the construction sector is the main reason for the depletion of natural resources and the production of waste. In the construction industry energy recovery is the most common way of disposing of waste. By integrating circular flows the linear methodology can be counteracted, which leads to an extended life cycle for products. The standardization that industrialized construction requires is a prerequisite for circular flows to be utilized, since the waste occurs in larger volumes and in cleaner fractions. However, it has been established that there in not enough research about which circular flows that exist and can be used by industrialized construction companies. There is thus a justification for the purpose of this study, which is to investigate which circular flows industrialized construction companies can use to reduce waste that goes to energy recovery and landfill. The goal of the thesis is thus first and foremost to map the industrialized construction company’s waste for timber, gypsum, glasroc and fermacell. Where different circular flows for these materials are to be found and then presented based on how well they perform in the parameters of economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy. To support this work, two research questions have been developed; What are the causes of production of timber, gypsum, glasroc and fermacell waste in industrialized construction companies and how can this waste be classified into different categories? Which circular flows can industrialized construction companies implement based on their waste? To answer the first research question, a mapping through measurements in the industrial construction company’s factory has been carried out. Where the data from these measurements then has been categorized and cataloged to be able to come to conclusions about the causes of the origin of the waste and into which categories it can be classified. From the results of the mapping, it could be stated that the biggest cause for waste was spillage. For the timber, it could also be determined that the largest proportion of waste ended up within the length range 0-149 mm. For the board materials gypsum and plywood, the waste occurred in areas smaller than 0.5 m2. Only glasroc and fermacell occurred in areas over 0.5 m2. Through the mapping, it could also be established that fermacell and glasroc accounted for the largest proportions of waste. To answer the second research question, a literature study has been conducted to find which circular flows that exist. For the circular flows that were feasible for the industrial construction company, their results for the parameters economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy have been presented. In the analysis, the results for the different circular flows have been ranked within each parameter. The circular flows that have been found for the timber products are internal and external finger jointing, internal and external biochar production, internal ecology package and external particle board production. For the board materials, only material recycling to make new board materials were found. For the economy parameter, external finger jointing was the most beneficial. For the parameter for emissions of carbon dioxide equivalents, it was internal biochar production that was most beneficial. For the logistics parameter, external biochar production was the most beneficial. For the last parameter, the waste hierarchy, it was the three flows internal and external finger jointing and internal ecology package that had the best results. External biochar production was also the only circular flow placed in the top half of the ranking for all parameters.

Varje år produceras ungefär 100 miljoner ton jungfruligt bergmaterial i Sverige.Generellt ligger återvinning i stort fokus idag. Trots detta och högt användande av resurser är återvinningen av bergmaterial i Sverige lägre än i många andra länder.Masshanteringen för bergmaterial är en komplex process eftersom transporterna är tunga och kan vara svåra att hantera enligt den lagstiftning som gäller. Detta leder till att massor hanteras olagligt och riskerar att skada miljö och människors hälsa. En cirkulär ekonomi är ett slutet kretslopp som fokuserar på återanvändning och minska deponi. Byggsektorn står för 60% av de globala utvunna naturresurserna och en stor mängd kan återanvändas om masshanteringen blir mer cirkulär. Cirkulär ekonomi berör hela byggsektorn därav är det svårt för en aktör att genomföra förbättringar på enskilt håll. NCC Industry AB har tagit initiativ till examensarbetet med förhoppning att de ska få en ökad återvinning och bli mer hållbara i sitt arbete. Genom lokal samverkan genomförs intervju och enkätundersökningar för att skapa öppen dialog mellan aktörerna i hanteringskedjan och få en helhetssyn över situationen. Syftet med arbetet är att bidra till ökat värde av cirkulär masshantering och att minska deponerade mängder av mineraliska produkter.Målet är att se om goda arbetssätt och strategi kan hittas genom lokal samverkan för att få en bättre cirkulär masshantering som gynnar miljön och NCC som företag.Rapporten innehåller en litteraturstudie som granskar tidigare forskning och utredningar om återvinning av massor inom bygg- och anläggningsbranschen. För att få en helhetssyn har information samlats in från olika källor. Enkäter och intervjuer har gjorts med företag, kommuner och myndigheter om deras syn på återvinning av mineraliska material.Resultat av enkät och intervju påvisar att majoriteten anser att lösningen för att öka återvinningen av bergmaterial är att samverka mellan aktörer inom regionen. Företagen konkurrerar mellan varandra i upphandlingar där beställarna inte inkluderar återvunnet material, utan det är det lägsta priset som är drivkraften i vem som vinner anbudet. Företagen önskar att beställarna föreslår återvunnet material i anbudet. Företagen försöker återvinna och återanvända överskottsmassor genom att leta strategiska ytor för återvinning. Det saknas ett system för att registrera och dela tillgång till massor mellan företag. NCCs återvinningsgrad inkluderar endast material som gått igenom en återvinningsprocess. Om återanvändning av entreprenadberg som uppstår skulle klassas som återvinning skulle NCC gå från en återvinningsgrad på 3,8 procent till 16 procent. Producenter och leverantörer upplever svårigheter i att ta ansvar för situationen. Det saknas en tydlig väg att gå från jungfruligt till återvunnet material. Frågan måste adresseras till beslutsfattare inom olika sektorer. Det kan vara svårt för enskilda iiaktörer att vidta åtgärder på egen hand men det är möjligt. Genom samverkan och öppen dialog mellan alla parter kan andelen återvunna material öka. Men någon måste våga ta första steget in i ledarrollen mot en grönare byggprocess. / Each year, approximately 100 million tons of virgin rock material is produced in Sweden. In general, recycling is a major focus today. Despite this and the high use of resources, the recycling of rock material in Sweden is lower than in many other countries. The bulk handling of rock materials is a complex process because the transports are heavy and can be difficult to handle according to the applicable legislation. This leads to masses being handled illegally and risks damaging the environment and human health. A circular economy is a closed loop that focuses on reuse and reducing landfill. The construction sector accounts for 60% of global extracted natural resources and a large amount can be reused if mass management becomes more circular. Circular economy affects the entire construction sector, therefore it is difficult for an actor to implement improvements in one place. NCC Industry AB has taken the initiative for the degree project with the hope that they will have increased recycling and become more sustainable in their work. Through local collaboration, interviews and surveys are carried out to create an open dialogue between the actors in the management chain and to get a holistic view of the situation.The purpose of the work is to contribute to increased value of circular mass handling and to reduce deposited amounts of mineral products.The goal is to see if good working methods and strategy can be found through local collaboration to get a better circular mass management that benefits the environment and NCC as a company.The report contains a literature study that examines previous research and investigations on the recycling of masses in the construction industry. In order to get a holistic view, information has been collected from various sources, including surveys and interviews with companies, municipalities and authorities about their views on the recycling of mineral materials.The results of the survey and interview show that the majority believe that the solution to increase the recycling of rock material is to cooperate between actors within the region. The companies compete with each other in procurements where the orders do not include recycled material, but it is the lowest price that is the driving force in who wins the tender. The companies wish that the customers propose recycled material in the tender. The companies try to recover and reuse surplus masses by looking for strategic areas for recycling. There is a lack of a system to register and share access to lots between companies. NCC's recycling rate includes only materials that have gone through a recycling process. If the reuse of contract rock that occurs was classified as recycling, NCC would go from a recycling rate of 3.8 percent to 16 percent.ivProducers and suppliers experience difficulties in taking responsibility for the situation. There is no clear path to go from virgin to recycled material. The issue must be addressed to decision-makers in various sectors. It can be difficult for individual actors to take measures on their own, but it is possible. Through collaboration and open dialogue between all parties, the proportion of recycled materials can increase. But someone must dare to take the first step into the leadership role towards a greener construction process.