In modern software landscapes multiple applications usually share one database as their single point of truth. All these applications will evolve over time by their very nature. Often former versions need to stay available, so database developers find themselves maintaining co-existing schema version of multiple applications in multiple versions. This is highly error-prone and accounts for significant costs in software projects, as developers realize the translation of data accesses between schema versions with hand-written delta code. In this demo, we showcase INVERDA, a tool for integrated, robust, and easy to use database versioning. We rethink the way of specifying the evolution to new schema versions. Using the richer semantics of a descriptive database evolution language, we generate all required artifacts automatically and make database versioning foolproof.

Reviewed Work(s): Das System der Partikelverben mit „an“. Eine konstruktionsgrammatische Untersuchung (Sprache und Wissen. 12) by Marc Felfe. Review by: Alexander Lasch.

Commenting on a performance of two musical works that were played as the starting point for this discussion – Anton Webern’s Drei kleine Stücke (1914) for violoncello and piano op. 11 and Helmut Lachenmann’s Ein Kinderspiel (1980) for piano – Jörn Peter Hiekel observes that speaking about music and speaking through music particularly condition one another in new music. Both Webern and Lachenmann, by different compositional means, condense familiar musical gestures until they turn into a »language of their own«. In Lachenmann’s work, which refers to well-known children songs, this process is closely connected to what Albrecht Wellmer has called »wordliness« (Welthaltigkeit). More generally, the serialist »rebellion against music’s resemblance to language« (Adorno) shows a paradoxical twist towards sedimentation in the form of a new emerging language, as Clemens Gadenstätter explains with reference to Karlheinz Stockhausen’s Gruppen (1955–56). In new music musical idioms have been thoroughly destabilized yet always re-contextualized within established formulae. The panellists agree on a notion of both language and music that is not conceived as a closed system, but rather a network of relations transformed in time. Hence no distinct boundary can be drawn between syntax and semantics in music, nor is there any musical language that communicates a universal meaning (despite Joseph Haydn’s claim to the contrary). In addition – as anecdotes from Luigi Nono and Helmut Lachenmann document – the ambiguity of musical meaning is also relevant for composers who might be (favourably) surprised by unorthodox performances of their works that seemingly contradict the composers’ intentions, but in fact contribute to unfolding the multiplicity of meanings in a work.

Elektronisch verfügbare Daten aus der Gesundheitsversorgung, sogenannte Real-World Data (RWD), gewinnen zunehmend an Bedeutung für die Forschung, insbesondere in der Pharmakovigilanz und der Arzneimittelsicherheit. Die Schaffung von kollaborativen Forschungsnetzwerken, wie beispielsweise Observational Health Data Sciences and Informatics (OHDSI) oder European Health Data and Evidence Network (EHDEN) stoßen auf positive Resonanz, um die Potenziale von RWD zu nutzen und die Reproduzierbarkeit und Verlässlichkeit von Forschungsergebnissen retrospektiver Beobachtungsstudien zu verbessern. Eine Beteiligung deutscher Universitätskliniken mit RWD der stationären Versorgung fehlt bisher, vor allem weil die qualitativen Eigenschaften der Medikationsdaten aktuell eine Hürde darstellen. In dieser Arbeit wird daher untersucht, wie die Sekundärnutzung von Medikationsdaten der klinischen Versorgung in retrospektiven Beobachtungsstudien in internationalen Forschungsgemeinschaften am Beispiel von OHDSI unter Wahrung der semantischen Bedeutung ermöglicht werden kann. Initial wird ein Scoping Review durchgeführt, um zu ermitteln, wo die Schwerpunkte der Nutzung des Datenmodells Observational Medical Outcomes Partnership (OMOP) derzeit liegen. Es werden die Anforderungen an die Daten in OMOP seitens der Forschungsgemeinschaft OHDSI ermittelt und mit dem IST-Zustand der Medikationsverordnungen am Beispiel des Universitätsklinikum Carl Gustav Carus Dresden (UKD) abgeglichen. So werden die Inhibitoren identifiziert, welche im Widerspruch zu den Anforderungen stehen. Korrektive Maßnahmen zur Reduktion der Inhibitoren werden konzipiert, umgesetzt und anschließend quantitativ und qualitativ bewertet. Zudem untersucht die Arbeit, wie eine notwendige Transparenz möglicher, verbleibender Limitierungen gewährleistet werden kann. Das durchgeführte Scoping Review zeigt eine über die vergangenen Jahre stetig zunehmende Bedeutung des Datenmodells OMOP für die Durchführung von Studien unter Verwendung von Daten aus mehreren Ländern. In Deutschland fokussiert sich die Forschung im Kontext OMOP bislang auf die Betrachtung von Trends, des Datentransfers, Mappings und der Entwicklung von Konzepten. Eine aktive Beteiligung an der Durchführung von Studien mit medizinischen Fragestellungen unter Nutzung von OMOP findet aktuell nicht statt. Zur Verwendung von Medikationsverordnungen in OMOP müssen die Daten strukturiert und unter Verwendung von internationalen Terminologien wie ATC und RxNorm vorliegen. Allerdings zeigt eine Analyse über mehrere Standorte in Deutschland, dass Medikationsverordnungen überwiegend unstrukturiert und ohne belastbare Zuordnung standardisierter, internationaler Klassifikationen dokumentiert werden. Dieses Ergebnis bestätigt sich auch bei der Untersuchung der Medikationsverordnungen des UKD der Jahre 2016 bis 2020. Die in dieser Arbeit entwickelten und durchgeführten Maßnahmen wurden abgeleitet aus der Teilnahme an einem Pilotprojekt der European Medicines Agency (EMA) und fokussieren auf der Verbesserung der Datenstruktur sowie der Überführung der Medikationsverordnungen nach RxNorm. So konnte der Grad der Klassifizierung der Medikationsverordnungen des UKD unter Verwendung der Standard-Terminologie RxNorm von initial 0% auf 66,39% erhöht werden. Des Weiteren wird durch eine interaktive Visualisierung der Datenstruktur und des Grades der Überführbarkeit von ATC Codes nach RxNorm eine Transparenz der Ergebnisse geschaffen. Die Beantwortung aller in dieser Arbeit gestellten Forschungsfragen schafft die Voraussetzung, um zukünftig an retrospektiven Beobachtungsstudien der OHDSI Forschungsgemeinschaft teilzunehmen zu können. Die semantische Bedeutung der Medikationsverordnungen, auch unter Verwendung internationaler Terminologien wie RxNorm, bleibt dabei gewahrt. Zusätzliche Transparenz kann Forschenden und Versorgenden helfen, die Datenqualität im Sinne der Strukturiertheit der Medikationsverordnungen am UKD in Zukunft bereits zum Zeitpunkt der Entstehung zu verbessern.:Zusammenfassung V Abstract VII Symbole und Abkürzungen XV 1 Einleitung 1 1.1 Motivation 1 1.2 Offene Herausforderungen 5 1.3 Ziele und Fragestellungen der Arbeit 7 1.4 Struktur der Arbeit 8 2 Hintergrund 9 2.1 Datenintegrationszentrum 9 2.2 Medizininformatik Initiative Kerndatensatz 10 2.3 OMOP Common Data Model 12 2.4 ATHENA und Standardisierte Vokabulare 14 2.5 OHDSI ETL Werkzeuge 14 2.6 OHDSI Data Quality Dashboard 15 2.7 Relevante Terminologien 17 2.7.1 Die Anatomisch-Therapeutisch-Chemische (ATC) Klassifikation 17 2.7.2 RxNorm 19 3 Materialien und Methoden 21 3.1 Material 21 3.1.1 Verwendete Daten 21 3.1.2 Datentransfer 25 3.1.3 Infrastruktur 27 3.2 Literaturrecherche 28 3.2.1 Identifikation von Publikationen 29 3.2.2 Einschluss und Ausschluss von Publikationen 29 3.2.3 Kategorisierung von Publikationen 30 3.3 Anforderungsanalyse 31 3.3.1 Anforderungen seitens des Datenmodell OMOP 32 3.3.2 Analyse Studienprotokolle von OHDSI Studien 32 3.4 Identifikation von Inhibitoren 35 3.4.1 Stichprobenanalyse von Routinedaten an MIRACUM Standorten 35 3.4.2 Systematische Analyse der Medikationsdaten am UKD 36 3.5 Maßnahmen zur Reduktion der Inhibitoren 37 3.5.1 Maßnahmen am Beispiel einer EMA Studie 38 3.5.2 Maßnahmen - Datenstruktur 40 3.5.3 Maßnahmen - Terminologie 44 3.6 Bewertung der Maßnahmen 49 3.7 Schaffung von Transparenz 52 4 Ergebnisse 55 4.1 Ergebnisse Literaturrecherche 55 4.1.1 Allgemeine Übersicht 56 4.1.2 Fachliche Themen 57 4.1.3 Zeitliche Entwicklung 60 4.1.4 Geografische Verteilung 61 4.1.5 Überblick der Publikationen deutscher Universitäten 63 4.1.6 Zusammenfassung der Ergebnisse der Literaturrecherche 68 4.2 Soll Zustand gemäß Anforderungsanalyse 68 4.2.1 Anforderungen seitens OMOP Datenmodell 69 4.2.2 Anforderungen OHDSI Netzwerkstudien 71 4.2.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Anforderungsanalyse 73 4.3 Identifizierte Inhibitoren 73 4.3.1 Ergebnisse der Stichprobenanalyse 73 4.3.2 Ergebnisse der systematischen Analyse 75 4.3.3 Zusammenfassung der identifizierten Inhibitoren 76 4.4 Ergebnisse der Reduktionsmaßnahmen 76 4.4.1 Ergebnisse der Maßnahmen am Beispiel einer EMA Studie 77 4.4.2 Ergebnisse der Maßnahmen - Datenstruktur 79 4.4.3 Ergebnisse der Maßnahmen - Terminologie 88 4.4.4 Zusammenfassung der Ergebnisse der Maßnahmen 95 4.5 Ergebnisse der Bewertung 95 4.5.1 Ergebnisse der qualitativen Bewertung 95 4.5.2 Ergebnisse der quantitativen Bewertung 97 4.5.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Bewertung 99 4.6 Ergebnisse zur Transparenz 100 4.6.1 Transparenz Datenstruktur 101 4.6.2 Transparenz Terminologie 102 4.6.3 Zusammenfassung der Ergebnisse zur Transparenz 104 5 Diskussion 105 5.1 Allgemein 105 5.2 Stärken 110 5.3 Limitierungen 114 5.4 Ausblick 116 Literaturverzeichnis 138 Abbildungsverzeichnis 140 Tabellenverzeichnis 142 A Anhang: Quellcode Readme 143 B Anhang: drug-exposure Tabelle - Wiki Dokumentation 149 C Anhang: Studienprotokoll EMA Studie 151 D Anhang: Medikationsverordnungen ATC Codes Strukturiertheit 163 E Anhang: ATC-GM Vokabular 181 F Screenshots DQD Dashboard 183 Erklärung zur Eröffnung des Promotionsverfahrens 185 Bestätigung über Einhaltung der aktuellen gesetzlichen Vorgaben 189

In two previous reports we have investigated both standard and non-standard inferences in the presence of terminological cycles for the description logic EL, which allows for conjunctions, existential restrictions, and the top concept. Regarding standard inference problems, it was shown there that the subsumption problem remains polynomial for all three types of semantics usually considered for cyclic definitions in description logics, and that the instance problem remains polynomial for greatest fixpoint semantics. Regarding non-standard inference problems, it was shown that, w.r.t. greatest fixpoint semantics, the least common subsumer and the most specific concept always exist and can be computed in ploynomial time, and that, w.r.t. descriptive semantics, the least common subsumer need not exist. The present report is concerned with two problems left open by this previous work, namely the instance problem and the problem of computing most specific concepts w.r.t. descriptive semantics, which is the usual first-order semantics for description logic. We will show that the instance problem is polynomial also in this context. Similar to the case of the least common subsumer, the most specific concept w.r.t. descriptive semantics need not exist, but we are able to characterize the cases in which it exists and give a decidable sufficient condition for the existence of the most specific concept. Under this condition, it can be computed in polynomial time.

This study aims to semantically analyse the use of the three placement verbs wAH, wd(i), and rdi in Earlier Egyptian to investigate the nuances and development of the process of ‘placing’ in the language. A mixed methods approach was employed in the study using Systemic Functional Linguistics as the theoretical framework. The results show that the three verbs have distinct semantic profiles. The use of wd(i) and rdi changes after the Old Kingdom, whereas wAH remains more or less the same denoting a downward movement of the Goal. One of the verbs – wd(i) in the Old Kingdom and rdi after that – functions as a more general and frequent verb, although wd(i) already in the Old Kingdom shows a specific nuance of ‘firm placing’. Additionally, rdi is rare as a placement verb in the Old Kingdom, after which it is semantically bleached and becomes the general placement verb of the language. At the same time, the use of wd(i) diminishes.  Furthermore, the process of ‘placing’ in Earlier Egyptian tends to only include the participants Actor, Goal, and Location, whereas the other circumstances of the process are often more or less implicit. Consequently, the nuances of the process of ‘placing’ – especially with rdi after the Old Kingdom – can be interpreted from the combination of the participants and the co(n)text of the process as a whole. / Syftet med denna studie är att semantiskt analysera användningen av de tre placeringsverben wAH, wd(i) och rdi i tidig fornegyptiska för att undersöka nyanserna och utvecklingen av processen ”att placera” i språket. I studien användes en blandad metod med Systemisk Funktionell Lingvistik som teoretiskt ramverk. Resultaten visar att de tre verben har distinkta semantiska profiler. Användningen av wd(i) och rdi förändras efter Gamla riket, medan wAH förblir mer eller mindre oförändrat och betecknar en nedåtgående rörelse av Goal. Ett av verben – wd(i) i Gamla riket och rdi därefter – fungerar som ett mer allmänt och frekvent verb, även om wd(i) redan i Gamla riket uppvisar en specifik nyans av ”fast placering”. Dessutom är rdi sällsynt som placeringsverb i Gamla riket, varefter det semantiskt bleks och blir språkets allmänna placeringsverb. Samtidigt minskar användningen av wd(i).  Därutöver tenderar processen ”att placera” i tidig fornegyptiska att endast omfatta deltagarna Actor, Goal och Location, medan de övriga omständigheterna är mer eller mindre implicita. Följaktligen kan nyanserna i processen ”att placera” – särskilt med rdi efter Gamla riket – tolkas utifrån kombinationen av dess deltagare och ko(n)texten i sin helhet.

The aim of this thesis is to study how words denoting age are used in newspaper texts. I have chosen mainly to study the following Swedish focus words for females and males of different ages (flicka, kvinna, tjej, dam; pojke, man, kille and herre) as they relate to age. Furthermore, age lexemes – different variations of Swedish expressions of age – are investigated and finally also a number of new Swedish expressions that are used to describe age – kids, förtis, grups, tweenie, mappie, senior and what I call “plus gradings” – e.g. 50 +. The study is particularly concerned with where and how age is referred to and how the chosen focus words relate in different ways to age and sex – and finally also with how these things have changed over time. I have examined newspaper corpora from three separate years – 1965, 1987 and 2000. My theoretical perspective is social constructivist, age being understood as something that is constructed and negotiated in language use. As for method, I adopt a corpus linguistic approach – large corpora and quantitative language patterns in frequencies and lexical content. Thus, my investigation is aimed at the focus words, the age lexemes and the terms in their linguistic contexts, primarily as regards adjective attributes, lexical relations and collocations. My conclusion is that the examined expressions occur in different contexts and are used in different ways, but are not always related to age or age differentiation. I have noticed a couple of tendencies; one relates to vagueness when it comes to age and one relates to a semantic division of labour. The focus words are both used as synonyms and as oppositions, and they refer to referents belonging to different age groups. At the same time there is a clear division of labour between them in that variation in many contexts relates more to subject and contextual pattern than to different chronological ages. Ihave also noticed that chronological age is generally used when something is unusual, deviant or when the context has to do with crime, sports, (change of or debut in) a profession, birthday announcements etc. / Den här avhandlingen undersöker hur ålder används språkligt i tidningstext. Utgångspunkten är hur ålder har förändrats. Framförallt är det fokusorden flicka, pojke, man, kvinna, kille, tjej, dam och herre som i relation till ålder undersöks i avhandlingen. Därutöver studeras ålderslexem - olika variationer av de språkliga uttrycken ålder och år och slutligen även ett antal nya begrepp som förekommer i relation till ålder – kids, förtis, grups, tweenie, mappie, senior och det jag kallar för plusgraderingar – t ex 50 +. Frågor jag ställer mig har med var och hur ålder förekommer och hur de utvalda fokusorden relateras på olika sätt till ålder och till kön – och slutligen hur detta har förändrats över tid. Jag har studerat tidningskorpusar från tre olika årtal – 1965, 1987 och 2000. Teoretiskt utgår jag från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där ålder ses som någonting som konstrueras och förhandlas i språkanvändningen. Metodologiskt utgår jag från ett korpuslingvistiskt synsätt - stora textkorpusar och kvantitativa språkliga mönster i frekvenser och lexikalt innehåll. Jag studerar alltså fokusorden, ålderslexemen och de nya begreppen i sina språkliga kontexter, och då framförallt adjektivattribut, lexikala relationer och kollokationer. Jag kommer fram till att de olika språkliga uttrycken förekommer i olika typer av kontexter och på olika sätt, men att det långt ifrån alltid har med ålder eller med åldersdifferentiering att göra. Två olika tendenser är tydliga som har med åldersvaghet och arbetsfördelning att göra. De olika fokusorden både likställs och differentieras, och de används om referenter i olika ålderskategorier. Samtidigt är det en tydlig arbetsfördelning mellan dem där variationen i många sammanhang har mer med ämnen och innehållsliga mönster att göra, än med olika kronologiska åldrar. Jag har också kunnat konstatera att kronologisk ålder generellt används när någonting är ovanligt eller avvikande utifrån en åldersnorm eller när kontexterna har med idrott, debut eller byte av profession, födelse- och dödsannonser etc.

The purpose of this essay is to examine how God-talk can be used to say something reality depicting and potentially true, and at the same time contribute to a feminist aim where women and men are equally qualified in their talk about God. A pure shift from male to female metaphors and properties applied to God is rejected. Religious language that is used from a radical semantic realistic or radical semantic anti-realistic point of view is also rejected since those positions are not in line with the feminist aims. Metaphors are of value when examining how to speak about God. It is examined if, and in that case how, metaphors can express truths and say something reality depicting. It is argued that a theory of metaphors based on semantic modest anti-realism contributes with something more distinct than a theory of metaphors based on realism does. This distinction highlights the different uses in language between an analogical way and a modest anti-realistic use of metaphors. The three classical “ways” in religious language – univocal, analogical, and equivocal language – are possible to use from a feminist perspective of religious language. It is argued, however, that religious language that is supposed to be in line both with a feminist agenda and be able to contribute to our understanding of God, ourselves, and express truths must be based on a semantic modest realism or semantic modest anti-realism. Analogical language is the one and only religious “way” that is compatible with both semantic modest realism and semantic modest anti-realism. For that reason, it is argued, the analogical language has an advantage over univocal and equivocal language. Finally, four criteria are set up that a good feministic metaphor must achieve, and some remarks about the research of feminism and religious language still to examine is made. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vi kan tala om Gud på ett sätt som kan vara verklighetsbeskrivande samtidigt som det gynnar feminismen och kvinnors och mäns lika rätt att tala om Gud. Ett rent skifte från manliga till kvinnliga metaforer om Gud avvisas. Religiöst språk som används ur en radikalt semantiskt realistiskt eller ett radikalt semantiskt anti-realistiskt utgångspunkt avvisas då dessa inte går i linje med en feministisk agenda. Metaforer är viktiga i undersökningen av hur vi kan tala om Gud. Det undersöks om, och i så fall hur, metaforer kan uttrycka något sant och verklighetsbeskrivande. Det argumenteras för att en metaforteori som utgår från semantisk modest anti-realism kan bidra med något mer distinkt och kreativt än en metaforteori som utgår från semantisk kritisk realism. Denna distinktion tyddliggör skillnaden mellan ett analogt religiöst språk och en semantisk modest anti-realistisk användning av metaforer. Både univokt, analogt och ekvivokt språkbruk kan användas ur ett feministiskt perspektiv. Analysen visar emellertid att ett religiöst språkbruk som ska gynna feminismen och samtidigt kunna uttrycka någonting sant och verklighetsbeskrivande måste utgå från semantisk kritisk realism eller semantisk modest anti-realism. Det analoga språkbruket är det enda religiöst språkbruk som är kompatibelt med både semantisk kritisk realism och semantisk modest anti-realism, varpå det analoga språkbruket har en fördel över univokt och ekvivokt språk. Tillsist ställs fyra kriterier upp som en bra religiös feministisk metafor måste möta. Uppsatsen avslutas sedan med några kommentarer om hur vidare forskning av religiöst språk med feministiskt språkperspektiv kan se ut.

Denna studies syfte är att analysera ett flertal litteraturkritiska verk från ett språkligt perspektiv. En stilistisk analys har utförts, och jag har därmed fördjupat mig i aspekter som är grundläggande för att identifiera en texts stilistiska drag, med fokus på lexikala och syntaktiska aspekter. De kanaler som tas upp är Goodreads.com, två bokbloggar och två tidningar. Tesen som denna studie grundar sig på är att texternas språkliga innehåll och framförallt svårighetsgrad påverkas av författare och spridningskanal. För att utföra studien har jag använt mig av totalt sex litteraturkritiska verk som handlar om två romaner skrivna av debutanter. Det som är studiens primära avsikt är att sätta de identifierade stilistiska drag i relation till texternas författare samt vilken kanal som varit huvudsaklig för att sprida texten vidare. Analysens struktur har som syfte att visa på skillnader och likheter både mellan kritiska verk skrivna för samma kanal och för olika kanaler. Studiens resultat pekar på att faktorer såsom författare och spridningskanal påverkar språket på ett sätt som har inverkan på texternas stilistiska drag. Därmed är slutsatsen att en recensions stil påverkas av vem det är som skriver recensionen och vilka kanaler används för att sprida recensionen vidare.

This study explores the two Japanese temporal connectors mae ni and nai uchi ni that express the notion of ‘before.’ These have been claimed to differ in factuality and certainty (Kuno, 1973) and on pragmatic grounds in the form of speaker attitude (Hasegawa, 2015). Using The Balanced Corpus of Contemporary Written Japanese, this study investigates the veracity of previous findings and aims to further deepen the understanding of what sets these two temporal connectors apart. Rather than in factuality or certainty, they are found to differ in lexical aspect and predicate class tendencies, as well as the ability to express minimal scales that work similarly to negative Horn scales in the case of nai uchi ni. As these are more informative the smaller they are, this also explains the pragmatic aspects that have been identified in previous research. / Den här studien utforskar de två japanska temporala konnektorerna mae ni och nai uchi ni som uttrycker begreppet ’innan.’ Det har hävdats att dessa skiljer sig i faktiskhet och säkerhet (Kuno, 1973) och på pragmatiska grunder i form av talarattityder (Hasegawa, 2015). Den här studien använder sig av korpusen The Balanced Corpus of Contemporary Written Japanese för att undersöka sannfärdigheten i tidigare fynd och ämnar att fördjupa förståelsen om vad som skiljer dessa temporala konnektorer. Studien finner att de inte skiljer sig inom varken faktiskhet eller säkerhet utan istället i tendenser i lexikal aspekt och predikatklasser, samt förmågan att uttrycka minimala skalor liknande negativa Horn-skalor i fallet av nai uchi ni. Eftersom dessa är mer informativa ju mindre de är förklarar detta även de pragmatiska aspekter som identifierats i tidigare forskning.