Sociala medier är en plattform som kantas av känslor. Samtidigt vänder sig människor dit under kriser för att dela känslor och prata med varandra. I kommentarsfältet på Gröna Lunds Instagraminlägg, där de kommunicerar efter Jetlineolyckan, 2023, händer detta. Genom en kvalitativ socialsemiotisk multimodal textanalys erbjuder fallstudien en tolkning, och bidrar till en förståelse för vilka meningsbärande element som konstruerar vilka känslor i kommentarsfältet. En teoretisk och hypotetisk diskussion förs om känslornas möjliga betydelse för organisationens legitimitet. Först och främst analyseras Gröna Lunds Instagraminlägg kvalitativt med en innehållsanalys för att belysa kontexten, och de kriskommunikationsstrategier som används. Fallstudien visar på att Gröna Lund kommunicerar under krisfasen, tar på sig hela ansvaret och latent kommunicerar känslor av skam och skuld. Med hjälp av kriskommunikationsstrategier erkänner och bekänner nöjesparken krisen, och kommunicerar därefter åtgärdande handlingar. Den vanligaste känslan som konstrueras i kommentarsfältet är känslan av ilska och sorg. Ilska tar sig i uttryck både mot Gröna Lund och mot andra Instagramanvändare. Skuld konstrueras latent i konstruktionen av ilska. Det finns även en liten mängd kommentarer som konstruerar känslan lycka. Känslan av ångest uttrycks framför allt i form av frågor och en stor ovisshet. Fallstudien visar att känslorna många gånger konstrueras av liknande lexikala val, och att olika emojis förstärker vissa konstruktioner. En mycket liten mängd emotikoner har påvisats. Den teoretiska och hypotetiska diskussionen visar att känslor som ilska, skuld och ångest potentiellt försämrar Gröna Lunds tre former av organisatorisk legitimitet. Kommentarer med känslor av lycka och hopp visar motsatsen. Ilska kan däremot både förbättra och försämra legitimiteten, beroende på vem ilskan riktas mot. Det samma gäller för legitimitetsstrategier. Känslor av lycka hopp kan ge en teoretisk fingervisning på att strategierna stärker legitimiteten. Slutligen är det av stor vikt för samhället såväl yrkeslivet att förstå hur känslor tar form, i framför allt i medier med öppna kommentarsfält, då dessa potentiellt påverkar organisationens legitimitet. / Social media is an emotional platform. At the same time, people turn to it during crises to share emotions and talk to each other. In the comments section of Gröna Lund's Instagram post, where they communicate after the Jetline accident in 2023, this happens. Through a qualitative social semiotic multimodal text analysis, the case study offers an interpretation and contributes to an understanding of which meaningful elements construct which emotions in the comment field. A theoretical and hypothetical discussion is conducted on the possible importance of emotions for organizational legitimacy. First of all, Gröna Lund's Instagram posts are analyzed qualitatively with a content analysis to highlight the context and the crisis communication strategies used. This case study shows that Gröna Lund communicates during the crisis phase, taking full responsibility and latently communicating feelings of shame and guilt. Using crisis communication strategies, the amusement park acknowledges and confesses the crisis, and then communicates remedial actions. The most common emotion constructed in the comment section is the emotion of anger and sadness. Anger is expressed both towards Gröna Lund and towards other Instagram users. Guilt is constructed latently in the construction of anger. There is also a small number of comments that construct the feeling of happiness. The feeling of anxiety is mainly expressed in the form of questions and great uncertainty. The case study shows that the emotions are often constructed by similar lexical choices, and that different emojis reinforce certain constructions. A very small number of emoticons have been detected. The theoretical and hypothetical discussion shows that emotions such as anger, guilt and anxiety potentially impair Green Lund's three forms of organizational legitimacy. Comments with feelings of happiness and hope show the opposite. Anger, on the other hand, can both enhance and detract from legitimacy, depending on who the anger is directed at. The same applies to legitimacy strategies. Feelings of happiness and hope can provide a theoretical indication that the strategies strengthen legitimacy. Finally, it is of great importance for society as well as the professional world to understand how emotions take shape, especially in media with open comment sections, as these potentially affect the legitimacy of the organization.

Not everyone can understand the regular news reports that are broadcast on television. The Swedish public service television company (SVT) therefore produces the newscast News in easy Swedish (Nyheter på lätt svenska), where the language is simplified. The purpose of this thesis is to investigate the comprehensibility of the audiovisual language in News in easy Swedish. Another purpose is to compare the level of comprehension in the audiovisual language in News in easy Swedish with that in SVT's regular newscast Aktuellt and Rapport. The foundation point is what content can be considered understandable for an audience who needs more time and more straightforward information than others in order to understand. The target audience could be, for example, people with cognitive disabilities. No individuals from the target group have been interviewed. Instead, knowledge of what is understandable to them has been obtained from projects where the target group is represented: Inclusion Europe (no date), Comprehensive text (Begriplig text) (2019) and EASIT (2021).  A total of seven news units have been transcribed, analyzed and compared. Five of these come from News in easy Swedish, one from Rapport and one from Aktuellt. The analytical methods utilized have been both quantitative and qualitative. The verbal auditory language has been analyzed using traditional readability methods, such as LIX and nominal ratio. Speech rate has been considered, but not inflection. The exposure time of images has been estimated and the presence of environmental noise has been noted. Subsequently, a qualitative analysis was made of how different semiotic resources interact. Finally, the results from the different news items were compared with each other.  The readability analysis illustrates that in the analyzed material there are no major differences in the level of verbal difficulty between News in easy Swedish, Rapport and Aktuellt. One of the news items on News in easy Swedish has the highest LIX and nominal ratio results, which indicates that it is the most difficult. At the same time, another news item from News in easy Swedish results in the lowest values, indicating that it is the easiest to comprehend.  No example was found in the material regarding how the semiotic resources counteract each other and thus affect information to becoming more difficult to understand. On the other hand, there are examples of news items where an improved collaboration between the semiotic elements could enable enhanced comprehension, for example through a more concise description of what is seen and heard. News in easy Swedish does not have its own film team but reworks material produced for other news programs. The program News in easy Swedish is just under five minutes long and is broadcast five days a week. The lack of own material and the short duration of newscasts are two factors that limit the prospect of creating comprehensible news for an audience who requires more time to be able to understand.

Den här studien undersöker hur webbplatsen kan användas i syfte att förmedla en varumärkesidentitet hos företag inom kultursektorn. Fotografiska, en privat konsthall för samtida fotokonst, belägen i Stockholm, publicerar på sin webbplats texter om varje utställning som konsthallen arrangerar. Undersökningen utgår från antagandet att såväl den omgivande kontexten som innehållet i texterna bidrar till att skapa en varumärkesidentitet. Genom en multimodal och narrativ diskursanalys av webbplatsen och utställningstexterna analyserar jag hur denna identitet realiseras i samspelet mellan semiotiska och narrativa resurser och vilken bild den förmedlar av Fotografiska till betraktaren. Resultatet visar, enligt min tolkning, att Fotografiska använder webbplatsen i identitetsskapande syfte genom porträtteringen av fotokonsten och dess centrala aktörer som bärare av ett antal socioestetiska kärnvärden; minimalism, intellektualitet, exklusivitet, tradition och kunnighet. / This study examines how websites can be used for corporate branding purposes of institutions in the cultural field. It is based on my analytical findings on the website of Fotografiska, a gallery for contemporary fine art photography in central Stockholm. The thesis is based on the claim that both the surrounding context and the content of the exhibition texts plays a crucial role in the creation of a corporate brand for art galleries. Therefore my intention here is to show how Fotografiska all together use semiotic and narrative resources on their website in order to brand themselves. Supported by the findings from my sociosemiotic discourse analysis I argue that the extensive portraying of fine art photography and its key figures, maintains a few artistic core values that are characteristic for the branding of Fotografiska. Those are minimalism, intellectuality, exclusiveness, tradition and expertise.