Seniorboende är en ny boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992. Ett ökat ansvar lades på kommunerna och i och med detta avvecklades ålderdomshemmen för att lämna plats för särskilda boenden. Dessa två stora förändringar har haft betydelse för hur man ser på den åldrande människan och boendet på äldre dar. Samhället har förändrats från att vara kollektivt inriktat till att idag vara allt mer inriktat mot individualismen. Dagens äldre har andra krav och förväntningar på boendet därför har tanken om seniorboende vuxit fram. Denna boendeform är en vanlig hyresrätt men utformningen är annorlunda med tanke på att de ska kunna bo kvar vid ökat hjälpbehov. När man uppför dessa boende bygger man ofta med central placering i samhället. En viktig faktor i byggandet är en gemensam lokal för att de boende ska ha möjlighet till gemenskap. Man utgår ifrån att boendet ska kännas tryggt och tillgängligt för de som bor där. Seniorboende kan vara en viktig faktor för äldre där svaga band kan utvecklas, då mångas sociala nätverk har utarmats, vid till exempel förändrade familjebildningar. / Senior housing is new living residents for elderly people, from 55 year and up. What factors can we see in official documents for the establishment of senior housing? Why do the people move to these living residence and how is the living there? One big changing for the elderly people was when the “kvarboendeprincip” started in Sweden under the 1950 century. That means that people not longer had to move from their home when they become older and ill. During the time we have worked in geriatric care have we seen a large changing in shape of the “ädelreform” which came 1992. A larger responsibility was giving to the municipality and they started to phase out the old people´s home and started with “särskilda boenden” instead. These two big reformatories have had importance for the sight of the human being and her living residence. The society has gone from position of collectivism to a more individualistic society nowadays. Today have the elderly person more demands and expectations on their living form and that’s why the thought of senior hosing has grown. This form of living residence is an ordinary renting apartment but the shape are different and the thought are that they could live there if they become in need of more help in the home. When they started to build these senior housing they often build them central in the society. One important factor for the buildings is that they have a joint local for they who live there should have a feeling of solidarity. They assume from that the living residence shall feel securely and easy of access for them who lives there. Senior housing can be an important factor for elderly people there week ties can be developed, when the social networks has been changed, by for example changed family situations

No description available.

Vad händer när en äldre person vill sälja bostaden och flytta till något som är lättare skött? Finns det möjligheter för äldre människor att bo kvar på landsbygden i samma by som innan? Vilka möjligheter finns för äldre personer som vill flytta till en mindre bostad? Kan ett koncept tas fram just för detta uppdrag? Detta examensarbete behandlar problematiken kring hur äldre personer står inför en utmaning att komma till ett enklare boende som är mer anpassat för den äldre i funktions- ochunderhållssyfte. Examensarbetet bygger på ett pågående projekt som äger plats i Norr Amsberg, en liten by tre kilometer norr om Borlänge.Detta examensarbete bygger på en kvalitativ metod då inga beräkningar skall utföras. Faktaunderlag för denna studie kommer från intervjuer, forskningsartiklar och statistik.Sex intervjupersoner har intervjuats under detta arbete, två forskare som finns stationerade i Falun, tre äldre personer som har passerat sextiofem år och slutligen eldsjälen som startat igång projektet gällande seniorbostäder i Norr Amsberg. Detta ger en bred grund att stå på för att dra de slutsatser som har upprättats i rapporten.Ett koncepthus har att ritats fram under tidensgång där hänsyn har tagits till de intervjuades önskemål som utseende, funktionskrav och platsplacering. Huset uppfyller allatillgänglighetskrav som en modern bostad innehåller. Byggnaden som tas fram är ett koncept och inte den färdiga produkten.Viktiga slutsatser som har framkommit under denna studie är hur viktigt boendets utformning är och hur den påverkar äldre betydligt mer än vad man allmänt tror och att behovet kommer öka markant gällande anpassade boenden i framtiden. Vikten av boendets utformning och hur den påverkar äldre är några stora nyckelfaktorer som samtliga kommuner lär ta till sig när planering av en typ av ”mellan boende” för äldre ska tas fram. / What happens when an elderly person wants to sell the property and move on to somethingthat is easier to handle? Are there opportunities for older people to live in the same city asbefore? What opportunities are there for elderly people who want to move to a smallerresidence? Can a concept be drawn up just for this assignment?This degree project will address the problem of how elderly people face a challenge to get toa simpler accommodation that is more suited to the elderly for functional and maintenancepurposes. The thesis is based on an ongoing project that takes place in Norr Amsberg, a smalltown three kilometer north of Borlänge.In this degree project, a qualitative method will be used which means no calculations isneeded. Thus, facts will be gathered from interviews, research articles and statistics.Six people have been interviewed during this project. Those who have been interviewed aretwo scientists who are stationed in Falun, three older people who have passed sixty-five yearsof ages and finally the enthusiast who started whole project in Norr Amsberg. This provides abroad ground for the conclusions drawn in the report.A concept house has been drawn up during this time, taking account of the wishes of theinterviewees as appearance, functional requirements and location. The house has allaccessibility requirements that a modern home will have. The building that is produced is aconcept and not the finished product.Important conclusions that have been made during this study are how important the housingdesign is and how it affects the elderly significantly more than is generally believed and thatthe need will increase significantly in terms of custom housing in the future. The importanceof housing design and how it affects older people are some major key factors that allmunicipalities learn to address when planning a type of "senior housing" for elderly people.

This work examines the possibility of designing senior housing in collaboration withpreschool. The report focuses on how the common outdoor environment is designed, aswell as a common area for activities. Many elderly feel more lonely as they get older. Atthe same time research has shown that interaction between children and elderly peopleresults in positive effects. Therefore, interaction between the two generations bydesigning common environments is examined.The work is based on interviews conducted with several parties involved in the functionsand potential future residents of senior housing. The results of the interviews show that allrespondents are positive about collaboration between senior housing and preschool.Based on the wishes and experiences that emerged in the interviews, a design proposal ispresented. The design proposal consists of one-storey apartment buildings, a one-floorpreschool, a common room for activities and a common outdoor environment thatincludes a greenhouse, outdoor stage and barbecue areas. / I dagens samhälle minskar den generationsöverskridande kontakten allt mer. Många blir, isamband med att de blir äldre mer ensamma. Dessutom väljer många äldre att bo kvar isina villor längre och som en följd av det blir cirkulationen på bostadsmarknaden låg.Barn spenderar en stor del av sin tid på förskolan där de framförallt umgås med andrabarn, samtidigt som många äldre upplever ensamhet. Många studier visar att kontakt övergenerationsgränser är positiv för såväl ung som gammal. Därav är det intressant attundersöka om utformning av miljöer kan bidra till att samverkan mellan generationernaförenklas.Syftet med examensarbetet är att undersöka om det går att kombinera förskolor ochseniorboende, genom en god gemensam utomhusmiljö och möjlighet till samverkaninomhus, utifrån ett socialt hållbart perspektiv. Frågeställningarna som arbetet har utgåttfrån rör hur förutsättningar kan se ut och utformas för samverkan mellan olikagenerationer, olika generationers behov samt hänsyn till såväl privata som gemensammadelar. Utifrån resultatet har ett utformningsförslag illustrerats. Visualiseringen avförslaget framställdes på en tomt i Växjö.Tomten som valts ut för utformningsförslaget har studerats genom platsbesök ochinläsning av detaljplan. Arbetet har utförts genom intervjuer med flertalet engageradeparter i Växjö och Värnamo kommun, vilka är kommunpolitiker, arkitekter,förskolepersonal, förskolebarn, ordförande för bostadsrättsföreningen vid ett befintligtseniorboende samt potentiella intressenter för ett framtida seniorboende. Således byggerresultatet av arbetet på den information som framkommit vid genomförda intervjuer.Resultatet visar att samtliga tillfrågade respondenter är positivt inställda till samverkanmellan seniorboende och förskola. Det framkommer också att det är viktigt medmöjlighet till både samverkan och avskildhet. Samtliga parter anser att utomhusmiljön harstor betydelse. Det är också där som respondenterna i högst utsträckning tror attsamverkan mellan seniorboende och förskola fungerar bäst. Det framkommer även att engemensamhetslokal, där aktiviteter kan ske, ses som en möjlighet för samverkan.Utifrån intervjusvaren, med anpassning till den valda tomten, har ett program tagits framdär förutsättningar för utformning redovisas och sedan illustreras i utformningsförslaget.Utformningsförslaget består av seniorboende i form av markplanslägenheter, en förskola iett plan med två tillhörande gårdar, en gemensamhetslokal för aktiviteter samt engemensam utomhusmiljö som bland annat innehåller växthus, utomhusscen ochgrillplatser. På området löper cykel- och gångvägar förbi olika platser för aktiviteter ochgrönska.

Befolkningen växer och människor i dagens samhälle blir äldre, detta medför att behovet av äldreomsorg ökar och kommer att öka ytterligare. En prognos visar att kognitiva sjukdomar som demens kommer att öka i takt med en ökad och åldrande befolkning om inte nya studier och metoder tas fram för att bättre förstå och kunna undvika sjukdomen.  Flytten från en befintlig bostad till ett senior- eller äldreboende kan vara en stor förändring i en äldres liv. Denna övergång kan leda till att delar av livskvaliteten förändras och rutiner rubbas. Ibland kan äldre människor tänka på dessa boenden som ‘Dödens väntrum’ när en flytt blir aktuell. Där finns ett behov att undersöka hur olika boendeformer, såsom seniorboende och äldreomsorgen, kan höja livskvaliteten hos de äldre och minskar den negativa inverkan av denna övergång.  Detta arbete syftar till att öka förståelsen för hur den byggda miljön påverkar äldre. Målet var att identifiera faktorer som skapar goda förutsättningar för äldres boende och undersöka möjlighet att bygga hållbart samtidigt bidra till bättre livskvalitet för de äldre. Med hjälp av intervjuer, vetenskapliga fakta och studiebesök har en mängd data och insikter om äldres boendeförhållanden och deras behov samlats in.  Resultaten visar att det finns brister i dagens senior- och äldreboende och att det finns behov av att utveckla den byggda miljön. Några av de viktigaste faktorerna som identifierats inkluderar gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder. Dessa faktorer har visat sig ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående. Utifrån det insamlade materialet har arbetet mynnat ut i ett förslag, som bygger på en layout/design i moduler. Detta koncept tar hänsyn till individens olika behov och är flexibelt nog att anpassa sig till framtida behov.  Studien visar att den omgivande miljön kan påverka en individ som inte besitter kunskap om ämnet på ett positivt eller negativt sätt. Boendemiljön är något som visat sig vara avgörande för äldres välbefinnande och är särskilt viktig när de flyttar till senior- eller äldreboenden. En anledning till att personerna valde att flytta från sin befintliga bostad var brist på ork i vardagen och att behöva planera inför framtiden. Att då komma till ett boende som värdesätter gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder har visat sig i studien ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående.  I arbetet framkommer vikten av att samla information om vad som krävs specifikt för de olika typerna av boenden, att hitta den minsta gemensamma nämnaren. Frågan ställs till aktörer om varför inte alla boenden kan utformas efter de behov som finns för en person med en kognitiv sjukdom som demens. Enligt resultatet kan detta på ett positiv sätt bidra till att funktioner och tillgänglighetskrav möjliggörs för alla typer av människor, oavsett behov att bosätta sig på ett sådant boende. Detta utan att tillskapa ytterligare anpassningsbehov. Det resulterar i förutsättningar för att skapa ett tillgängligt byggande, då modulbyggnader blir en både långsiktig och hållbar boendeform som tar hänsyn till individens olika behov, oberoende av framtidens behov.  Slutsatsen är att boendemiljön har en betydande inverkan på individen och att uppskattning och ökad livskvalitet från detaljer i den byggda miljön kan ske omedvetet. Framtida studier bör fokusera på att ytterligare undersöka dessa aspekter och hur de kan implementeras i utformningen av senior-, särskilt- och demensboende. / As the population ages, the need for elderly care is increasing, with cognitive diseases like dementia expected to rise. The transition from a current residence to a senior or elderly home can significantly disrupt routines and alter the quality of life.  The present study aimed to identify factors that create good conditions for elderly living and examine which qualities are demanded, how a concept for such a building and the surrounding environment can be developed.  The results revealed deficiencies in today’s senior and elderly homes, indicating a need to develop the built environment. The study proposed a layout/design in modules, a concept that considers individual needs and is flexible enough to adapt to future needs.  The study shows that the living environment is crucial for the elderly’s well-being, especially the outdoor environment is something that the elderly highly valued when moving to a senior or retirement housing. In the study it has been shown that values like community, activities and well-designed housing have a significant importance for the quality of life and the person's well-being. The study suggests that all homes should consider the needs of individuals with cognitive diseases like dementia. The conclusion is that the living environment significantly impacts an individual’s well-being, and future studies should focus on these aspects.