Bakgrund: 40 % av allmänheten har upplevt ett dåligt bemötande av sjukvården i Sverige. I Europa har 46 % av homo-eller bisexuella upplevt sig diskriminerade på grund av sin sexuella läggning. Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla rätt till en jämlik vård. Syfte: Att beskriva hur HBT-personer upplever sig bli bemötta av vårdpersonal i kontakt med sjukvården. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning om hur HBT-personer upplevde sjukvården. Friberg (2012b) användes som inspiration under den beskrivande analysprocessen. Resultat: Tre teman, Upplevelsen av en begränsande vård, Upplevelsen av ett kränkande bemötande och Upplevelsen av den goda vården, arbetades fram som berör hur HBT-personer upplevde bemötandet i vården. Det framkom att många upplevde heteronormativa begränsningar och ett bemötande som ledde till att en del undvek att söka kontakt med vården. Det framkom även att vissa erfarit ett gott bemötande som upplevdes inkluderande vilket skapade en god vårdrelation. Slutsats: HBT-personer upplever heteronormativitet som en begränsning i vården och identifierar okunskap hos vårdpersonalen de möter. Resultaten visar på en stor okunskap och omedvetenhet hos vårdpersonalen om deras heteronormativa värderingar. Därav ses ett behov av att medvetandegöra vårdpersonal om heteronormativa värderingar och bemötandets betydelse i mötet med HBT-personer.

This master thesis aims to examine the process of indexing fiction when it comes to area of sexuality and gender identity. The empiric work that forms the basis of the thesis are three investigations:(a) examining the current status of indexing fiction within the catalogues of six Swedish medium-sized libraries;(b) interviewing librarians who allocate the subject headings; and(c) an analysis of the Swedish subject heading system Att indexera skönlitteratur.This will be concluded with an analysis of the gathered material through queer theoretic standpoint with the help of critical classification and its inclusion through separation, and marginalization where subjects that differs from the norm is included but only by being separated from the norm, or ignored totally. This will show that there are similarities with how different groups get treated within the classification systems and how they are treated in subject heading indexing. An example of this in Att indexera skönlitteratur is that heterosexuality never is mentioned in the subject heading but is always present as the silent norm, while gender identity is marginalized through exclusion of the subject heading, and related words are instead being included under sexual identity. / Uppsatsnivå: D

Det finns idag inga krav på att lärare ska läsa kurser inom genus eller sex- och samlevnad för att få undervisa i ämnet. Detta kan bli problematiskt för hbtq-personer om lärare utgår ifrån toleranspedagogik som inte inkluderar hbtq-personer i normen. Lärare som istället använder normkritisk pedagogik/queerpedagogik ökar hbtq-perspektivet i undervisningen. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen om hur hbtq-perspektiv inkluderas i sex- och samlevnadsundervisningen. Detta undersöktes med en internetbaserad enkät som skickades ut på hbtq-communitys. 66 respondenter besvarade frågan om i vilken utsträckning unga (16-25 år) hbtq-personer uppger att undervisningen inkluderar ett hbtq-perspektiv. Majoriteten av respondenterna uppgav att läraren inte diskuterade eller gjorde övningar där hbtq-perspektiv inkluderades. En majoritet av respondenterna uppgav också att läraren pratade om hbtq-personer som en separat grupp istället för att inkludera dem i normen. Därmed anses sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig.

Syftet med vår studie är att skapa en handledning för pedagoger om hur det går att påbörja ett arbete med hbt-frågor i skolan då vi idag lever i ett samhälle där diskriminering, kränkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade äktenskap, könsbyten samt hbt-frågor. Det är denna paradox vi valt att belysa och utgå ifrån i vår studie.Vår frågeställning är följande:På vilket sätt kan pedagoger påbörja ett arbete med hbt-frågor för att främja visionen om en skola för alla?Litteraturgenomgången beskriver vad tidigare forskning och artiklar säger om lärarens roll kring hbt-frågor i skolan och om hur klimatet kring dessa frågor är samt vad skollag och styrdokument påvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgångspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen.I vår studie har vi valt att använda oss av textanalys som metod för att få fram ett resultat gällande vår frågeställning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frågor riktade till pedagoger. I analysen beskriver vi hur vi identifierat fem punkter som vi anser grundläggande för hur lärare kan påbörja ett arbete med hbt-frågor i sin undervisning.I resultatkapitlet presenterar vi dessa fem punkter som de områden vi anser vara viktigast för hur pedagoger kan påbörja ett arbete med hbt-frågor. Dessa punkter kommer även att ligga som en bilaga, en handlingsplan, som kan delas ut till lärare och rektorer ute på skolorna.

The purpose of this study is to investigate how the Swedish municipal welfare system, in their capacity as discourse makers, construct Intimate Partner Violence (IPV) in the relationships of Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender (LGBT) people. A discourse analysis of their official plans of action regarding IPV and the information directed towards their citizens through their webpages showed that the discourse surrounding IPV revealed a gender dichotomy, where the victim was mainly constructed as being female and the perpetrator as male. As a consequence of this, gay and bisexual men were rendered invisible from the discourse surrounding victims of IPV, although they could be included in the construction of perpetrators of it. Lesbian and bisexual women were often included in the understanding of victims of IPV, but in the discourse surrounding perpetrators of it they were made invisible. The discourse about IPV also excluded the experiences and vulnerability of people who identify as being transgendered. Additionally, the discourse surrounding IPV was characterized by heteronormative assumptions regarding the relationships in which violence is possible. The help defined in the documents included in this study also showed a gender dichotomy in the construction of help directed towards victims and perpetrators of IPV. The relationship between them was also once more understood through heteronormative assumptions. / Denna studie syftar till att undersöka huruvida våld inom hbt-personers nära relationer, samt vem som är utsatt och förövare, synliggörs i kommuners diskurser om partnervåld. En diskursanalys har gjorts av kommuners handlingsplaner mot våld i nära relationer samt av information riktad till utsatta och förövare via deras hemsidor. Resultaten visar på att kommunernas diskurser kring våld i nära relationer karaktäriseras av en dikotom syn på kön hos utsatt och förövare, där våldsutsatt ofta förstods som att vara kvinna och förövare som man. Det gör att det våld som drabbar homo- och bisexuella män till stor del osynliggörs i diskursen. Dessa män kunde dock inkluderas i förståelsen av förövare. Homo- och bisexuella kvinnor kunde ibland inkluderas i förståelsen av våldsutsatt, men dessa kvinnor inkluderades sällan i diskursen kring förövare. Transpersoners utsatthet och upplevelser av våld i nära relationer framkom nästan aldrig i diskursen. Diskursen kring våld i nära relationer dominerandes också av heteronormativa antaganden om vilken slags relation som våld kan förekomma i. Den hjälp som definierades i kommunernas dokument utgick även från en dikotomisk förståelse av genus hos utsatt och förövare, samt heteronormativa antaganden om relationen dem emellan.

No description available.

No description available.