In this thesis, I explore the ways the sensory experience of war is staged as a corporeal apprehension of space in the Hollywood war film. Placing an emphasis on films that foreground tactile, and sonic experience in combat as a key dimension of symbolic meaning in the depiction of war, I move beyond the emphasis on optics and weaponised vision that has largely dominated contemporary writing on war and cinema in order to highlight the wider sensory field that is powerfully evoked in this genre. In my conception of war cinema as representing a somatic experience of space, I am applying a term recently developed by Derek Gregory within the theoretical framework of Critical Geography. What he calls “corpography” implies a constant re-mapping of landscape through the soldier's body. Gregory's assumptions can be used as a connection between already established theories of cartographic film narration and ideas of (neo)phenomenological film experience, as they also imply the involvement of the spectator's body in sensuously grasping what is staged as a mediated experience of war. While cinematic codes of war have long been oriented almost exclusively to the visual, the notion of corpography can help to reframe the concept of film genre in terms of expressive movement patterns and genre memory, avoiding reverting to the usual taxonomies of generic texts. The thesis focuses on selected films exemplary of the aesthetic continuities and changes in American cinema's audio-visual representation of war (with each chapter centring on a specific military conflict and historical constellation): All Quiet on the Western Front (1930), Paths of Glory (1957), Objective, Burma! (1945), Fury (2014), Men in War (1957), The Boys in Company C (1978), Rescue Dawn (2006), and Zero Dark Thirty (2012).

No description available.

By using the scientific essay and modern hermeneutic understanding as method the essay Musical performance, a space of magic examines the mental and physical room for musical performance. The focus is, as the title reveals, the sense of a higher state of interconnection which can occur between the performing artist and audience. The essay examines the musical performance as a collective act; seeing both the performer and the audience's as maneuvering actors in the room. The performance is understood as an act together. The theoretical reflection of this scientific essay is largely based on the concept of play defined by Johan Huizinga. For an understanding of knowledge in action, practical knowledge, the essay investigate the concept of fronesis defined by Aristotle. For an understanding of collective knowledge about sensory experience, the essay search understanding in Jonna Bornemark's thoughts on a concept of judgment understood as a framework for quality built from within a practice by its actors. The essay also discusses John Dewey's thoughts on the creative process and collects experience from literature on improvisational music. The essay contributes from a hermeneutic understanding with an experience based reflection and offer the reader a ground for continued scientific reflection on professional knowledge in music performance. / Musikframförandets magiska rum – Ett rum för handling tillsammans bortom vardaglig verklighet är en vetenskaplig essä vilken undersöker rummet kring det musikaliska framförandet. Fokus är som titeln avslöjar den känsla av högre sammanlänkning bortom verklighet vilken kan infinna sig i mötet mellan utövare och publik.    Essäns syfte är att undersöka handlingsutrymmet i detta mentala mötesrum utifrån skeenden i fysiska rum för framförande. Uppsatsen undersöker scenframförandet som en kollektiv, kreativ handling innefattande både den utövande artistens handlande och publikens handlande i rummet. Utifrån denna position förstås framförandet som ett handlande tillsammans. Essäns teoretiska reflektion utgår till stor del från begreppet lek definierat av Johan Huizinga. För förståelse av kunskap i handling, praktisk kunskap går uppsatsen till Aristoteles och hans begrepp fronesis, praktisk klokhet. För förståelse av kollektiva tankar om sinnlig erfarenhet undersöker essän sin gestaltning utifrån Jonna Bornemarks tankar om ett omdömesbegrepp förstått som ett ramverk för förståelse av kvalitet byggt inifrån en praktik. Essän diskuterar även John Deweys tankar om den kreativa processen som ett parallellt görande och genomgående samt hämtar erfarenhetsstoff ur litteratur om improvisationsmusik. Essäns metod är dels den vetenskapliga essän som skrivform i sig. Ett dialektiska pendlande mellan erfarenhetsbaserat och teoretiskt understött reflekterande. Reflektionen utgår i grunden från modern hermeneutisk filosofi och dess syn på förståelse som sammansmältningar av förståelsehorisonter vilket sker genom framläggning och främmandegörande av tidigare förståelse. Essän bidrar ur hermeneutisk förståelse med sin framläggning som en möjlig främmandegörare av förståelse och avser att bidra med en erfarenhetsreflektion i fortsatt vetenskaplig reflektion kring yrkeskunskap inom musikframförande.

L’humain moderne vit une transformation de son environnement et de son mode de vie qui impactent la façon dont il peut vivre des expériences de nature au quotidien. Or, ces expériences de nature sont d'une grande importance pour le bien-être et la santé des individus. Ce sont des phénomènes complexes, ancrés dans un contexte environnemental, mais aussi socio-culturel, qui reposent sur des composantes étroitement mêlées que sont les émotions, les souvenirs, les connaissances, mais aussi tous les stimuli sensoriels perçus. Parmi les sens mobilisés, l’odorat, de par son importance mémorielle et émotionnelle, semble jouer un rôle à part dans la relation que tisse l’humain à la nature. C’est à ce rôle de l’olfaction dans l’expérience de nature, à cette part olfactive de l’expérience, que s’intéresse cette thèse s’articulant autour de trois axes de recherches et de réflexion. Dans un premier chapitre, ce manuscrit aborde comment caractériser la part olfactive de l’expérience de nature d’un point de vue individuel. La réflexion de ce chapitre se base sur la mise en œuvre et l’analyse des réponses à un questionnaire articulant entre eux l’olfaction, l’identité et les usages sensoriels d’espaces de nature déclarés par les individus. Dans le deuxième chapitre, c’est la façon dont l’expérience olfactive de nature s’ancre dans un environnement et un contexte qui est abordée, et comment cet ancrage influence la façon dont l’individu vit et décrit son expérience olfactive. La réflexion de ce chapitre s’appuie sur des témoignages recueillis lors de parcours olfactifs commentés et des questionnaires in situ. Enfin, en se basant sur les résultats des études précédentes, le troisième et dernier chapitre s’intéresse à la façon dont l’expérience olfactive de nature peut avoir un rôle transformateur sur l’individu dans le cadre particulier des environnements restaurateurs. En guise de conclusion, ce manuscrit aborde des réflexions, des ouvertures théoriques et pratiques, et des applications que peuvent apporter les résultats du travail de thèse, notamment la place que le sensoriel, l’incarné et l’olfactif pourraient prendre à l’avenir dans la façon de penser et d’enrichir l’expérience de nature. / Modern humans are currently experiencing a transformation of their environment and of their way of life that are impacting the way they can experience nature in their daily life. These experiences of nature are of great importance for the well-being and health of individuals. They are complex phenomena, anchored in an environmental context, but also socio-cultural, which are based on closely intertwined components that are emotions, memories, knowledge, but also all the sensory stimuli perceived by the human body. Among the senses mobilized, the sense of smell, by its memory and emotional importance, seems to play a singular part in the relationship that weaves the human to nature. The work conducted in this thesis, articulating around three axes of research and reflection, concerns this role of the olfaction in the experience of nature. In a first chapter, we discuss how to characterize the olfactory part of the experience of nature from an individual point of view. The thought developed in this chapter is based on the implementation and the analysis of the answers from a questionnaire linking together the olfaction, the identity and the sensory uses of spaces of nature declared by the individuals. In the second chapter, we addressed how the olfactory nature experience is embedded in an environment and in context, and how this anchor influences how the individual lives and describes their olfactory experience. The reflection of this chapter is based on testimonies gathered from commented olfactory walks and in situ questionnaires. Finally, based on the results of previous studies, in the third and last chapter of this thesis, we focus on how the olfactory experience of nature can have a transformative role for the individual, and particularly in the context of restorative environment. To conclude, we discuss the theoretical and practical openings, and applications that the results of the thesis work can bring, and particularly the place that sensory, embodied and olfactory experiences might take in the future in the way of thinking and enriching experiences of nature.

Stärkta kundrelationer är viktigt för ett företags lönsamhet och när individuella upplevelser efterfrågas i allt större utsträckning behöver företag utveckla och differentiera sig genom Unique Selling Proposition. Allt mer forskning tyder på att utnyttjandet av de fem sinnena i företagets verksamhet samt marknadsföring kan vara nyckeln till differentiering. Det har blivit viktigare att ge konsumenterna en individuell och skräddarsydd upplevelse där sinnena har fått en allt större betydelse.Syftet med denna undersökning är att undersöka och analysera utnyttjandet av sinnesupplevelsen i marknadsföringen där vi har genomfört en fallstudie på SPA-hotellet Yasuragi. Vi delar även upp konsumentgruppen i två delar, affärsgäster och privatgäster, för att jämföra upplevelse och mottagandet av marknadsföringen. För att svara på syftet har författarna genomfört en enkätundersökning, en deltagande observation på Yasuragi och fyra djupintervjuer samt en mailintervju. Den teoretiska referensramen, empirin och analysen är uppdelad i tre delar utifrån begreppen Sinnesmarknadsföring, Upplevelser och konsumtion.Undersökningen har visat att Yasuragi har alla förutsättningar att arbeta med sinnesmarknadsföring då turismprodukten berör alla de fem sinnena. SPA-hotellet skulle kunna arbeta mer medvetet med denna form av marknadsföring då de nu sker mindre planerat. Som det ser ut just nu sker det ingen större differentiering i marknadsföringen mot affärsgäster och privatgäster. För att lyckas med sinnesmarknadsföring måste fokus ligga på att förmedla känslan och upplevelsen av en produkt/tjänst istället för själva fysiska produkten. Yasuragi måste förmedla sin sinnesupplevelse redan i marknadsföringen där de kan ge ett smakprov av upplevelsen.Genom att beröra så många sinnen som möjligt hos en individ ökar dess intresse samt involvering av en produkt/tjänst vilket också påverkar konsumentbeteendet. Genom vår egen framtagna modell kan man se att ett företags Unique Selling Proposition bör vara så anpassad som möjligt till de fem sinnena för att skapa en total sinnesupplevelse. Sinnesupplevelsen bör sedan marknadsföras till individen för att individen ska utföra ett köp. Sinnesmarknadsföring kan alltså bidra till en starkare relation mellan kund och företag samt till en mer lönsam verksamhet. / Strong customer relationships are important to a company 's profitability and when the demand for individual experiences increase it requires companies to develop and differentiate themselves through Unique Selling Proposition . Growing body of research suggests that the use of the five senses in the business and marketing can be the key to differentiation. It has become more important to provide consumers with an individual and tailor-made experience in which the senses have become increasingly important.The purpose of this study is to examine and analyze the utilization of sensory experience in marketing where we have conducted a case study on SPA hotel Yasuragi. We also divide the consumer group into two parts, the business guests and private guests, to compare the experience and the outcome of marketing. To answer this purpose, we have conducted a survey, a participant observation at Yasuragi and four in-depth interviews and a mail interview. The theoretical framework, empirical data and analysis is divided into three parts based on the concepts of Sensory Marketing, Experiences and Consumption.The study has shown that Yasuragi has every opportunity to work with sensory marketing as the tourism product stimulates all five senses. Yasuragi would be able to work more consciously with this form of marketing as it now occurs less planned. As it stands right now, there is not much differentiation in marketing to business guests and private guests. To succeed in sensory marketing focus must be on to convey the feeling and experience of a product / service instead of the actual physical product. Yasuragi must convey their sensory experience already in marketing where they can provide a taste of the experience.Touching as many senses as possible in an individual increases its interest and involvement of a product / service which also affects consumer behaviour. Through our own designed model, one can see that a company's Unique Selling Proposition should be as accessible as possible to the five senses to create a total sensory experience. Sensory experience should then be marketed to the individual who most likely will purchase. Sensory Marketing can also contribute to a stronger relationship between customer and company, as well as to a more profitable business.

Vetskapen om att människans fem sinnen, syn, ljud, känsel, lukt och smak, kan påverkas genom att stimuleras på olika sätt har tagits i beaktning vid utformningen av marknadsföringsverktyget kallat sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring beskrivs som ett framväxande paradigm inom marknadsföringsområdet. Stimulering av sinnena kan bidra till skapandet av helt nya sinnesupplevelser för kunden i den fysiska butiksmiljön. En butiksatmosfärs utformning som har sin utgångspunkt i människans fem sinnen kan påverka kundens beteende och skapa konkurrensfördelar. En stor mängd av den forskning och de studier som genomförts inom ämnet sinnesmarknadsföring undersöker hur kunden blir påverkad av olika sinnesstimuli och hur sinnesstimuli kan användas. En kunskapslucka gällande hur sinnesmarknadsföring faktiskt används i fysiska butiksmiljöer inom detaljhandelsbranschen identifierades. Syftet med den här uppsatsen är att skapa förståelse för hur mikroföretag använder sinnesmarknadsföring i den fysiska butiksmiljön. Vid insamlingen av empiriska data användes en kvalitativ metod och fem intervjuer genomfördes med butiksägare eller anställda som ansvarar för utformningen av en butiksmiljö inom detaljhandelsbranschen. Resultaten visar att flexibilitet är ett nyckelord när det kommer till mikroföretagens utformning av sinnesupplevelser i butiksmiljön. Det har även framgått att vid utformandet av butiksmiljön prioriteras i huvudsak strategier gällande tre av de fyra sinnena som undersökts i denna studie; syn, ljud och känsel. Den styrande faktorn som påverkar arbetet med sinnesupplevelserna i butiksmiljön är visionen för hur butiksatmosfären ska vara och upplevas av företagets kunder. Slutsatsen är att mikroföretag trots sin ringa storlek kan skapa och anpassa sinnesupplevelser utifrån de egna förutsättningarna och sin vision för butiksatmosfären för att differentiera sig. / The knowledge that the five human senses; sight, hearing, touch, smell, and taste, are affected in different ways by stimulation has been taken into account in the making of the marketing tool called sensory marketing. Within the marketing area, sensory marketing is described as an emerging paradigm. Stimulating the senses can lead to the creation of entirely new sensory experiences for the customer in a physical store environment. A store atmosphere based on the five human senses can affect the customer’s behavior and create competitive advantages. A large amount of the former research and studies made on sensory marketing focuses on how the customer may be affected by different sensory cues and how sensory cues can be used. A gap in knowledge has been identified regarding how sensory marketing is actually used in a physical retail store environment. The purpose of this thesis is to create a deeper level of understanding in regard to how micro-enterprises apply sensory marketing in their physical store environment. The empirical data has been collected adopting a qualitative method and five interviews have been conducted with business-owners or employees that are in charge of the environment in a retail store. Results show that flexibility is a keyword in regards to how the micro-enterprises creates the sensory experiences in the store environment. It also showed that when the store environment is created, three of the four senses studied in this thesis are prioritized; sight, hearing and touch. The determining factor that affects the creation of the sensory experiences in the store environment is the vision that states how the store atmosphere should be and be perceived by customers of the company. The conclusion is that although the micro-enterprises may be small in size they can create and adapt their sensory experiences based on their own conditions and their visions for the store atmosphere in order to differentiate themselves.

El propósito de este artículo es estudiar la relación directa e indirecta entre las dimensiones de la experiencia de marca y la lealtad a la marca. Asimismo, los autores proponen que la confianza media el vínculo entre la experiencia de marca y lealtad de marca, con la intención de obtener a la lealtad como una variable de llegada para la categoría de librerías online. Para ello, el estudio utilizaría un enfoque cuantitativo basado en encuestas en línea formuladas con una escala de Likert (1 al 5) para probar las hipótesis basadas en el modelo teórico propuesto. Los datos se analizarán mediante el modelado de ecuaciones estructurales con el programa Smart PLS y correlaciones a través del programa SPSS. Basándose en estudios anteriores, el artículo amplía la comprensión del constructo experiencia de marca al estudiar su influencia en la categoría de bookstores y evidenciar la posible mejora en el compromiso del consumidor con la marca. / The purpose of this article is to study the direct or indirect relationship between brand experience’s dimensions and brand loyalty. In addition, the authors propose Trust to mediate the link between brand experience and brand loyalty, with the intention of obtaining loyalty as an arrival variable for the online bookstore’s category. Therefore, the study comprehends a quantitative focus based on online surveys formulated with a Likert scale (1 to 5) to prove the hypothesis based on the proposed theoretical framework. It will use Structural Equation Modeling (SEM) in SmartPLS and correlations through SPSS for the analysis of the data. Based on previous studies, the article broadens the construct brand experience by studying its influence in the bookstore’s category and evidence a possible upgrade in customer’s brand loyalty. / Trabajo de investigación

The thesis was conducted as the master thesis for a Master's in innovation and design. The aim of this thesis was to investigate in what ways scent can be used as an olfactory stimulation within exhibitions and to access the possible effects that occur from bridging historical contexts with scent within the exhibitions – as a tool for embodied storytelling. The olfactory study focuses on Leksmedjan Smetuna in Rademachersmedjorna, Eskilstuna. The thesis theoretical framework presents theories on sense of smell, museum experiences, storytelling, and embodied storytelling. A space analysis and a qualitative interview with a museum pedagogue at Västermanland´s county museum. An observational smellscape with different scented elements is conducted as well, with visiting children at Leksmedjan Smetuna in Rademachersmedjorna – where children get the chance to experience historical scents from the 17th century, through their sense of smell. This with the aim to visualize the physical-, emotional- and social effects that occur during children´s sensory museum experiences. The scented elements for the observational smellscapes were designed and produced during the thesis design process and are based on theoretical and empirical data collection. The results of the thesis bring forth important perspectives regarding children´s sensory museum experiences that incorporate scented elements. / Examensarbetet genomförs som ett examensarbete för en Master i innovation och design. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt doft kan användas som luktstimulering inom utställningar, samt att visualisera möjliga effekter som uppstår genom att överbrygga historiska sammanhang med hjälp av doft inom utställningar – som ett verktyg för embodied storytelling. Doftstudien fokuserar på Leksmedjan Smetuna i Rademachersmedjorna, Eskilstuna. Studiens teoretiska ramverk presenterar teorier om människans luktsinne, museiupplevelser, storytelling med en fördjupning av embodied storytelling. Studiens empiriska metodarbete utgörs av en rumsanalys och en kvalitativ intervju med en museipedagog på Västermanlands länsmuseum. Metodarbetet inkluderar även en observerande smellscapes med besökande barn på Leksmedjan Smetuna i Rademachersmedjorna, Eskilstuna – där barnen får chansen att uppleva historiska dofter från 1600-talet, genom sitt luktsinne. Detta i syfte att visualisera de fysiska-, emotionella- och sociala effekterna som uppstår under barns sensoriska museiupplevelser av studiens doftelement. Doftelementen som ingår i studiens observerade smellscapes, designades och producerades under studiens designprocess och baseras på den teoretisk och empirisk datainsamling. Studiens resultat lyfter fram viktiga perspektiv på barns sensoriska museiupplevelser som innehåller doftelement.

No description available.

A specific account of bonding in creative circumstances – a study of releasing music is a scientific essay which examines the relationship between will, context and creativity in the process of releasing music.  The focus for the examination is the process of finalizing musical works in a release format. This passage in the publishing process is understood as a collective creative management consisting of the publishing artist, the record company and their intended target group of users. An act of work by many where different ideas and values meet and are measured towards the actual realization of the release. The purpose of releasing music is understood as reaching a target group of users. The method to optimize the musical works and use other creative modalities to optimize the publishing of the release as a whole for a maximization of possible bonds to targeted users.  The process of contextual optimization is understood as an event of both conditionality and construction of room for maneuver. The process can either redeem or inhibit creativity depending on how relationships are constructed in the processes. The creative outcome of a publishing process is seen as dependent on how the connection of different bonds between artist and record company is constructed through a recognition of purpose and goal for a release, the participants’ experience of room for maneuver and care and respect for other participants’ room for maneuver. The theoretical reflection is based on Giordano Bruno's concepts of bonds and binding. The essay examines in a hermeneutical manner Brunos account of binding as a concept for understanding action as sprung from a collective faculty of different wills. Bruno's theory of how action is led by bonds between people and his understanding of emotions as a genus of knowledge is tested as a theory in understanding practical knowledge.  The essay intends to contribute with an experience-based reflection to continued scientific research on professional knowledge in creativity and music publishing. / Bindandets betydelse för det kreativa sammanhanget – en studie av musikutgivning är en vetenskaplig essä vilken undersöker relationen mellan vilja, sammanhang och kreativitet i musikaliska utgivningsprocesser. Utgångspunkten är det formatarbete som äger rum i utgivningsprocesser, när idéer kring en utgivnings värden möts och måttas mot en realisering. Syftet med en utgivning förstås som att nå en målgrupp. I formatarbetet anpassas och paketeras en artists verk därför för ett optimalt potentiellt bindande utgivningsformat.  Utgivningsprocessen förstås som ett skeende där framförda tankar och handlingar av de i konstnärlig ledning resulterar i en slutgiltig utgivning. Ett skeende av både villkorande och konstruerande av handlingsutrymme. I arbetet mot detta slutgiltiga format kan kreativitet både förlösas och hämmas beroende av hur relationer är konstruerade och konstrueras i processen.  Uppsatsen undersöker därmed utgivningsprocessen som en kollektiv, kreativ handling av den utgivande artisten, skivbolaget och deras tänkta målgrupp av brukare. Utifrån denna position förstås sammanhanget för en utgivning konstruerat av olika relativa band av mening byggda av känslor för verken, upplevd förståelse för verk och deltagarnas viljor med verkens utgivning. Uppsatsen skriver fram en förståelse för hur en utgivningsprocess utfall är avhängigt hur sammanhang av olika band mellan artist och skivbolag är konstruerat och konstrueras genom ett inkännande av syfte och mål, upplevt eget handlingsutrymme samt omsorg och respekt för den andres handlingsutrymme.     Essäns teoretiska reflektion utgår till stor del från Giordano Brunos begrepp band och bindande. Band och bindande testas som ett koncept för att förstå handling som sprungen ur en kollektiv tankepraktik av olika viljor. För vidgad förståelse av kunskap i handling, praktisk kunskap testas Brunos teori om hur handling leds av band mellan människor och kännande som en kunskapspraktik. Bruno beskriver känsla som en praktisk form av kunskap. En praktisk kunskap vilken påverkar hur vi tillsammans med andra och i olika skeenden gradvis leder och leds i och till handling. Essäns metod är delvis den vetenskapliga essän som skrivform i sig. Ett dialektiskt pendlande mellan erfarenhetsbaserat och teoretiskt understött reflekterande. Reflektionen utgår i grunden från modern hermeneutisk filosofi och dess syn på förståelse som sammansmältningar av förståelsehorisonter vilket sker genom framläggning och främmandegörande av tidigare förståelse. Skrivande, läsning och teoretisk analys har i uppsatsarbetet använts för att främmandegöra den förförståelse kring exempelvis kreativitet som skrivits fram i subjektivt gestaltade skeenden och i den tidigare forskning uppsatsen utgår från.  Essän avser att bidra med en erfarenhetsbaserad reflektion till fortsatt vetenskaplig forskning kring yrkeskunskap inom kreativitet och musikutgivning.