Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av rådgivning till hjärtsjukapatienter kring deras sexuella hälsaBakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den största folksjukdomen i Sverige och äridag den vanligaste dödsorsaken. En följd för patienterna med dessa sjukdomar ären försämrad sexuell hälsa vilket varken eller vårdpersonalen vågar beröra i mötetdem emellan.Metod: Med hjälp av SBU:s arbetsprocess genomföra en litteraturstudie beståendeav tio primärstudier. Litteratursökningen gjordes i Cinahl och PubMedResultat: Resultatet syntetiserades och via tio utvalda artiklarna sammanfattadessjuksköterskornas upplevelser av rådgivning om sexuell hälsa med hjärtsjukapatienter i fyra teman: Kunskapsbrist, Obekvämhet, Avsaknad av riktlinjer samten rad barriärer som stod till hinder för rådgivningen.Slutsats: Sjuksköterskor känner sig överlag obekväma i rådgivandet medhjärtsjuka patienter om deras sexuella hälsa. Obekvämheten grundar sig i enkunskapsbrist som har uppstått i en avsaknad av rutin och riktlinjer. / Aim: To highlight nurses experience of sexual counseling of cardiac patients.Background: Cardiovascular diseases are the most common public health diseasein Sweden and are the most common cause of death today. A cause ofcardiovascular diseases is a decrease of the patient’s sexual health which neitherthe patient nor the health care professionals dares to bring up.Method: Using SBU:s working procedure, a literature review was compiled. Thereview consisted of ten studies obtained from the Cinahl and PubMed database.Result: The result of the ten studies synthesized the nurses experience of sexualcounseling with cardiac patients into four different themes: Lack of knowledge,Uncomfortableness, Absence of guidelines and an array of barriers that were anobstacle to the sexual counseling.Conclusion: Overall, the nurses experienced uncomfortableness with the sexualcounseling with cardiac patients. This feeling was a consequence of a lack ofknowledge that it itself stems from an absence of routines and guidelines.

Bakgrund: Cancer kan avsevärt påverka en individs sexuella hälsa på olika nivåer; biologiskt, psykologiskt och socialt. World Health Organization (WHO) definierar sexuell hälsa som ett välbefinnande som omfattar fysiska, emotionella, mentala och sociala aspekter av sexualiteten. Sjuksköterskans kärnkompetenser inkluderar personcentrerad omvårdnad, vilket innebär att se hela individen och beakta deras andliga, existentiella, sociala och psykiska behov lika mycket som de fysiska. Att inte inkludera sexuell hälsa kan leda till en bristfällig helhetsbild av patientens behov. Patienter känner ett behov av att diskutera sin sexuella hälsa och framhåller bristen på initiativ från sjuksköterskor att inleda dessa samtal. Det råder en tvåvägs-tabu kring sexuell hälsa vilket försvårar kommunikationen. Genom att förstå sjuksköterskans perspektiv kan denna studie bidra med insikter som kan förbättra vårdpraxis och utbildning inom detta område. Syfte: Studien syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av samtal med cancerpatienter. Metod: Litteraturstudie som sammanställt och analyserat resultat från empiriska studier med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar inhämtades från CINAHL, en databas med inriktning på omvårdnad och medicin. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer, publicerade mellan år 2000–2023, utan geografisk avgränsning. Resultaten: Vid analysen identifierades tre olika huvudkategorier av betydelse för sjuksköterskans upplevelse av samtal om sexuell hälsa; Individuella faktorer, Sociala faktorer och Organisatoriska kulturer och barriärer. Därifrån utformades ytterligare åtta subkategorier. Konklusion: Sjuksköterskor upplever diverse hinder i kommunikationen om sexuell hälsa med cancerpatienter. Ämnet upplevs pinsamt och känsligt att röra vid. Det finns en osäkerhet i hur man initierar samtalet, dock uppger vissa sjuksköterskor samtalsstrategier som normaliserar samtalet vilket hjälper patienter att våga öppna upp sig. Patientens personliga egenskaper, såsom ålder, könstillhörighet, civilstånd, sexuell läggning och språk, påverkade sjuksköterskans tillvägagångssätt i samtalet och om samtalet ens skulle äga rum. Organisatoriska hinder som tidsbrist och överdriven byråkrati skapar en diskrepans mellan förväntningar och möjligheter inom vården.

Introduktion   Varje år drabbas ungefär 8000 kvinnor av bröstcancer i Sverige, vilket representerar cirka en fjärdedel av alla fastställda cancerdiagnoser hos kvinnor. Den vanligaste behandlingen av bröstcancer är att avlägsna tumörvävnad i form av mastektomi eller lumpektomi. Denna behandling kan påverka kvinnors upplevda kroppsbild samt psykiska och sexuella hälsa.   Syfte   Syftet med arbetet var att beskriva hur kvinnor upplever sin psykiska och sexuella hälsa, samt kroppsbild efter en mastektomi eller lumpektomi.   Metod  En kvalitativ litteraturöversikt valdes som design. Databasen som användes för att samla in data var PubMed. Tolv kvalitetsgranskade artiklar användes för att svara på arbetets syfte. Artiklarna lästes flertal gånger för att hitta nyckelfynd, likheter och skillnader. Dessa delades sedan in under tre teman vilket presenteras objektivt i resultatet.   Resultat   Resultatet visar att kvinnorna upplevde försämrad psykisk och sexuell hälsa efter att de hade genomgått mastektomi eller lumpektomi. Även deras kroppsbild påverkades negativt. Stress, oro och rädsla var framträdande känslor hos deltagarna. En del kvinnor valde att undvika sociala situationer och gjorde en förändring i sin klädstil. Det framkom att den sexuella lusten och synen på sin egen sexuella attraktion minskade efter operationen. Deltagare beskrev även positiva upplevelser, som en vilja att slåss mot cancern och överleva.  Slutsats   Kvinnor kan ha negativa upplevelser efter en mastektomi eller lumpektomi, men dessa erfarenheter är individuella och kan variera. Genom att ha kunskap om och förståelse för kvinnors upplevelser kan sjuksköterskor bättre bemöta det psykosociala behovet som uppstår i samband med mastektomi eller lumpektomi. / Each year, approximately 8 thousand women are diagnosed with breast cancer in Sweden, which represents approximately one quarter of all cancer diagnoses among women. The most common treatment for breast cancer is to remove tumor in the form of mastectomy or lumpectomy. This treatment can affect women's perceived body image, psychological and sexual health.   Aim  The purpose of the project was to describe how women experience their mental and sexual health, as well as body image after a mastectomy or lumpectomy.  Method  A qualitative literature review was chosen as the design. The database used to collect data was PubMed. Twelve quality-reviewed articles were used to answer the projects aim. The articles were read several times to find key findings, similarities and differences. These were then divided into three themes, which are presented objectively in the results.   Results  The results show that the women experienced a deterioration in mental and sexual health after they had undergone mastectomy or lumpectomy. Their body image was also negatively affected. Stress, anxiety and fear were prominent emotions in the participants. Some women chose to avoid social situations and made a change in their clothing style. It appeared that the sexual desire and the view of their own sexual attraction decreased after the operation. Participants also described positive experiences, like a will to fight the cancer and survive.   Conclusion  Women may have negative experiences after a mastectomy or lumpectomy, but these experiences are individual and can vary. By having knowledge of and understanding of women's experiences, nurses can better respond to the psychosocial needs that arise in connection with mastectomy or lumpectomy.

Bakgrund: En stomioperation genomförs vid olika indikationer i avseende till att avlasta tarmen. Att leva med stomi innebär ett egenvårdsansvar. Egenvård innebär att patienten utför hälso- och sjukvårdsåtgärder helt eller delvis självständigt. Den sexuella hälsans betydelse är en balans mellan individens mentala, sociala, känslomässiga tillstånd och kroppsliga välbefinnande i relation till sin sexualitet. Att leva med stomi kan innebära ett lidande för individen. Begreppet livskvalitet innefattar bland annat individens upplevelse av lycka och tillfredsställelse med livet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av den sexuella hälsan hos individer som lever med stomi. Metod: Studien utfördes som en litteraturbaserad studie, med tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman identifierades; en omställning i livet på ett personligt plan och rädsla för intimitet på grund av bristande information från hälso- och sjukvården. Under temat en omställning i livet på ett personligt plan har tre subteman identifierats. Konklusion: Slutsatsen av examensarbetet är att stomin inte enbart är en påse på magen. Individer upplever att den sexuella relationen påverkas negativt och därav är det av stor vikt att sjuksköterskor är medvetna om detta och vågar prata om ämnet. Den sexuella hälsan är ett känsligt ämne att prata om för individer med stomi. / Background: A stoma operation is performed to relieving the intestine. Living with a stoma involves self-care for the person. Self-care means that the patient performs health care measures independently. The importance of sexual health is a balance between the individual's mental, social, emotional state and bodily well-being in relation to their sexuality. Living with a stoma can be a suffering for the individual. The concept of quality of life includes the individual's experience of happiness and satisfaction with life. Aim: The purpose of the study was to describe experiences of sexual health in individuals living with a stoma. Method: The study was conducted as a literature based study, with including twelve qualitative scientific articles. Findings: Two themes were identified; a personal adjustment in life and fear of intimacy due to lack of information from healthcare. Under the theme personal changes in life was three subthemes identified. Conclusion: The conclusion of the study is that the stoma is not just a bag on the stomach. People feel that the sexual relationship is negatively affected and therefore it’s of great importance that nurses are aware of this and dare to talk about the subject. Sexual health is a vulnerable topic to talk about.

Bakgrund: En stor livsförändring som en cancerdiagnos kan medföra förändrad sexualitet och sexuell hälsa. Sjuksköterskor har en roll att bemöta patienters behov av stöd och information, samt skapa förutsättningar för en god hälsa. Minst en av tre personer drabbas av cancer i Sverige, vilket medför att allt fler lever med konsekvenser av både diagnos och behandling.  Motiv: Hälso- och sjukvårdspersonal pratar inte om sexuell hälsa och sexualitet med patienter med cancer i den utsträckning som det önskas av patienter, trots att det anses vara viktigt. Studien kan skapa en förståelse av sjuksköterskors perspektiv, och bidra till en bättre omvårdnad av patienter med cancer.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskors användning och uppfattning av samtal kring den sexuella hälsan och sexualitet med patienter inom onkologisk sluten- och öppenvård.Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ design. En webbenkät genomfördes bland sjuksköterskor inom onkologisk verksamhet. Data analyserades med deskriptiv respektive analytisk statistik (signifikansanalys).  Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna angav att de har ett större behov av utbildning och otillräcklig kunskap inom ämnet. Majoriteten angav att det är både läkarens och sjuksköterskans ansvar att initiera samtalet. Sjuksköterskorna rapporterade hinder relaterat till att samtala om sexuell hälsa. Statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan sjuksköterskor beroende på yrkeserfarenhet och vårdform. Konklusion: Sjuksköterskor inom cancervården (särskilt inom slutenvården) behöver mer utbildning och bättre förutsättningar för att kunna möta patienters behov kring sexuell hälsa. Vidare forskning behövs för att utvärdera utbildningsinsatser och implementering av kliniska rutiner. / Background: During life threating events, such as cancer, patients may face changes in sexuality and sexual health. Nurses have a role in meeting patients' needs of support and information, as well as health promoting. At least one in three people get cancer in Sweden, which indicate the large number of patients living with the consequences of both diagnosis and treatment, that may change both sexual health and sexuality.  Motive: Health care professionals do not discuss sexual health and sexuality to the extent desired by patients with cancer, even though it is considered to be important. The study can bring knowledge on nurses' perspectives, which could contribute to better cancer care. Purpose: To investigate nurse's use and perception of conversations about sexuality and sexual health with patients in oncology care.  Method: Cross-sectional study with quantitative design. A web survey was carried out among oncology nurses in Sweden. Collected data were analyzed using descriptive and analytical statistics (significance analysis).Results: The majority of nurses indicated a need for more training and not having sufficient knowledge to be able to address patients’ sexual health. The majority indicated that both nurse's and physicians were responsibility to initiate discussions. The nurses reported several barriers to conversations about sexual health. Statistically significant differences were found between nurses depending on professional experience and whether they work in outpatient or inpatient care.  Conclusion: Nurses in inpatient care have a greater need for training and clearer clinical routines. Further research is desirable regarding the implementation of routines and to understand nurses' needs for training.

Följande studie undersöker ifall woke-washing förekommer eller inte i Belvedere Vodkas reklamfilm Belvedere Present Daniel Craig, Directed by Taika Waititi: Director’s Cut där Daniel Craig spelar rollen som ‘sig själv’ men samtidigt förklaras ha blivit humoristiskt koreograferad. Detta görs genom frågeställningarna: “Hur representeras maskulinitet genom framförande och kostym av Daniel Craig i rollen som ‘sig själv’?” samt “Hur tolkas gestaltningen av mansrollerna när Belvedere Vodka beskriver Craig som humoristiskt koreograferad?”. Genom en kvalitativ sociosemiotisk analys studeras ett urval där det genom resultatet tolkas som att det sker en stereotypisering av både hypermaskulinitet och queer maskulinitet i syfte att ifrågasätta genus som social konstruktion. Analysen kommer dock fram till slutsatsen att Belvedere Vodka är mer engagerade i att bevara en stereotypisk relation mellan man och sprit snarare än hur mansrollerna representeras. Konsekvensen av detta blir att repliken “Finally” misstolkas (i jämförelse med produktionsteamets uttalade syfte), vilket leder till att den flamboyanta gestaltningen upplevs som förminskande och avskräckande i jämförelse med den heteronormativa mansrollen. Diskussionen kommer slutligen fram till att en marginaliserad grupp ännu en gång inte får möjligheten att representera sig själv, samtidigt som behovet av att kategorisera sexuell orientering för att kunna avgöra ifall appropriering sker eller inte blir fortsatt problematisk.  Medieproduktionen som framförs i designdokumentationen baseras på en studie i sexuell hälsa och hur visuell kommunikation gällande detta ämne riktar sig till ungdomar. Medieproduktionen är utförd av Jennie Eklund, Amanda Lindh och Helena Ljunggren.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Behandling utav bröstcancer kan vara kirurgisk, farmakologisk och radiologisk. Fysiska och psykiska besvär kan uppkomma till följd av behandling, vilket kan påverka sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter bröstcancerbehandling.  Metod: Studien var en kvalitativ litteraturöversikt med utgångspunkt i 13 vetenskapliga artiklar, varav 12 hade kvalitativ metod och en hade mixad metod där endast kvalitativa delen använts. Databaser som användes för artikelsökning var CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsstruktur.  Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och fyra underteman. Det första huvudtemat var En förändrad kropp med underteman Att uppleva kroppsliga besvär och Att uppleva ett förändrat utseende. Det andra huvudtemat var Social påverkan med underteman Förändringar i relationer samt Bristande information från hälso- och sjukvården. Slutsats: Efter genomgången bröstcancerbehandling drabbades många kvinnor av psykiska och fysiska besvär som påverkade den sexuella hälsan. Sexuell dysfunktion och förändrad relation till sin kropp förekom hos kvinnor. Förändringar i partnerrelationer upplevdes av kvinnor kunna påverka den sexuella hälsan. Många kvinnor upplevde brist på information och kommunikation av hälso- och sjukvården kring sexuell hälsa. / Summary Title: Women's experiences of sexual health after breast cancer treatment. Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. The treatment given during breast cancer can be surgical, pharmacological and radiological. Physical and psychological discomfort can appear, which can affect sexual health.  Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of sexual health after breast cancer treatment. Method: The study was a qualitative literature review based on 13 articles, 12 articles had qualitative method and one had mixed method, where only the qualitative part was used. Databases used for search was CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. The articles were analysed by Fribergs five-step structure.  Results: The results are presented in two main themes and four sub-themes. The first main theme was A changed body with sub-themes Experiencing bodily discomfort and Experiencing a changed appearance. The second main theme was Social impact with the sub-themes Changes in relationships and Lack of information from health care professionals.  Conclusion: After undergoing breast cancer treatment, many women suffered from physiological and physical problems that affected their sexual health. Sexual dysfunction and a changed relationship to one's body occurred in women. Changes in partner relationships were experienced by women to affect their sexual health. Many women experienced a lack of information and communication from the healthcare system regarding sexual health.

Bakgrund Idag överlever ungefär 90 procent av de kvinnor som drabbats av bröstcancer 10 år efter diagnos. Kvinnor som drabbas av bröstcancer påverkas negativt både psykiskt och socialt av att den fysiska kroppen förändrats i samband med behandling. Studier har visat på att kvinnor undviker att diskutera sin sexuella hälsa med vårdpersonal på grund av osäkerhet om hur det ska tas emot och önskar att vårdpersonal tar upp ämnet. Då sexualitet och sexuell hälsa är ett tabubelagt ämne och anses vara en privat angelägenhet, gör att problem som hade kunnat förebyggas förblir olösta till följd av bristande kommunikation. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med metoden för en integrerad dataanalys. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar som togs fram genom databassökningar i PubMed och CINAHL. Resultat Många kvinnor upplever sexuell dysfunktion i samband med bröstcancer. De sexuella problem kvinnorna rapporterat om har handlat om bland annat minskad vaginal lubrikation, smärta i samband med samlag och penetration samt minskad sexuell lust och upphetsning. För många kvinnor bidrog de fysiska förändringarna i samband med bröstcancerbehandlingen till att deras kroppsuppfattning, identitet och självkänsla påverkades negativt. Slutsats En stor andel av kvinnor med bröstcancer upplever att den sexuella hälsan försämras. Det har framkommit att en del kvinnor haft enklare att hantera de kroppsliga förändringarna i samband med behandling för bröstcancer genom att de utvecklat särskilda copingstrategier. I tidigare studier har det framkommit att vårdpersonal inte berör patienters sexuell hälsa på grund av bristande kunskaper inom ämnet. Genom att vårdpersonal undviker att lyfta kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancerbehandling orsakar det ett onödigt vårdlidande för patienten. / Background Today, close to 90 percent of women survive 10 years after a breast diagnosis. Women who suffer from breast cancer are negatively affected both mentally and socially by the physical changes in connection with breast cancer. Studies have shown that women avoid discussing their sexual health and want healthcare professionals to address the topic. The fact that sexuality and sexual health are a taboo subject and are considered a private matter means that problems that could have been prevented remain unresolved as a result of poor communication. Aim The purpose was to shed light on women's experiences of sexual health during breast cancer. Method A non-systematic literature review was performed using the method for an integrated data analysis. The results were based on 15 original scientific articles produced through database searches in PubMed and CINAHL. Results Many women experience sexual dysfunction in connection with breast cancer. The sexual problems the women have reported on have included reduced vaginal lubrication, pain in connection with intercourse and penetration, and reduced sexual desire and arousal. For many women, the physical changes associated with breast cancer treatment contributed to a negative impact on their body image, identity, and self-esteem. Conclusions A large proportion of women with breast cancer experience that their sexual health deteriorates.It has emerged that some women have found it easier to cope with the physical changesassociated with treatment for breast cancer by developing special coping strategies. Previousstudies have shown that healthcare professionals do not address patients' sexual health due tolack of knowledge in the subject. Because healthcare professionals avoid promoting women'ssexual health in connection with breast cancer, it causes unnecessary suffering for the patient.

Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa berör flera områden hos en människa, både fysiska, emotionella, mentala och sociala. Sjuksköterskans ansvarområde omvårdnad sträcker sig även det över dessa delar då patientens basala och specifika omvårdnadsbehov ska tillgodoses. Samtal om sexualitet ingår i sjuksköterskans arbete, men trots detta visar forskning att väldigt få sjuksköterskor tar upp ämnet sexualitet med sina patienter. Studier visar även att det är ett ämne som patienter gärna hade pratat mer om. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa orsaker till varför sjuksköterskor inte samtalar med patienter om sexualitet. Metod: En litteraturstudie med viss systematik baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar genomfördes. Databaser som användes för artikelsökning var PubMed, Cinahl samt PsycINFO. En granskning av artiklarna utfördes vilket resulterade i tio artiklar med god kvalitet. Dessa lästes noga igenom och likheter och skillnader i resultaten som sva¬rade på arbetets syfte identifierades. Resultat som enligt författarna var av samma typ bildade teman. Resultat: Många faktorer som hindrar sjuksköterskor att prata om sexualitet identifierades, och de rörde sig över många olika områden. Det visade sig att många tyckte att ämnet var komplext och obekvämt att tala om. Bristen på både kunskap och utbildning i ämnet utgjorde tydliga hinder. Även miljön på arbetsplatsen spelade in på olika sätt, ett högt arbetstryck och tidsbrist var några faktorer som nämndes. Det framkom dessutom oklarheter vems ansvar samtal om sexualitet var, trots att tidigare studier visat att de flesta sjuksköterskor menade att ansvaret var deras. / Background: A person’s sexuality and the sexual health extend over several levels, both physically, emotionally, mentally and socially. Nurse's responsibility area, nursing care, also extends over these parts when the patient's basic and specific needs are met. Conversations about sexuality are included in the nurse's duty, despite this very few nurses are talking about sexuality with their patients according to research. Patients would like to talk more about this topic with nurses which are shown in many studies. Purpose: The purpose of this study was to elucidate reasons why nurses do not talk with patients about sexuality. Methods: A literature study with some structure was conducted, based on qualitative and quantitative articles. The databases PubMed, CINAHL, and PsycINFO were used for the search of articles. A review of the articles was conducted which resulted in ten articles with good quality. These were read carefully and the similarities and differences in the results which responded to the purpose of the work were identified. Results that the authors meant were of the same type were formed to themes.Results: Several factors that prevent nurses from talking about sexuality with patients were seen, which extended across different areas. It became clear that the topic was seen as very complex and uncomfortable to talk about. The lack of both knowledge and training regarding the topic was clear obstacles. The environment at the working place also included obstacles for this type of conversations, a high working load and time constraints were some of which were mentioned. Uncertainties of whose responsibility it was to have the conversations about sexuality occurred, despite previous studies which had showed that most nurses believed it was their responsibility.

En god sex- och samlevnadsundervisning i skolan är central för att ha möjlighet att utveckla en god hälsa, vilken dock enligt tidigare forskning har visats vara av bristande kvalitet. Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers upplevelse av sex- och samlevnadsundervisningen på deras skola, med fokus på pedagog ledda lektioner. Studiens metod var en kvalitativ intervjustudie, där sex högstadieelever intervjuades individuellt. Resultatet visade att eleverna upplevde att undervisningens innehåll inte tillgodosåg deras behov fullt ut, då det lades för stort fokus på risker och faktabaserad kunskap. Det som eleverna ville veta mer om var sådant som kunde kopplas till samlevnad samt gjorde eleverna mer delaktiga i undervisningen, vilket de i stort upplevde att de inte var. Eleverna värdesatte undervisning som relaterade till deras vardag och verklighet. Internet framkom vara den främsta informationskällan för att skaffa kunskaper om sex och samlevnad och beskrevs som den källa som i första hand användes. Eleverna menade även att relationer var betydelsefullt i lärande om sex och samlevnad. Studiens slutsatser tryckte på att eleverna ska vara centrerade och i fokus i undervisningen, för att tillgodose deras behov av kunskaper samt delaktighet. Då internet visades vara den främsta kunskapskällan av sex och samlevnad, bör skolan använda sig av elevernas vana av internet i undervisningen. Det finns även anledning för skolan att ha relationer i åtanke, mellan såväl pedagoger och elever som eleverna i klassen. / A good sex-education in school is crucial for having the possibility to develop a good health, which though has been shown to be lacking in quality. The aim of the study is to examine high school students’ experiences of sex-education in their school with a focus on teacher led lectures. The study method was a qualitative interview study, where six high school students were interviewed individually. The result showed that the students experienced that the content of the sex-education did not meet their needs to the fullest, because there was too much focus on risks and fact-based knowledge. What the students wanted to know more about was topics related to coexistence and also made them more participant, which in generally they felt like they were not. The students valued education that related to their daily life and reality. Internet showed to be the primary source of information to get knowledge about sex and coexistence and was described as the firstly used source. The students also meant that relations with others was crucial when learning about sex and coexistence. Conclusions of the study pressures the students to be centered and the actual focus of the education, to meet their needs of knowledge and participation. Internet showed to be the primary used source of information of sex and coexistence content the school therefore should make use of it and integrate use of Internet in the education process. There are also reasons for the school to have relations in mind, between educators and students as well as students in classes.