Introduktion: Forskning har visat att det finns stora brister i undervisningen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR]. På många skolor är inte skolsköterskan involverad alls i undervisningen. Eleverna efterfrågar tidigare och bredare information om sexuell hälsa och endast var femte säger sig ha fått med sig tillräckliga kunskaper. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med sexuell hälsa i grundskolan. Metod: Studiens design var kvalitativ och data samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats. Tio intervjuer utfördes med skolsköterskor som arbetade i grundskolan. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Innehåll i arbetet, utmaningar som kan uppstå och förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Konklusion: Resultatet belyser att skolsköterskorna anser att sexuell hälsa är ett viktigt ämne och ett ämne som eleverna tycker är spännande. För att undervisningen och det hälsofrämjande arbetet med sexuell hälsa ska bli framgångsrikt krävs kompetens, förtroende från  eleverna, samverkan med flera professioner och organisatoriskt stöd. Skolsköterskorna önskar att bli mer delaktiga i planeringen av undervisningen. HBTQI och pornografi var exempel på områden som skolsköterskorna önskade mer utbildning inom.

Bakgrund: Prostatacancer är den näst vanligaste cancersjukdomen hos män. Sexuell dysfunktion är en vanlig komplikation efter prostatacancerbehandling som drabbar den sexuella hälsan. Flertalet män har frågor angående sexuell hälsa och sjuksköterskan bör därmed agera utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att belysa den sexuella hälsan bland män efter behandling av prostatacancer. Metod: Allmän litteraturstudie tillämpades för kandidatuppsatsen. Tio vetenskapliga artiklar användes i studien. Artiklarna granskades flera gånger för att sedan jämföras och analyseras genom innehållsanalys. Resultat: De framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Den första kategorin som identifierades var ”Sexuell dysfunktion och efterföljande konsekvenser”. Den andra var ”Mannens intima relationer förändrades”. Den sista kategorin som uppkom var ”Mannens behov av stöd och information”. Sexuell dysfunktion kan resultera i att män upplever en förändrad självbild och påverkat psykosocialt mående. Mannens intima relationer kan förändras. Män kan därför uppleva behov av stöd och information från sjuksköterskan. Konklusion: Den förändrade sexuella hälsan hos mannen kan ge komplexa efterföljder som kan påverka mannens psykosociala mående och relationer. Vidare forskning om mäns sexuella hälsa kan behövas för att sjuksköterskan ska kunna ge tillräcklig information och stöd efter prostatacancerbehandling. / Background: Prostate cancer is the second most common cancer disease among men. Sexual dysfunction is a common post treatment complication that affects sexual health. The majority of men have questions about sexual health and nurses should act based on person-centred approach. Purpose: To enlighten the sexual health among men post prostate cancer treatment. Method: A general literature review was applied to the bachelor´s thesis. Ten scientific articles were used during the study. The articles were reviewed several times and compared and analysed through content analysis. Results: Three categories and eight subcategories emerged. The first identified category was “Sexual Dysfunction and following consequences”. The second was “The man’s changed intimate relationships”. The last category was “The man’s need for support and information”. Sexual dysfunction can result in that men experience a change in self-image and affected psychosocial well-being. The man’s intimate relationship can change. Men may therefore need support and information from nurses. Conclusion: A change in men’s sexual health can have complex consequences that affects the man’s psychosocial well-being and relationships. Further research about men’s sexual health may be needed for the nurse to be able to provide sufficient information and support post prostate cancer treatment.

Under barndomen sker en intensiv psykosexuell utveckling. Om ett barn föds eller drabbas av en kronisk sjukdom kan det påverka den psykosexuella utvecklingen till följd av behandlingar och/eller undersökningar samt att barnet kan missa tillfällen med jämnåriga att utforska sin sexualitet. Tidigare forskning är bristfällig i vilken information om sexuell hälsa barnen får kopplat till sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av sexologiskt stöd för personer som haft en långvarig sjukdom under barndomen. Samt, om det sexologiska stödet varit otillräckligt, utforska vilket sexologiskt stöd personerna hade behövt och varifrån det skulle ha givits. Som stöd för att tolka resultatet används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt PLISSIT-modellen. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Empirin har därefter bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att informationen om hur sjukdomen kan påverka sexualiteten var bristfällig. Mer information hade behövts eftersom sjukdom, behandlingar och undersökningar kunde påverka sexualiteten. Barns röst och behov blir inte alltid hörd i förhållande till vuxenvärlden och informanterna hade behövt att vuxna initierade samtal om sexualiteten under barndomen för att bekräfta, normalisera och informera innan saker sker. En person som hade barn-, medicinsk- och sexologisk kompetens menade informanterna hade varit lämpad att ge information. Likaså att ha forum för att kunna prata med jämnåriga i liknande situation, hade också varit gynnsamt.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en grundläggande hörnsten i alla individers allmänna hälsa och välbefinnande. Den sexuella hälsan påverkas av olika faktorer som sjukdom, ålderdom, normer, kulturella regler och religion. För ett stort antal människor påverkar bristen på kunskap deras sexuella hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienten om sexuell hälsa. Metod: Uppsatsen är skriven som en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa studier. 13 artiklar valdes ut för att sammanställas till ett resultat. Resultat: Brist på kunskap, fördomar, olika religioner och kulturer samt organisatoriska faktorer är exempel på faktorer som påverkar sjuksköterskans förmåga och möjlighet att samtala om sexuell hälsa. Det finns en vilja bland sjuksköterskor att samtala om sexuell hälsa men det saknas kunskap bland dessa för att kunna hjälpa och stötta sina patienter. Slutsats: Behov av samtal kring sexuell hälsa är stort bland patienter i alla åldersgrupper. Sjuksköterskorna själva upplever att det finns en vilja att samtala kring ämnet men att kunskapsbristen är en stor barriär. Andra faktorer som tabu, fördomar och organisatoriska faktorer förhindrar också samtal kring sexuell hälsa. / Background: Sexual health is a fundamental cornerstone in all individuals’ general health and well-being. Sexual health is affected by various factors such as illness, old age, norms, cultural rules and religion. For a large number of people, the lack of knowledge affects their sexual health. Aim: To describe the nurse's experience of talking to the patient about sexual health. Method: The essay is written as a literature review with qualitative and quantitative studies. 13 articles were selected to be compiled into one result. Findings: Lack of knowledge, prejudices, different religions and cultures as well as organizational factors are examples of factors that affect the nurse's ability and opportunity to talk about sexual health. There is a willingness among nurses to talk about sexual health, but there is a lack of knowledge among them to be able to help and support their patients. Conclusion: There is a great need for conversations about sexual health among patients in all age groups. The nurses themselves feel that there is a willingness to talk about the subject, but the lack of knowledge is a major barrier. Other factors such as taboo, prejudice and organizational factors also prevent conversations about sexual health.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor världen över. Behandling kan resultera i biverkningar som påverkar den sexuella hälsan. Sjuksköterskor har en central roll i att främja hälsa genom att stödja patienter i hanteringen av sexuella utmaningar i samband med behandlingen.  Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av sexuell hälsa i samband med bröstcancer.  Metod: Litteraturöversikt på sju vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod från databaserna Cinahl och Pubmed analyserades enligt Fribergs metod. Artiklar söktes fram med sökorden: Sexual Health, Sexuality, Breast Neoplasm och Attitude to Sexuality.   Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Upplevelse av förändrad kroppsbild, Förändrad sexuell funktion och Upplevelse av skam och stress. Resultaten visar, bland annat, att kvinnor upplever en lägre tillfredställelse av sexuell hälsa. De står inför utmaningar såsom identitetens förlust, smärta vid samlag och upplevelser av stress och skuld. Utmaningarna påverkar självkänsla och relationer.  Slutsats: Kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever flera typer av lidande. De möter svårigheter relaterade till kroppsbild och sexuell funktion, till följd av behandling. Detta påverkar den sexuella hälsan negativt och kan ge upphov till psykologiska konsekvenser som rädsla och skam, vilket i sin tur påverkar självkänsla och relationer negativt. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women globally. Treatment can result in side effects affecting sexual health. Nurses have a central role in promoting health by supporting patients in managing sexual challenges associated with treatment.  Aim: To describe sexual health among women with breast cancer.  Method: The literature review is based on seven scientific articles using a qualitative methodology, retrieved from the databases Cinahl and Pubmed being analyzed according to Friberg's method. Articles were searched using the keywords: Sexual Health, Sexuality, Breast Neoplasm, and Attitude to Sexuality.  Results: The results are presented in three main themes: Experience of Altered Body Image, Altered Sexual Function, and Experience of shame and stress. The results show, among other things, that women experience lower satisfaction with sexual health. They are facing challenges such as loss of identity, pain during intercourse, and experiences of stress and guilt. These challenges affect self-esteem and relationships.  Conclusion: Women affected by breast cancer experience multiple forms of suffering. They face challenges related to body image and sexual function, due to treatment. This negatively impacts sexual health and may lead to psychological consequences such as fear and shame, which in turn negatively affects self-esteem and relationships.

Norms are something that affects society, of which we are all aware of. Agenda 2030 and the goals for increased gender equality, sexual health and sexual rights contributes to what now is a more spoken about topic. Norms that affect sexual health is something that we are aware of, but which norms affect people the most is something that is rarely talked about. The previous research is split into two themes, women's respectively men's attitude towards contraceptive methods. The previous research shows that studies have been made within this research area, but the previous research does not show the norms impact on individuals. The purpose of this essay is to study how women in the ages 20-25 years who are sexually active in heteronormative relations feel affected by the society's norms about sexual health and contraceptive methods. The empirical material in this essay is based on eight semi-structured interviews where women have shared their experiences. The collected empirical data have been analyzed based on theoretical concepts from Berger and Luckmann and Hirdman. The theoretical concepts that have been used are objective and subjective reality, socialization, internalization, legitimation and the gender system and the gender contract. The results show that women feel affected by the norms which leads to the sexual health being affected. The experienced norms affect that the women use a hormone-based contraceptive and the attitude towards condom is negative. The conclusions in this study are that the experienced norms affect both women's sexual health and sexual behavior / Att normer är något som påverkar samhället är något vi alla är medvetna om, men sällan pratar om. I och med Agenda 2030 och målen för ökad jämställdhet har sexuell hälsa och sexuella rättigheter blivit ett mer omtalat ämne. Normer som påverkar den sexuella hälsan är något vi vet finns, men däremot talas det sällan om vilka normer det handlar om. Den tidigare forskningen är uppdelad i två teman där kvinnors respektive mäns inställning till preventivmedel presenteras. Den tidigare forskningen visar att studier inom området har gjorts, däremot handlar den tidigare forskningen inte om hur normer påverkar individer. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka hur kvinnor i åldrarna 20-25 år som är sexuellt aktiva i heteronormativa relationer upplever sig påverkade av samhällets normer kring sexuell hälsa och preventivmedel. Det empiriska materialet i uppsatsen grundar sig i åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer där kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser. Den insamlade empirin är analyserad utifrån teoretiska begrepp från Berger och Luckmann samt Hirdman. De teoretiska begrepp som presenteras är objektiv och subjektiv verklighet, socialisering, internalisering och legitimering samt genussystemet och genuskontrakten. Resultatet visade att kvinnorna upplever normer och normerna påverkar deras sexuella hälsa på flera olika sätt. De upplevda normerna påverkar bland annat att de använder sig av ett hormonellt preventivmedel och att inställningen till användning av kondom är negativ. Slutsatserna i studien är att de upplevda normerna påverkar både kvinnors sexuella hälsa och sexuella beteende.

Bakgrund: Forskning visar att många kvinnor lever med sexuella problem efter en hjärtinfarkt. Kvinnors sexuella problem prioriteras inte i vården bland annat på grund av bristande kunskaper hos sjuksköterskorna. För många individer är sexuell hälsa och sexuell aktivitet av stor betydelse för deras liv. När den sexuella aktiviteten påverkas av hjärtinfarkt, kan detta negativt påverka kvinnors sexuella hälsa vilket i sin tur kan påverka kvinnors övergripande hälsa negativt. Detta examensarbete behöver utföras för att ge ökade kunskaper till grundutbildade sjuksköterskor för att kvinnor med sexuella problem efter hjärtinfarkt ska kunna få individanpassad omvårdnad.  Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes med induktiv ansats och som är baserad på 6 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Tre huvudrubriker framkom med sex underrubriker. Huvudrubrikerna är följande: Fysiska och emotionella hinder, Förändrade behov i relationen och Otillfredsställande vårdmöte. Underrubrikerna är följande: Fysiska hinder, Emotionella hinder, Ökat behov av närhet, Minskad sexuell lust, Informationsbrist samt Tabu och skam. Slutsats: Rädsla för återinsjuknande i hjärtinfarkt påverkade kvinnors sexuella lust som i sin tur påverkade kvinnornas sexuella aktivitet. Problem med den sexuella aktiviteten påverkade även kvinnornas relation med partnern. Det finns bristande kunskaper hos sjuksköterskor kring kvinnors upplevelser av den sexuella aktiviteten och detta behöver lyftas fram i vården för att förebygga kvinnors sexuella problem.

Bakgrund Sexualitet är ett grundläggande mänskligt behov och sexuell hälsa är fundamentalt för holistisk hälsa. Sjukdom kan påverka den sexuella hälsan, och sjuksköterskan är ofta den första personen patienten möter inom hälso- och sjukvården. Även om sjuksköterskor är medvetna om att sexuell hälsa är en viktig aspekt i patientens liv är samtal om sexuell hälsa inte vanligt förekommande inom vården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter om att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod Designen är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, som resulterade i att 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat Sjuksköterskans personliga attityd påverkade vården; en öppen inställning resulterade i inkludering av patientens sexuella hälsa, medan fokus på andra fysiska och psykiska symtom exkluderar ämnet. Brist på utbildning, organisatoriska problem, kulturskillnader och tidsbrist är några av de hinder som sjuksköterskan upplever. Strukturerad anamnes, god relation till patienten och skriftlig information är faktorer som underlättar samtalet. Slutsats Sjuksköterskor är medvetna att sexuell hälsa är viktigt, men känner osäkerhet inför att ha dessa samtal med patienter även om de tycker att det är sjuksköterskans ansvar. Ämnet är tabubelagt och obekvämt för många och sjuksköterskor uttrycker ett behov av mer utbildning och stöd i deras dagliga arbete för att inkludera sexuell hälsa regelbundet. / Background Sexuality is a basic human need, and sexual health is fundamental for holistic health. During illness a persons’ sexual health may be affected and change, and nurses are frequently the front line of health care services. Although nurses are aware that the sexual health of patients is an important aspect of life the conversation about sexual health is not a regular topic. Aim The aim of this literature review was to describe the nurses’ experiences of conversations with patients regarding sexual health. Method The design is a structured literature review with elements of the methodology used for systematic reviews. Searches were performed in the scientific data bases PubMed and CINAHL, which resulted in 14 articles included in this literature review. Results Nurses’ personal attitude towards sexuality affect the care given; an open approach to sexuality tends to be more inclusive whereas nurses’ who focus on other symptoms tend to exclude the subject. Lack of education, organizational issues, cultural differences and lack of time are some of the obstacle’s nurses’ experience. Structured anamnesis, building a relationship to the patient, information and brochures were expressed as facilitating factors for initiating conversations about sexual health with patients. Conclusions Nurses are aware that sexual health is important, but often don’t feel secure to engage and initiate the conversations even if they feel that it is a responsibility of nursing. Since the subject is taboo and uncomfortable for many, nurses express a need for further training and support in their daily work to include sexual health regularly.

Bakgrund: Under ungdomsåren är utvecklingen av sexualitet och den sexuella hälsan en viktig del av livet. Kunskap om sex och samlevnad främjar den sexuella hälsan, att för första gången få en sexuell upplevelse med en annan person blir mer positiv om ungdomar har kunskap om sex- och samlevnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av sex och samlevnadsundervisningen i skolan. Metod: Tre intervjuer med fokusgrupper genomfördes med totalt nio ungdomar i åldern 17 år. Data analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Tre innebördstemanmed åtta subteman framkom under analysen. Omgivningens påverkan: Attityder bland klasskamrater, Familj stöttar eller hindar, Föreställningar om hur tjejer och killar ska vara. Utbildningens upplägg: Undervisning när den behövs, Trygghet och engagemang skapar lärande, Erfarenheter av hur skolsköterskan deltar i undervisningen. Önskemål i relation till given undervisning: Kunskap om samtycke, kommunikation och inkludering, Prata om känslor och relationer. Konklusion: Denna studie visar att ungdomar saknar vissa delar i den sex- och samlevnadsundervisning som erhålls i skolan. Ungdomar önskar mer undervisning kring känslor, relationer och samtycke. Skolsköterskor ska involveras i undervisningen i större utsträckning. Skolsköterskan upplevs vara den som har god kunskap om kroppens fysiska och emotionella pubertetsutveckling. Resultatet bör synliggöras för att möta ungdomars önskemål om undervisningens innehåll och genomförande i syfte att främja ungdomars sexuella hälsa. / Background: In adolescence, the development of sexuality and sexual health is animportant part of life. Having a sexual experience with another person for the first timewill be better if the young people have a clear basic knowledge of sex and cohabitation. Purpose: Adolescence experience of sex and cohabitation in school Method: Three interviews with focus groups were conducted with a total of nine young people aged 17 years. The data were analyzed with qualitative meaning analysis. Result: Three meaning themes with eight subthemes emerged during the analysis. The influence of the environment: Attitudes among classmates, Family support or hinders,Perceptions of how girls and boys should be. The structure of the education: Teaching when it is needed, Safety and commitment create learning, Experiences of how the school nurse participates in teaching. wishes in relation to given teaching: Knowledge about consent, communication and inclusion and talk about feelings and relationships. Conclusion: This study shows that young people lack certain elements in the sex and cohabitation education that is obtained in school. Young people want more education about emotions, relationships, and consent. School nurses will be involved in teaching to a greater extent. The school nurse is perceived to be the one who has good knowledge of the body's physical and emotional puberty development. The result should be made visible to meet young people's wishes regarding the content and implementation of teaching to promote the sexual health of young people.

INTRODUKTION/BAKGRUND Sexualiteten är en grundläggande rättighet och central del genom livet som påverkar individens välbefinnande. Det är därav av värde att hälso- och sjukvårdspersonal inom äldrevården innehar kunskap i boendes upplevelser av sexualitet för att främja ett gott välbefinnande.  SYFTE Att studera boendes upplevelser av sexualitet inom äldrevården. METOD Litteraturöversikt med beskrivande design, baserad på tio originalartiklar med kvalitativa studier. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades genom SBU:s mall för Bedömning av studier med kvalitativ metodik och resultatanalyserades enligt Fribergs analysmodell. Kari Martinsens omvårdnadsteori utgjorde arbetets teoretiska referensram. RESULTAT Många boende inom äldrevården ser sin sexualitet som en viktigt del i livet, medan andra har lämnat det sexuella livet bakom sig. Äldrevårdens utformning, brister i kommunikation gällande sexualitet och negativa attityder hör till faktorer som begränsar det sexuella uttrycket. Fyra kategorier identifierades - Skilda upplevelser av sexualitet, Sexuell autonomi och integritet, Bristande kommunikation och kunskap samt Upplevelser av attityder från personal och andra boende - med totalt åtta subkategorier.  SLUTSATS Äldrevårdens sociala och fysiska miljö samt vårdpersonalens kunskapsbrist gällande sexualitet begränsar den boendes möjlighet till sexuella uttryck. En bredare förståelse och kunskap bör finnas hos hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna identifiera och bemöta boendes sexuella behov. / INTRODUCTION/BACKGROUND Sexuality is a fundamental right and central part throughout life that affects the individual's well-being. It is therefore of value that healthcare professionals within geriatric nursing homes have knowledge of residents' experiences of sexuality in nursing homes, in order to promote good well-being. AIM To examine residents’ experiences of sexuality in geriatric nursing homes.  METHOD Literature overview with descriptive design, based on ten original articles with qualitative studies. Literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality audited through SBU’s quality assessment template for qualitative methodology and analyzed according to Friberg’s analysis model. The theoretical frame of reference for the work was Kari Martinsen’s nursing theory. RESULTS Many residents in geriatric care sees their sexuality as an important part of life, while others have left their sexual life behind. The design of the nursing home, deficiencies in communication regarding sexuality and negative attitudes are among the factors that limit the sexual expression. Four categories were identified - Different experiences of sexuality, Sexual autonomy and integrity, Lack of communication and knowledge and Experience of attitudes from staff and other residents - with a total of eight subcategories. CONCLUSION The nursing home's social and physical environment as well as the care staff's lack of knowledge regarding sexuality limits the resident's opportunity for sexual expression. A broader understanding and knowledge should be available among healthcare professionals in order to be able to identify and respond to the residents sexual needs.