Bakgrund: Sexualiteten hos människan är väldigt komplex och individuell där det är många faktorer som spelar roll. Skador och funktionsnedsättningar kan hota den sexuella hälsan men även sjukdomar som cancer kan ha liknande effekt. Att leva med cancer innebär en stor påverkan på individens fysiska och psykiska mående där även sexualitet på något sätt påverkas. Personer som drabbats av cancer vill samtala med någon om sin sexuella hälsa, men alla får inte den möjligheten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av kommunikationen kring den sexuella hälsan hos personer som lever med cancer. Metod: Metoden som användes för denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där tio artiklar analyserades. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem slutkategorier: Att vilja prata om sexuell hälsa och känna att någon lyssnar, Att bli avvisad när samtalet initierades, Att vårdpersonalens karaktär samt relation till dem var av betydelse då ämnet är privat, Att inte prioritera samtalen om sina sexuella besvär på grund av tidsbrist och slutligen Att informationen som gavs var bristfällig och inte individanpassad. I resultatet framkom det att personerna kände sig avvisade i försök att lyfta sin sexuella hälsa vilket fick personerna att känna sig övergivna. Vårdtagarna upplevde även att informationen kring deras sexuella besvär var bristfällig och ämnet var obekvämt att prata om. Resultatet visade även att relationen till vårdgivaren och dennes sätt att vara påverkade vårdtagarnas benägenhet att prata om sina sexuella besvär. Slutsats: Genom en ökad förståelse och rätt hjälpmedel kan det minska vårdtagarnas lidande relaterat till deras sexuella problem.

Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av totalt välbefinnande i relation till ens sexualitet. Ett holistiskt vårdperspektiv innefattar alla patientens omvårdnadsbehov och ställer därför krav på sjuksköterskans attityder kring sexualitet. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till samtal kring sexualitet och sexuell hälsa med patienter. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning efter deskriptiv modell. Resultatet visade att sjuksköterskestudenternas attityder kunde delas upp i ett flertal barriärer och förutsättningar inför samtal om sexualitet och sexuell hälsa med patienter. Den största barriären var att sjuksköterskestudenterna inte trodde att patienterna förväntade sig att sjuksköterskan skall fråga om sexuella bekymmer. Förutsättningarna var att de ansåg att de hade förståelse för hur sjukdomar och behandlingar påverkar patienters sexualitet och att det var sjuksköterskans ansvar att öppna upp för samtal om sexuell hälsa. En majoritet av sjuksköterskestudenterna ansåg att utbildningen inte förberett dem inför samtal om sexualitet och sexuell hälsa. Slutsatsen var att sjuksköterskeutbildningen bör värna om alla delar i det holistiska omvårdnadsperspektivet, så att framtidens sjuksköterskor känner sig redo att möta patienten och alla dennes omvårdnadsbehov. / Sexual health is defined as a state of complete well-being in relation to one’s sexuality. A holistic perspective on healthcare includes all of the patient’s healthcare needs thus making big demands on nurses’ attitude regarding sexuality. The aim of this study was to examine nursing students’ attitudes to addressing patients’ sexuality. The method used was a quantitative survey based on a descriptive model. The results showed that students’ attitudes could be divided into several positive tendencies and barriers to addressing patients’ sexuality. The highest-ranking barrier was that the nursing students did not believe that patients expected the nurse to ask about sexual concerns. The positive tendencies were that they felt they had an understanding about how diseases and treatments affect patients’ sexuality and that it was the nurse’s responsibility to open up for addressing sexual health. A majority of the nursing students agreed that the education had not prepared them for addressing sexual health. The conclusion made was; more education is needed in order to cater for all parts in the holistic nursing so that future students feel ready to meet patients and all their needs.

Bakgrund: Sexualitet är ett begrepp diskuterat och analyserat under många århundraden. De senaste två decennierna har samtalet gällande sexuell hälsa utvecklats snabbt och fått en mer betydande roll inom vården. Trots det visar forskning att samtal om sexuell hälsa inte bedrivs i tillräcklig utsträckning. Sexuell hälsa är en del av den övergripande hälsan och kan därför inte skiljas från andra delar och det är av stor vikt att hälso- och sjukvården tillhandahåller god och lättillgänglig information. Sjuksköterskor möter i sitt yrke många patienter med problem direkt eller indirekt relaterade till dess sexuella hälsa och är därför i en unik position att samtala om ämnet. Det finns en önskan från patienter att ha dessa samtal, men trots detta upplevs samtalet om sexuell hälsa fortfarande svårt att initieras av sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av samtal om sexuell hälsa med patienter. Metod: Föreliggande litteraturöversikt baseras på 12 empiriska studier med kvalitativ ansats. Databassökning genomfördes i CINAHL och PsycINFO och samtliga använda studier kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitativa studier. De använda studiernas resultat analyserades enligt Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Två huvudkategorier framkom i resultat vilka var Inställningar, åsikter och känslor samt Organisatoriskt och strukturellt. Vidare utvanns ytterligare fem underkategorier. Slutsats: I stor utsträckning såg sjuksköterskor det som sitt ansvar samtala om sexuell hälsa men upplevde en rad olika hinder kring samtalet. Det framkom att sjuksköterskor upplevde samtalet som utmanande till följd av bland annat upplevd kunskapsbrist, föreställningar om patienten, tidsbrist och inre känslor av obehag. / Background: Sexuality is a concept that has been discussed and analyzed over many centuries. The conversation surrounding sexual health has developed in the last two decades and has got a more meaningful role within healthcare. Despite that, research shows that conversations about sexual health are still not performed with sufficient reach. Sexual health is an important part of the overall health and therefore cannot be considered separately. It is important that healthcare professionals can provide both correct and easily accessible information. Within the profession, nurses encounter many patients with problems both directly or indirectly related to sexual health. Nurses are therefore in a unique position to talk about the subject. Despite a desire from patients to have conversations about sexual health, nurses still find it difficult to initiate. Aim: The aim of the literature review was to compile nurses' experiences of conversation about sexual health with patients. Method: The literature review was based on 12 empirical studies with a qualitative approach. Literature searches were made in CINAHL and PsycINFO and quality reviews were carried out using SBU's template for qualitative studies. The content was analyzed according to Friberg's (2017) analysis model. Result: Two main categories emerged from the results which were Attitudes, opinions and feelings as well as Organizational and structural. In addition, five subcategories were extracted. Conclusion: To a large extent, nurses saw it as their responsibility to talk about sexual health. However, they experienced different obstacles around the conversation. It emerged that nurses experienced the conversation as challenging as a result of a perceived lack of knowledge, perceptions of the patient, lack of time and inner feelings of discomfort.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett i sjukvården viktigt ämne, sjuksköterskans roll är att hörsamma detta område som är ett tillstånd bestående av såväl fysiska som emotionella delar, inte endast frånvaro av sjukdom. Samtal om sexuell hälsa kräver kunskap, vilja och tid samt naturligt ingå i omvårdnadsarbetet. Ett av sjuksköterskans ansvar och verktyg är kommunikation vilket ska ske utifrån ett holistiskt synsätt. TSyfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att utforska sjuksköterskors upplevelser av hinder i patientkommunikationen avseende sexuell hälsa.Metod: En litteraturöversikt där strukturerade databassökningar på Cinahl och Pubmed genererade 11 artiklar med kvalitativ ansats som relaterade till studiens syfte valdes ut. Studierna granskades med SBU:s mall för kvalitativ forskningsmetodik. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorier och subkategorier. De fyra huvudkategorierna; personliga förutsättningar, patientmötet, vårdsyn och organisation Konklusion: Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden och besitter en avgörande roll huruvida samtal om sexuell hälsa påverkas eller uteblir. Organisatoriska faktorer försvårar sjuksköterskans samtal om ämnet. Det resulterar i en ojämn vård beroende på vem patienten möter vilket i sin tur inte främjar hälsa för patienten.Nyckelord: hinder, hälsa, kommunikation, sexualitet, sexuell hälsa, sjuksköterska idigare studier visar att sjuksköterskor tycker att samtal om sexuell hälsa är viktigt men att samtalen är svåra att få till.

Bakgrund Att ges möjligheter att bejaka sin sexualitet är en mänsklig rättighet som kan komma att äventyras vid sjukdom. Multipel skleros är en kronisk och degenerativ sjukdom i centrala nervsystemet som påverkar kroppens normala funktioner. Många personer med multipel skleros lider av sexuell dysfunktion, fatigue, känselrubbningar och ångest. Sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt ska utgå ifrån hela människan och dennes livsvärld. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa faktorer som påverkar sex- och samlivet för personer med multipel skleros. Metod Allmän litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar gjordes i PubMed, CinAHL och PsychINFO. Resultatet baserades på 16 inkluderade artiklar. Dessa artiklar bearbetades, kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Dataanalys omfattade granskning, sammanställning av artiklarnas resultat, identifiering av essens och en jämförande analys som resulterade i beskrivande kategorier. Resultat Flera faktorer påverkade sex- och samlivet för personer med multipel skleros. Resultatet presenteras i fem kategorier: "en förändrad kropp" , "att inte uppleva lust", "en förändrad självbild", "sjukvårdens bristande engagemang" och "anhörigas stöd". Slutsats Sex- och samlivet för personer med multipel skleros påverkades negativt av deras förändrade kropp, självbild och upplevelse av lust. Sjukvården tenderade att ignorera området vilket också var en faktor som påverkade tillvaron. Personernas närmast anhöriga hade möjligheter att främja sex- och samlivet genom en god kommunikation och stöd. Belysta faktorer ger en bredare förståelse för patientgruppen och deras tillvaro. Denna förståelse förväntas utveckla sjuksköterskans möjligheter att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden för dessa personer.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis är 72,4 miljoner drabbade av ofrivillig barnlöshet, infertilitet, i världen. Infertilitet beror till en tredjedel på kvinnlig faktor, en tredjedel på manlig faktor och resterande på både kvinnan och mannen. I 10-20 procent hittas ingen orsak till infertiliteten, så kallad oförklarlig barnlöshet. Utredning av ofrivillig barnlöshet lägger grunden för val av behandlingsmetod som till exempel kan vara ovulationsstimulering, insemination och in vitro fertilisering. Assisterad befruktning styrs av aktuell lagstiftning i det berörda landet. Livskvalitet innebär individens uppfattning och sin livssituation utifrån kulturella normer och värderingar där individen befinner sig i relation till egna mål, förväntningar, normer och intressen. Sexualitet är en underdimension till livskvalitet och sexuell hälsa innebär ett tillstånd av fysisk, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten. Legitimerade barnmorskor arbetar inom området sexuell och reproduktiv hälsa vilket innebär många olika verksamhetsområden. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa den sexuella hälsan hos kvinnor och män som är ofrivilligt barnlösa. Sexton kvantitativa primärartiklar identifierades genom sökningar i databaser. Resultatet visade att den sexuella hälsan påverkades negativt hos ofrivilligt barnlösa kvinnor och män. Både sexuell dysfunktion hos kvinnor och erektil dysfunktion hos män hade en högre prevalens i jämförelse med hos fertila kvinnor och män. Även samlagsfrekvensen påverkades negativt. En sämre sexuell hälsa visade sig också medförda en sämre sexuell hälsa hos partnern. Förekomst av depression och ångest ökade sannolikheten för att en sämre sexuell hälsa skulle föreligga. Det är viktigt att barnmorskor har kunskap om hur ofrivillig barnlöshet påverkar den sexuella hälsan för att kunna ge en optimal vård. Utbildning om ofrivillig barnlöshet för allmänheten kan sannolikt minska befintliga fördomar. Förekomsten av stress över infertilitet kan lindras genom stöd och empati.

Bakgrund: År 2020 diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor och män med bröstcancer i världen. Kvinnligt kön är den mest avgörande riskfaktorn för att drabbas av bröstcancer. I Sverige kommer mer än var tionde kvinna att drabbas av bröstcancer under sin livstid. Cytostatika och hormonell behandling kan orsaka klimakteriella besvär som kan bidra till sexuell dysfunktion. Kvinnors självbild och upplevda kvinnlighet som kan relateras till sexualiteten kan påverkas av kirurgisk behandling. Kvinnor är omedvetna om sambandet mellan behandling av bröstcancer och påverkan på den sexuella hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell hälsa till följd av bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudien utfördes med en kvalitativ ansats och tretton vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier: Den sexuella funktionen, som lyfter hur behandling av bröstcancer på olika sätt påverkade kvinnors sexuella funktion; Psykologisk påverkan, som beskriver hur psykiska aspekter av kvinnors sexuella hälsa kom att påverkas av bröstcancerbehandlingen; Den intima relationen, som belyser hur relationen med partnern påverkades av de sexuella förändringarna samt Vårdens roll, där kvinnors upplevelser av information och stöd från vården beskrivs. Konklusion: Sexuell dysfunktion upplevdes av många kvinnor till följd av bröstcancerbehandling. Förändrad självbild och sexuell problematik ledde till psykologiska påfrestningar. Kvinnors behov av information om hur den sexuella hälsan kunde påverkas av bröstcancerbehandling uppfylldes inte av sjuksköterskans omvårdnad. / Background: In 2020, 2.3 million women and men were diagnosed with breast cancer worldwide. Female gender is the most important risk factor for developing breast cancer. In Sweden, more than one in ten women will suffer from breast cancer during their lifetime. Chemotherapy and hormonal treatment can cause menopausal symptoms which can contribute to sexual dysfunction. Women’s self-image and perceived femininity in relation to sexuality can be affected by surgical treatment. Women are unaware of the connection between breast cancer treatment and impact on sexual health. Aim: The aim of the literature review was to shed light on women’s experiences of sexual health as a result of breast cancer treatment. Method: The literature review was carried out with a qualitative approach, and thirteen scientific articles were included. Results: The results were presented in four main categories: The sexual function, which highlights how breast cancer treatment affected women’s sexual function in different ways; Psychological impact, which describes how psychological aspects of women’s sexual health were affected by breast cancer treatment; The intimate relationship, which focuses on how the relationship with the partner was affected by the sexual changes; and The role of nursing care, where women’s experiences of information and support from nursing care are described. Conclusion: Sexual dysfunction was experienced by many women as a result of breast cancer treatment. Changed self-image and sexual problems led to psychological stress. Women’s need for information about how sexual health could be affected by breast cancer treatment was not fulfilled by the nurse's care.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet och en viktig del av ungdomars allmänna, sociala och personliga välbefinnande. Ungdomar beskriver i forskning att de önskar mer kunskap om sexualitet och relationer. Skolans undervisning i sexualitet, relationer och samtycke ska främja elevers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att undervisa och arbeta med sexuell hälsa. Metod: Kvalitativ studie. Nio skolsköterskor deltog i kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys enligt Dahlberg (2014). Resultat: Analysen resulterade i fem innebördsteman; Varje skola har en egen kultur, Att fördela tiden efter resurser, Skolsköterskans utbildning inom sexuell hälsa, Att vara tillgänglig och möta eleven och Fokus på hälsosamtalet- att så ett frö, Konklusion: Det finns en otydlighet i vilket uppdrag skolsköterskor har i arbetet med sexuell hälsa. Skolsköterskor beskriver att det beror på skolans organisatoriska förutsättningar samt skolsköterskans intresse och egen drivkraft i ämnet. Likaså beror det på kunskap och utbildning och synen på ansvar i att lära ut i ämnet. Det leder till att ungdomar får en ojämlik undervisning i sexuell hälsa. Rektor behöver ta mer ansvar i uppdraget som skolan har. Skolledningen måste gå från teori till praktik och arbeta med hela kedjan av anställda på skolan. / Introduction: Sexual health is a human right and an important component of all adolescent’s general, social and personal wellbeing. It has been described in research that adolescents wish for more knowledge regarding sexuality and relationships. The school’s instruction on sexuality, relationships and consent is intended to promote the students’ health and wellbeing. Purpose: To describe school nurses’ experiences in education and work involving sexual health. Method: Qualitative study: Nine school nurse´s participated in qualitative interviews with a phenomenological approach. The data was analyzed with qualitative meaning analysis according to Dahlberg (2014). Findings: The analysis resulted in five different categories; Each school has its own culture, To divide time according to resources, The school nurse's education in sexual health, Beingavailable and face the student and Focus on health talk– to plant a seed. Conclusion: There is an unclarity as to what role the school nurses have when working with sexual health. The nurses describe much of the variance is due to the organizational prerequisites set by the school, along with the nurses’ interests and personal drive regarding the subject matter. It is also dependent on their knowledge and education as well as their sense of obligation for teaching the subject matter. This leads to youth experiencing a differentiated education in sexualhealth. Schoolprincipals need towork indeveloping clear guidelines and routines around the mission schools have according to the curriculum. Leadership must advance from theory to putting it into practice and collaborate with the whole chain of employees.

Bakgrund: Sexualitet har påverkan på allt från den mentala hälsan till sociala relationer och kulturella sfärer. Sexualiteten är nära sammansvetsad med människans identitet, integritet, kroppsuppfattning och social nyfikenhet. Sexuell dysfunktion har negativ påverkan på hälsan och obehandlade sexuella komplikationer kan leda till destruktiva känslor som skam, skuld, frustration, problem i relationer och slutligen bristande självförtroende och en försämrad livskvalité. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården om deras sexuella dysfunktion. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Tre teman identifierades: Ämnet som inte lyfts, upplevelsen av förutfattade meningar och önskan om individanpassad information. Det tydligaste fyndet var att ämnet sexuell dysfunktion ej lyfts i mötet med vården. Slutsats: Patienterna upplevde att deras sexuella dysfunktion inte fick något utrymme i vårdmötet, vilket ledde till känslor av frustration, hopplöshet och ett ökat lidande. Det förekommer många anledningar varför ämnet ej berörs inom sjukvården, där patienternas och sjukvårdens upplevelser speglar varandra. Det behövs ökad kunskap hos vårdpersonalen kring sexuella dysfunktioner och den psykosexuella påverkan som detta medför, tillsammans med tydligare och anpassade riktlinjer ute i vårdverksamheterna kring när, var och hur informationen bör lyftas med patienter. / Background: Sexuality influences both mental health, relationships, and cultural spheres. Sexuality is closely linked with the human identity, integrity, body image and social curiosity. Sexual dysfunction negatively impacts health and untreated sexual complication can lead to destructive feelings of shame, guilt, frustration and ultimately lack of self-confidence and a reduced quality of life. Aim: The aim of this study was to describe patients experience of the encounter with the healthcare regarding their sexual dysfunctions. Method: Qualitative literature review with a thematic analysis. Results: Three identified themes: The topic is not raised, the experience of preconceptions and the desire for individualized information. The clearest result emerged was that the subject of sexual dysfunction was not raised in the meeting with the healthcare. Conclusion: The patients felt that their sexual dysfunction was not given any space in the care encounter, which led to feelings of frustration, hopelessness, and increased suffering. The healthcare needs an improved knowledge about sexual dysfunction and the psychosexual impact this entails, together with clearer guidelines regarding when, where and how the information should be raised with patients.

Bakgrund: I Sverige ses de senaste åren en ökning bland ungdomars sexuella risktagande, detta samtidigt som sex- och samlevnadsundervisningen visat sig brista i kvalité och utformning. Att sex- och samlevnadsundervisning håller hög standard är av stor betydelse för ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande samt bidrar till att förbättra den sexuella hälsan i Sverige. Syfte: Undersöka elevers uppfattning av den sex- och samlevnadsundervisning som ges i grundskolan. Metod: En mixad metod tillämpades. Data insamlades via anonyma enkäter, totalt 59 svar inkom. Resultat: Elevernas inställning till sex- och samlevnadsundervisningen var övervägande neutral. De ansåg att de genom undervisningen erhållit ett ökat risk- och konsekvenstänk samt en ökad förståelse, trygghet och självsäkerhet till sexuella relationer. Eleverna önskade dock mer kunskap om hbtq samt en mer elevcentrerad undervisning med möjlighet till diskussion och reflektion. Slutsats: Sex- och samlevnadsundervisningen bör utgå från ett elevcentrerat perspektiv där olika professioner arbetar över kompetensgränserna för att tillsammans stärka elevernas sexuella hälsa. / Background: In recent years an increase in young people’s sexual risk-taking has been seen in Sweden, at the same time the sex education in primary school has proven to be deficient in quality and design. The fact that the sex education maintains high standard is of grate impotance for young people’s developement, helt and well-beeing and also contributes to improving sexual health in Sweden. Purpose: To investigate students’ experience of sex education in primary school. Method: A mixed method was applied. Data were collected by an anonymous survey, a total of 59 surveys were included. Results: The students attitude to sex education was predominalty neutral. They considered that through the education they had gained an increased sense of risk- and consequence thinking, as well as an increased understanding, safety and self confidence in sexual relationship. However, the students wanted more knowledge about LGBTQ, and a more student-centered teaching with the opportunity for discussion and reflection. Conclusion: The compulsory schools sex education should be based on a student-centerd perspective where different professions work across to strenghten students’ sexual health.