Den här studien har undersökt vad chefers arbetsuppgifter, tidsanvändning och behovstillfredsställelse har för påverkan på deras välbefinnande. I studien har frågor besvarats kring hur chefer upplever sina respektive arbetsuppgifter samt vad chefers tidsanvändning och behovstillfredsställelse har för relation till deras välbefinnande. Behovstillfredsställelse syftar till de tre grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet. Välbefinnande syftar till arbetsengagemang, arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse. Studien är ett bidrag till att öka kunskapen om chefsrollens komplexitet samt att genom fokuset på tid och behovstillfredsställelse ge nya perspektiv inom ett relativt outforskat område. Studien har en kvantitativ ansats och datamaterialet har hämtats genom en enkätundersökning av tvärsnittsdesign hos ett stort svenskt industriföretag. Urvalet bestod av 60 chefer varav 41 chefer besvarade enkäten. Studiens resultat visar att chefers tidsanvändning inte hade någon tydlig påverkan på deras välbefinnande. Resultatet visar också att chefers behovstillfredsställelse har en positiv påverkan på deras välbefinnande både i deras arbetsuppgifter och arbetet som helhet. Ytterligare visar resultatet att samhörighet är det grundläggande psykologiska behov som genomgående har störst positiv påverkan på chefers välbefinnande både i deras arbetsuppgifter och arbetet som helhet.

Syftet med denna examensuppsats är att synliggöra högstadieelevers upplevelser och deltagande i skolämnet idrott och hälsa (IDH). Detta med utgångspunkt i motivationsteorin självbestämmandeteorin (SDT). Metoden som används i denna uppsats är kvalitativa intervjuer. Totalt utfördes 6 intervjuer med 7 olika elever från 2 skolor i sydvästra Skåne. Den tidigare nationella och internationella forskningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar elevers motivation till ämnet. Flera av dessa vetenskapliga studier synliggör att det är möjligt att öka elevers deltagande och motivation till ämnet genom att förändra olika aspekter i lärandet som gör eleverna nyfikna och mer motiverade. Resultatet visar att de flesta elever har en externt reglerad motivation som regleras av främst belöning i form av närvaro och betyg. Resultatet visar att det finns flera olika skäl till låg motivation till ämnet. De viktigaste aspekterna som redovisas är ämnesinnehåll, lärarens egenskaper, kommunikation och bedömning samt sociala och kulturella aspekter i lärandet. Mot bakgrund av dessa diskuteras elevers upplevelser av IDH, faktorer som påverkar deltagandet i ämnet samt vad lärare kan göra för att öka elevers deltagande och motivation till ämnet. / The purpose of this master thesis is to make visible the experiences and participation of high school students in the school subject physical education and health (PEH). This is based on the motivation theory self-determination theory (SDT). The method used in this essay is qualitative interviews. 6 interviews were performed with 7 different students from 2 schools in southwestern Skåne. Previous national and international research identifies several factors that affect students' motivation for the subject. Several of these scientific studies make it clear that it is possible to increase students' participation and motivation in the subject by changing various aspects of learning that make students curious and more motivated. The results show that most students have an externally regulated motivation in connection to attendance and grades as well as there are several different reasons for low motivation for the subject. The most important aspects in this regard are subject content, the teacher's characteristics, communication and assessment as well as social and cultural aspects in learning. Finally, the thesis discusses students 'experiences of IDH, factors that affect participation in the subject and what teachers can do to increase students' participation and motivation in the subject.

Vi kommer presentera en kategoriserad och tematiserad översikt av faktorer som främjar/hindrar barns fysiska aktivitet utanför skolans ramar. Avsikten är att försöka göra en inventering av möjliga påverkansfaktorer för vår uppdragsgivare Innovation Skåne och förhoppningsvis skulle detta arbete kunna vara vägledande för dem. Syftet med detta arbete är att undersöka barns förutsättningar för fysisk aktivitet utanför skolans ramar. Metoden bestod av en litteraturstudie och barnintervjuer som genomgick tematisk analys. Sedan genomfördes en triangulering mellan de båda empiriska insamlingsmetoderna. Metoderna ställdes mot varandra för att se om barnens perspektiv från barnintervjuerna skiljde åt sig jämfört med forskning från litteraturen och de vuxnas perspektiv på barnens behov. Resultatet är att barnen har väldigt olika uppfattningar om vad fysisk aktivitet är, barnens perspektiv på fysisk aktivitet skiljer sig från forskningens breda definitioner i den utsträckning att sport, idrott och prestation är i fokus. Den tematiska analysens huvudområde och resultat berörde viktiga påverkansområden som möjliggörandet av självvalda aktiviteter och autonomi. Trygghet vid transporter med cykel, föräldranärvaro, gruppgemenskap eller självvald enskildhet i sin egen “bubbla” för att nämna några exempel. Slutsatsen är att det skiljer sig i barnrättsperspektivet gällande utemiljöer och möjligheterna som barnen har för att kunna ha någonstans att vara på efter skoltid eftersom skolorna inte är tillåtna att vistas på förens skoldagarna är slut när man går på högstadiet. Slutligen och också viktigast. Barn styr inte över sin fysiskt aktiva fritid. Det gör de vuxna. / We will be presenting a categorized and thematically analyzed overview of factors that facilitate/inhibit children's physical activity outside the context of compulsory school. The intent is to attempt to make an inventory of possible influencing factors for our client Innovation Skåne and it's our hope that this work could act as a guide in their work. The purpose of this work is to examine children's conditions for physical activity outside of school. The method consisted of a literature study and child interviews which underwent a thematic analysis. After which a triangulation was carried out between the two empirical collection methods. The methods were compared to each other to see if the children's perspective from the child interviews differ compared to the research from the literature and the adults' perspective on the children's needs. The result is that the children have very different perceptions of what physical activity is, the children's perspective on physical activity differs from the research's broad definitions to the extent that sports and performance are in focus. The main area and results of the thematic analysis touched on important impact areas such as the enabling of self-selected activities and autonomy. Safety when transporting by bicycle, parental presence, group community or self-selected privacy in your own "bubble" to name a few examples. The conclusion is that there is a difference in the children's rights perspective regarding outdoor environments and the opportunities that the children have to be able to have somewhere to be after school because the schools are not allowed to stay in until the school days are over when you go to upper secondary school. Last and most importantly. Children do not control their physically active free time. The adults do.