Uppsatsens utgångspunkt och syfte är att undersöka hur yrkesutbildning inom särskild utbildning för vuxna kan påverka elevers syn på sig själva. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med öppna frågor och urvalet bestod av deltagare i ett samarbetsprojekt mellan arbetsförmedling och särskild utbildning för vuxna i den aktuella kommunen. Resultatet visade på tre övergripande kategorier där elever uppger utbildningen har haft påverkan på deras syn på sig själva: erfarenheter för livet, självbild och självförtroende. Det framkommer att det är av stor vikt vilket innehåll utbildningen har, hur lärande på skola och arbetsplats möjliggörs och hur en plats i en social gemenskap, i skolan och på arbetsplatsen, spelar roll för hur studiens informanter ser på sina förmågor och sitt eget värde. Vidare framkommer att lärsituationer och lärmaterial styr vilket lärande som möjliggörs och vilka kunskaper som utvecklas. I diskussionen diskuteras hur vuxna elever med utvecklingsstörning har liten möjlighet att läsa vidare studier. Därmed fattas möjligheten att få en yrkesutbildning och på så vis bli bekant med yrkeslivets och vuxenlivets krav, samhällets bildningskrav och det blir mycket svårt att få en naturlig del i arbetslivet. Det diskuteras vidare på vilket sätt en yrkesutbildning, som anpassats till målgruppen, har möjlighet att påverka såväl självbild, självförtroende och ge framtidstro. Implikationer av samhällets organisering av separata skolformer för personer med utvecklingsstörning synliggörs också i studien.

Studiens syfte är att ta reda på hur elever skattar sin förmåga i matematik, i vilken utsträckning självskattning beror av kön och hur självskattningen kan förstås och förklaras. Studien innehåller en litteraturstudie och en empirisk del. Den empiriska delen består av en undersökning. I undersökningen deltog 19 elever i år 6, som besvarade en enkät. Åtta av dessa elever intervjuades sedan. De resultat som framkommit genom undersökningen visar bland annat att flickor och pojkar är samstämmiga om att flickor har dåligt självförtroende och att pojkar har eller säger sig ha bra självförtroende. De är också överens om att flickor upplever mer prestationsångest, är mer osäkra, oroade och stressade i provsituationer. Flickor och pojkar är eniga om att flickor tänker mer på framtiden och känner större oro inför den, medan pojkar lever mer i nuet. Detta menar eleverna kan ha en negativ inverkan på självbilden hos flickor. Undersökningen visar dessutom att flickor och pojkar är överens om att pojkar är bra på att säga att de är bra på något, även då så inte är fallet medan flickor inte är bra på att säga att de är bra på något, inte ens då så är fallet. De huvudresultat som är samstämmiga med tidigare forskning visar till exempel på att flickor jämfört med pojkar upplever lägre självtillit kopplad till matematik, de har generellt sämre självförtroende och de upplever mer stress och oro. Den stress flickor upplever förefaller bland annat vara kopplad till provsituationer. Ett resultat som skiljer sig från tidigare forskning är att flickor i samma utsträckning som pojkar enligt enkätstudien skattar sig som bra i matematik. Resultaten från min undersökning visar också på att föräldrar inte har det inflytande på hur pojkar och flickor ser på matematik som tidigare forskning visat.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor för kvinnor och män, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utjämna könsbalansen. Popkollo försöker uppnå detta genom att ordna musikläger, speciellt riktade till tjejer. Syftet med min undersökning är att fånga unga musicerande tjejers berättelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifrån en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare från sommaren 2013. Mina observationer, och tidigare erfarenheter som ledare, kompletterar den bild som deltagarna förmedlar. Intervjustudien innehåller även uppföljningsintervjuer med 14 av de tidigare intervjuade, och ett samtal med Malin Helldorff, medlemsansvarig för Riksorganisationen Popkollo. Undersökningen visar att deltagarna anländer till kollot med ett stort musikintresse och en längtan att hitta likasinnade. Under kollot bildar de band, får skriva låtar och upplever en i huvudsak positiv lärandemiljö, i vilken uppmuntran från andra deltagare, ledare och inspirationsgäster tillmäts stort värde. Många berättar även om ökat självförtroende under Popkollo, och att de där har en större frihet i att se ut som de vill, samt att agera ut beteenden utanför normen om vad en tjej vanligtvis får göra. Det sociala samspelet betonas som väldigt viktigt, och de konflikter som uppstår inom gruppen väcker tankar hos flera av deltagarna. Vad krävs egentligen för att det ska fungera inom ett band? En effekt av Popkollo märks genom att majoriteten har fortsatt med eller ökat sitt musicerande efter Popkollo. Flertalet av deltagarna håller kontakten med nya vänner, som i vissa fall även har blivit spelkamrater, och några vågar även ta med sig den frimodighet som de utvecklade under kollot in i vardagen. Min diskussion kretsar kring det mod som krävs att våga söka Popkollo, och den sociala tryggheten som en förutsättning för att prova på något nytt, göra nya erfarenheter och att upprätthålla spelet i ett band. Jag ifrågasätter även hur stor vikt en kvalitativ studie på denna nivå kan tillmätas. För att spåra större effekter av Popkollo skulle en mer långtgående studie vara nödvändig.

Background: All the students in the University College of Södertörn in Sweden who are studying to become a teacher, are attending practice education. Purpose: The purpose of this qualitative study was to illuminate and analyze how the students experienced their practice education. My intent was to investigate if the students by their experiences have been affected in their own self-esteem. Method: This is a qualitative study that has been responded by 60 teacher students. The students attended in an internet- survey that included ten different questions. Result: The result of the interviews shows that the self-esteem has been affected, mostly in a positive way. Conclusion: The most common reason that affected the student self-esteem depended on how their supervisor has been treating them during their practice.

The aim of this study was to explore how young students can be taught during their first year of learning English towards the A1 level according to The European Framework of Reference for Languages, and how the students understand their own learning. The study was carried out in two different classes but with the same teacher, who is qualified to teach English to young learners. The result is based on the analysis of a total of twelve observations of English lessons in two classes in school year one and eight group interviews with the students. Recurrent ingredients through all lessons were activities such as listening to teacher talk, watching films or film clips, singing songs and doing rhymes, using drama activities, talking about the meaning of learning English, practicing guessing competence and learning new vocabulary. The teacher consistently talked about and taught different strategies for language learning. The findings of the study showed that the students seemed to be aware of the profits of learning a new language, English, and also of how to use different strategies for language learning.

No description available.

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer. Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tänker kring sociala relationer och självförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var också att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det här har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stärka elevernas tro på sig själva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ”en skola för alla” innebär. De teoretiska utgångspunkterna är den symboliska interaktionismen,speglingsprocessen samt det relationella och det punktuella perspektivet. Den metod som har använts är en kvalitativ ansats i form av intervjuer och en vinjett har använts som redskap vid insamling av material. Tre pedagoger på gymnasiet intervjuades. Samtalen spelades in och materialet bearbetades sedan med hjälp av den hermeneutiska cirkeln för att tolka och förstå helheten och delarna. Resultatet visar på att pedagogerna arbetar aktivt med att bygga upp sociala relationer och med att stärka elevers tro på sig själva. Det framkom även att det finns en stark koppling mellan sociala relationer och självförtroende i förhållande till socialisation och kunskapsutveckling. Pedagogerna menade att för att eleverna ska kunna utvecklas socialt och kunskapsmässigt måste det först byggas upp sociala relationer och självförtroende. Pedagogerna gav flera konkreta exempel på hur det här arbetet kan se ut i den vardagliga pedagogiska praktiken.

Amningsförekomsten har minskat i Sverige de senaste åren. Studier har visat att amning ger flera hälsovinster hos barn och mammor samt att mammornas tillit till sin förmåga att amma har betydelse för amningsutfallet.   Syfte: Att undersöka mammors tillit till sin förmåga att amma samt att se om mammornas tillit påverkade amningsutfallet när barnet var fyra månader, efter att mammorna genomgått Sensus förberedande amningskurs under graviditeten.   Design/ Metod: En kvantitativ, experimentell och prospektiv design valdes för att genomföra studien. En interventionsstudie utformades med en före-efter design. Interventionen utgjordes av totalt fyra kurstillfällen. Enkäten Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) användes för att mäta kvinnornas tillit till amning och fylldes i av kvinnorna vid tre tillfällen, den sista när barnet var fyra månader gammalt. När barnet var fyra månader svarade kvinnorna även på en enkät om barnets mat och sömn.   Resultat: Sensus amningskurs höjde kvinnornas medelvärde på BSES-SF, från 42,92 innan utbildningen, till 55,82 efter utbildningen (p<0,001). Mammornas tillit till sin förmåga att amma kvarstod när barnet var fyra månader (m=58,10) (p<0,001). Amningsförekomsten bland kvinnorna i studien var hög procentuellt sett jämfört med hur kvinnor ammar i Sverige.   Slutsats: Studien visade att förberedande amningskurs under graviditeten höjde mammornas (förstföderskor/omföderskor) tillit till sin förmåga att amma, samt ledde till hög amningsförekomst när barnet var fyra månader. Dessutom visade studien att de kvinnor som ammade i någon omfattning skattade tilliten till sin förmåga att amma högre än de kvinnor som inte ammade alls.  Det stöd som kvinnorna skattade som mest betydelsefullt för sin amning var stödet från hennes partner, därefter kom Sensus amningskurs och efter det Amningshjälpen. / In Sweden, the occurrence of breastfeeding has decreased over recent years. Research has shown that breastfeeding is beneficial health wise for both the child and the mother. It has also shown that the mothers’ self-efficacy in their ability to breastfeed is relevant in regards to the actual act of breastfeeding.   Aim: To investigate mothers’ confidence in their ability to breastfeed and if this confidence effected the frequency in which mothers breastfed once the child had reached four months of age after the mothers had undergone the Sensus breastfeeding program during pregnancy.   Design/ Method: A quantitative, experimental and prospective design was chosen to carry out this study. An intervention study was created which consisted of a pre and post design. This intervention was utilized on a total of four occasions. The questionnaire Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) was used to measure the women’s confidence in their ability to breastfeed. This questionnaire was filled in three times by the women, the last time being when the child was four months old. During this final occasion they also filled in another questionnaire concerning the child’s feeding and sleeping habits.   Results: The Sensus breastfeeding program raised the women’s mean in BSES-SF, from     42, 92 before the program to 55, 82 after the program (p<0,001). The women’s confidence in their ability to breastfeed remained the same when the child was four month’s old (m=58, 10) (p<0,001). The frequency of breastfeeding among the women in the study, percentage wise, was high in comparison to the overall population of Swedish women who breastfeed.   Conclusion: This study presented that breastfeeding programs during pregnancy can increase women’s confidence in their ability to breastfeed. It can also have a positive effect on the frequency of breastfeeding. This study also showed that mothers who breastfed to some extent had better confidence in their ability to breastfeed, compared with the mothers who didn’t breastfeed at all. Furthermore, the support that the mothers claimed as being most important in regards to breastfeeding was firstly the support received from her partner, then secondly the Sensus studieförbund and finally Amningshjälpen. / Sensus Amningskurs

Inledning: I Sverige mäts elevers kunskapsnivåer inom matematik genom olika typer av undersökningar och exempel på sådana är Trends in Mathematics and Science study (TIMSS), PISA och de nationella proven i matematik.  TIMSS genomförs vart fjärde år och undersöker elevers (årskurs 4 och 8) kunskaper inom matematik och naturvetenskapliga ämnen och har sedan2011 haft en resultatutveckling avseende kunskapsnivån som pekar uppåt. Den senaste TIMSS undersökningen utfördes år 2015 och sammanställningen på samtliga elevers ställningstaganden på enkäten visar att 35% av eleverna i årskurs 4 var positivt inställda till att lära sig matematik vilket är 10% lägre än vid förra mätningen 2011. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader mellan årskurserna 4 och 6 samt mellan flickor och pojkar avseende attityd gentemot skolan, attityd gentemot ämnet matematik samt självförtroende. Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av enkäter som verktyg för datainsamling föratt få in så stort underlag som möjligt. Resultat: Resultatet visar att eleverna i årskurs 4 hade en mer positiv attityd gentemot skolan och ämnet matematik än eleverna i årskurs 6. Det visar sig också att pojkarna hade en mer positiv attityd gentemot matematik än vad flickorna hade. Elever i årskurs 4 hade ett något högre självförtroende än eleverna i årskurs 6. Avslutningsvis visar det sig att de elever i årskurs 6 som hade ett lågt självförtroende även hade en mer negativ attityd gentemot skolan än elever i årskurs 4.