Ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som är till för arbetslösa ungdomar i en kommun i Skåne. Programmet jobbar på olika sätt med att få de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten. Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program påverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet såg på arbetslöshet. Jag utgick ifrån följande frågeställningar i min studie; Hur påverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har självförtroendet och självkänslan hos deltagarna påverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig från programmet? För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet. Studien visar vad deltagandet i programmet ger ungdomarna. Deras självförtroende och självkänsla ökar och deras kunskaper och erfarenheter gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Fem av de sex ungdomar som jag intervjuat visar att de tagit sig ifrån arbetslöshet till sysselsättning, studier eller arbete. Vidare redogörs i studien att arbetslösa ungdomar upplever det psykiskt jobbigt och deprimerande att vara arbetslös. De berättar också om det utanförskap de känner i samband med arbetslösheten.

Brekalo, Dragana (2016), Lustfyllt lärande matematik på lågstadiet. Speciallärarprogrammet,Matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVid internationella granskningar PISA (Skolverket, 2012a) och TIMMS (Skolverket, 2011b) visar svenska elevers prestationer i matematik sämre resultat än jämnåriga i andra länder. I min dagliga lärarverksamhet möter jag elever som inte tycker att matematik är kul och som inte visar någon lust att arbeta med matematik i skolan. Med min undersökning försökte jag som blivande speciallärare identifiera framgångsfaktorer som inverkar på elevens lust att lära sig matematik.Syfte och frågeställningar Syftet med mitt arbete är att undersöka arbetsformer som lärarna använder för att väcka elevernas lust för att lära sig matematik samt hur och på vilket sätt enligt lärarna formativ bedömning kan bidra till lustfyllt lärande i matematik. Jag avser att identifiera framgångsfaktorer som inverkar på elevens lust att lära sig matematik.Frågeställningar:•Hur menar lärarna i undersökningen att lustfyllt lärande i matematik kan utvecklas för lågstadieelever?•På vilka sätt uppfattar dessa lärare att formativ bedömning kan bidra till lustfyllt lärande i matematik?TeoriDen här studien utgår ifrån sociokulturella perspektiv ansluten till Vygotskijs (1934b) teori. Vygotskij (1934b) ansåg att språket är ett viktigt redskap i kommunikation och att språket fyller en social funktion i dialog med andra människor där man ständigt utvecklar sin självkännedom. Författaren beskriver att förhållandet mellan tanke och språk är en levande process och att lärande och utveckling är ett resultat av en interaktion.Metod Undersökningen består av en kvalitativ ansats. Sju personliga intervjuer genomfördes med lågstadielärare samt fyra gruppintervjuer med 25 elever. Intervjuerna som utfördes med lärarna var halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Lärarnas synsätt av lustfyllt lärande i matematik underbyggdes med hjälp av elevernas intervjuer vilket skulle bidra till att få en klarare bild av lärarnas uppfattning. Respondenterna i gruppintervjuerna var elever i år tre och intervjuerna handlade om deras upplevelser av matematikarbete i skolan. ResultatUndersökningens resultat visar att lärarna använder olika strategier för att stärka elevernas lust att lära bland annat genom en varierad undervisning. Elevernas upplevelser av matematik visar att laborativt arbete är mest framgångsrikt. Att levandegöra matematik handlar om att ge elever en känsla av att matematiken är en del av deras vardag. En av de viktigaste framgångsfaktorerna är lärarens entusiasm att inspirera elever till en positiv inställning till matematik. Elevens positiva självbild kreerar möjliga utvägar att tänka utöver sin förmåga samt att eleven får styrka att kunna hantera det som verkar vara komplicerat (Kullberg, 2004). Resultaten visar även att kommunikation och relation mellan lärare och elev är en väsentlig förutsättning som bidrar till elevens lust att lära. En lärares främsta uppgift är att skapa relationer med sina elever som är en grund för ett bra samarbete samt ger den tillträde till elevens lustfyllda kunskapssökande. Resultaten visar att den formativa bedömningen har en stor möjlighet att påverka elevens lust för matematik. Genom lärarens uppmuntran, återkoppling och beröm förs eleven vidare till egen kunskapsutveckling (Nottingham, 2013). Den formativa bedömningen visar dessutom att eleven lär sig resonera på egen hand vilket stärker självfortroende och tålamod i elevens arbetsgång (Wiliam, 2013). ImplikationerDen här studien lyfter speciallärarens viktiga roll i skolan. Specialläraren ska bidra till skapandet av en positiv inställning till matematik och ett bra bemötande av elever. Speciallärarens uppgift tillsammans med lärarna på lågstadiet är att stödja och utmana elever att upptäcka matematiken genom praktiska och laborativa arbetssättet. I rollen som speciallärare ingår det att i samråd med lärarna skapa förutsättningar för elever som är i behov av stöd. Genom att använda sitt övergripande perspektiv kan specialläraren anpassa insatser med hjälp av befintliga resurser i skolan inte enbart som akuta lösningar utan som en del av en proaktiv verksamhetskultur.

Björkman, Mikael & Magnusson, Jan (2009) Dyslexi. (Dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, 90hp. Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Dyslexi – är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Intresset för dyslexi startade hos författarna under deras utbildning till lärare då de kom i kontakt med just specialpedagogik. Syftet med arbetet har varit att undersöka om elever med dyslexi utvecklar andra metoder för inlärning. Som metod har författarna använt sig av kvalitativa forskningsintervjuer och en undersökande enkät. Resultatet kan ses som en paradox till frågeställningen då vi fått reda på att de utvecklar andra metoder, men att vi dock inte vet hur det går till. Nyckelord: dyslexi, gymnasiet, självförtroende, specialpedagogik, yrkesutbildning

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger ser på motorik i förhållande till lärande samt ta reda på hur de arbetar kring detta. Vi kommer att utgå ifrån ett pedagogperspektiv då det är deras syn på motorik och lärande vi önskar undersöka. Våra frågeställningar under arbetet kommer att vara: •Hur ser pedagoger på motorik i förhållande till lärande?•På vilket sätt ger pedagogerna eleverna möjlighet till att utveckla sin motorik eller få tid till rörelse i klassrummet? •Hur uppfattar pedagogerna att motorisk träning påverkar lärandet?Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på en skola i en medelstor stad i Skåne. Fem av pedagogerna valdes ut med hjälp av snöbollsmetoden utifrån kontakt med de två första via mejl. Resultatet av vår undersökning visar att pedagoger ser positivt på motorik i förhållande till lärande. Majoriteten ger inte eleverna någon möjlighet till medveten motorisk träning trots att de uppfattar att detta är något som påverkar lärandet. / The purpose of our study is to find out how educators see motor skills in relation to learning and find out how they work with them. Our study will be based on a teachers perspective, since it is their view on motor control and learning we intend to examine.Our questions in this investigation are as follows:• How do educators see motor skills in relation to learning?• In what way do teachers give the students an opportunity to develop their motor skills and find time for movement in the classroom?• How do educators perceive that motor training affects learning?We have utilized qualitative interviews with seven teachers at a school in a medium-sized town in the south of Sweden. The first two teachers were contacted using e-mail, and based on them, the remaining five were selected using the snowball method.The results of our study show that educators stands positive to motor skills in relation to learning. Despite this the majority do not give students any opportunity for conscious motor training in the classroom even though the educators consider that this is something that affects learning.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka självförtroende och prestationsoro hos gymnasieelever under dans- och bollspelslektioner samt eventuella könsskillnader. Följande frågeställningar har tagits fram: -  Hur skattar gymnasieelever sin somatiska oro kopplat till dans- och bollspelslektioner? -  Hur skattar gymnasieelever sin kognitiva oro kopplat till dans- och bollspelslektioner? -  Hur skattar gymnasieelever sitt självförtroende kopplat till dans- och bollspelslektioner? -  Finns det signifikanta könsskillnader i somatisk oro, kognitiv oro och självförtroende hos gymnasieelever under dans- och bollspelslektioner? Metod En kvantitativ enkätmetod användes för datainsamling, och deltagarna (n=114) bestod av både manliga (n=68) och kvinnliga (n=46) gymnasieelever fördelade över 6 klasser. Studien fokuserar på att undersöka självförtroende och prestationsoro under dans och bollspelslektioner. Resultaten presenteras med hjälp av deskriptiv statistik. Resultat Eleverna (n=114) rapporterade högre somatisk oro under dans (medelvärde 18,0 ± 4,6) jämfört med bollspel (medelvärde 16,7 ± 3,53) (p=< .001). Ingen signifikant skillnad fanns mellan kognitiv oro under dans (medelvärde 12,3 ± 3,82) jämfört med bollspel (medelvärde 15,0 ± 2,21) (p=0,557). Självförtroende var lägre under dans (medelvärde 12,8 ± 2,37) jämfört med bollspel (medelvärde 14,2 ± 3,30) (p=< .001). Det förekom en statistiskt signifikant skillnad i självförtroende mellan kvinnliga (medelvärde 14.0 ± 3,22) och manliga (11,0 ± 2,41) studenter under dans (p<0,001), medan män hade högre självförtroende under bollspel (16,3 ± 1,56) än kvinnor (11,2 ± 2,74) (p<0,001). Det framkom även en statistisk skillnad i somatisk oro kopplat till bollspel där kvinnor uppvisade högre nivå (17,5 ± 3,48 ) av oro än de manliga deltagarna (15,3 ±2,72 ) (p<0,001). Slutsats Kvinnliga och manliga elever uppger att de har skilda emotionella och fysiska reaktioner under dans och bollspel. / Aim and research questions The study aims to investigate self-confidence and performance anxiety among high school students during dance and ball game lessons as well as possible gender differences. The following questions have been developed:- - How do high school students rate their somatic anxiety related to dance and ball game lessons? - How do high school students rate their cognitive anxiety related to dance and ball game lessons? - How do high school students rate their self-confidence in dance and ball game lessons? - Are there significant gender differences in somatic anxiety, cognitive anxiety, and self-confidence in high school students during dance and ball game lessons? Method A quantitative survey method was used for data collection, and the participants (n=114) consisted of both male (n=68) and female (n=46) high school students distributed over 6 classes. The study focuses on examining self-confidence and performance anxiety during dance and ball game lessons. The results are presented using descriptive statistics. Result Students (n=114) reported higher somatic anxiety during dance (mean 18.0 ± 4.6) compared to ball games (mean 16.7 ± 3.53) (p=<.001). There was no significant difference between cognitive anxiety during dance (mean 12.3 ± 3.82) compared to ball games (mean 15.0 ± 2.21) (p=0.557). Confidence was lower during dancing (mean 12.8 ± 2.37) compared to ball games (mean 14.2 ± 3.30) (p=< .001). There was a statistically significant difference in self-confidence between female (mean 14.0 ± 3.22) and male (11.0 ± 2.41) students during dance (p<0.001), while men had higher self-confidence during ball games (16.3 ± 1.56) than women (11.2 ± 2.74) (p<0.001). There was also a statistical difference in somatic anxiety linked to ball games where women showed a higher level (17.5 ± 3.48 ) of anxiety than the male participants (15.3 ±2.72 ) (p<0.001). Conclusion Female and male students report that they have different emotional and physical reactions during dancing and ball games.

The purpose for our study was to see whether reporting mothers and fathers safe base separately protects adolescents who are ethnically harassed from developing low self-esteem. To examine this, we use secondary longitudinal data with immigrant adolescents. In addition to bivariate correlations we ran two moderation regression analyses to test if perceived safe base from mothers or fathers could affect the link between ethnic harassment and self-esteem. Moreover, we wanted to see if perceiving safe base with either parent could change the level of self-esteem within the adolescent. The results showed significance when mothers safe base was tested as a moderator. However, this was not the case for the fathers. The findings in our study were discussed and compared to previous research. / Syftet med vår studie var att se om mammors och pappors säkra anknytning skyddar ungdomar som är etniskt trakasserade från att utveckla lågt självförtroende. För att undersöka detta använde vi longitudinell data med invandrarungdomar. Utöver bivariata korrelationer har vi genomfört två moderationsanalyser för att testa om en uppfattad säker anknytning till mammor eller pappor kan påverka sambandet mellan etniska trakasserier och självförtroende. Utöver detta ville vi se om uppfattad säker anknytning med ena föräldern kan ändra graden av självförtroende hos ungdomarna. Resultaten visade signifikanta resultat när mammors säkra anknytning testades som en moderator. Men detta var inte fallet för papporna. Resultaten i vår studie diskuterades och jämfördes med tidigare forskning.

No description available.

Syftet med föreliggande uppsats var att studera vilka motivationsfaktorer, passionsfaktorer samt vilken grad av självförtroende som uppvisas hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. Vidare undersöktes samband mellan passion och självförtroende samt hur motivation var relaterat till passion och självförtroende. I studien deltog 288 manliga och kvinnliga fotbollspelare i åldrarna 15-17 år (M=16,02, Sd=1,06) från svenska ungdomslandslaget i fotboll. I studien användes Vealeys Sportconfidence Scale (VSS), Sport Motivation Scale (SMS) och The Passion Scale (PS). Resultatet visade att det fanns statistiska signifikanta samband mellan de tre variablerna passion, motivation och självförtroende. Vidare påvisades att inre motivationsfaktorer var främst förekommande bland ungdomslandslagsfotbollspelare samt att individerna med harmonisk passion uppvisade starkare samband med självförtroende än individer med tvångsmässig passion. Studieresultaten har analyserats och diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning. Likt alla forskningsområden behövs ytterligare forskning med slumpmässigt urval för att kunna fastställa några säkra slutsatser gällande huruvida resultaten går att generalisera på den stora populationen. / The purpose of the study was to investigate motivationalfactors, passionfactors and level of confidence players among the youth Swedish nationalteam in soccer. Furthermore the relationship between passion and confidence was investigated and also how motiovation is related to passion and confidence. 288 male and female soocer players aged between 15-17 (M=16.02, Sd=1.06) took part of the study. Vealey Sportconfidence Scale (VSS), Sport Motivation Scale (SMS) andThe Passion Scale (PS) was used in the study. The results showed statistically significant relationships between passion, motivation and confidence. The results showed that internal motivational factors was most common in youth national team players and that harmonic passion showed a more significant relationship with confidence than obsessive passion did. Further the results were analyzed and discussed in relation theories and earilier findings. Like all fields of research, further research on a wider population and with larger sample is needed in order to establish any form of conclusions.

InledningVår studie fokuserar på hur lärare använder sig av talad engelska i undervisningen samt ivilken utsträckning. Läroplanen har utvecklats och en allt mer kommunikativ syn på lärandehar vuxit fram. Lärares undervisningssätt och hur de arbetar med muntlig språkinlärning är avstor vikt för att elever ska få möjlighet att utveckla sin muntliga förmåga i ämnet engelska. Vivill undersöka hur lärare arbetar för att stötta eleverna samt belysa vad som kan hindra demfrån att använda talad engelska.Studiens syfteVår studie fokuserar på i vilken utsträckning lärare använder sig av talad engelska ispråkundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Studien undersöker även vilka eventuella hinder som kan uppstå för att tala engelska iklassrummet.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativa metoder i form av observation och semi-struktureradintervju. Fenomenet studien undersöker är undervisning kring muntligakommunikationsfärdigheter inom ämnet engelska. Studien fokuserar på hermeneutik; att tolkarespondenternas svar i dess sociala kontext och få tillgång till deras upplevelser.ResultatStudiens resultat visar i vilken utsträckning lärare använder sig av muntlig engelska iengelskundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Resultat från observationerna och intervjuerna presenteras separat och sammanställs sedanparallellt under diskussion. Studien visar att det är upp till varje enskild lärare att avgöra ivilken utsträckning den muntliga undervisningen ska hållas på engelska. Majoriteten avlärarna i studien anser att det är viktigt att tala engelska i största möjliga mån och att deanvänder olika former av stöttning. Dock talar lärarna inte engelska i den omfattning som desjälva anser önskvärt. Faktorer som anses utgöra hinder för att tala engelska i undervisningenär bristande språkligt självförtroende, elevernas varierande kunskapsnivå samt tidsbrist.

Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att få en inblick över hur fotbollsspelares prestation påverkas av publiken under matchdagar. Studiens frågeställning är: -       Hur påverkar publiken spelarnas motivation, stress/press och självförtroende på plan?  Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom att intervjua fyra manliga fotbollsspelare. Dessa fotbollsspelare har en elitbakgrund och är mellan åldrarna 19–26 år. Intervjuerna utformades utifrån en semistrukturerad mall. Resultat: Resultatet introduceras i tre olika teman: spelarnas erfarenheter av publiken, spelarnas upplevelser av att spela på hemmaplan och spelarnas upplevelser av att spela på bortaplan. Dessa tre teman utgår ifrån respondenternas svar. Studien visar att spelarna upplever någon form av påverkande faktorer av publikens närvaro. Samtliga respondenter anser att stödet från publiken höjer deras prestationsförmåga. Enligt respondenterna upplever fotbollsspelare stress och press inför varje match. Spelarna anser att publiken är där och stöttar en och det höjer prestationen. Slutsats: Publiken har påverkande faktor på spelarna. Motivationen höjs när publiken stöttar laget, och samtidigt skapas en form av nervositet hos spelarna före match, men släpps direkt efter. Nervositeten kan även få spelarna att prestera bättre. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>