Syftet med följande arbete är att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska självförtroende, påverkar det positivt elevens inställning för matematik.Resultaten pekar på att varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning i matematik.

Dyslexi är ett vanligt handikapp som inte alltid syns eller märks. På arbetsplatser och i skolan medför det däremot stora problem om inte rätt resurser och hjälpmedel sätts in. Det är viktigt att som dyslektiker få den hjälp som behövs för att övervinna problemen som funktionshindret medför. I de kvalitativa intervjuerna framkommer hur bemötandet spelar en stor roll för den enskildes självbild och självförtroende. För att kunna skapa en dräglig arbetsmiljö såväl i skolan som ute i arbetslivet krävs det att rätt insatser sätts in och det behövs mycket kunskaper och stor förståelse. Det övergripande syftet i denna studie är ta reda på hur dyslektiker blir bemötta samt hur de vill bli bemötta. Ytterligare ett syfte med mitt arbete är att skapa en hemsida för att synliggöra problematiken samt ge information om var man kan få hjälp och hur man kan hjälpa.I min studie framkom hur viktigt det är att i tidig ålder sätta in de resurser som behövs för att ge en positiv syn på lärandet och skapa lustfyllda lärandesituationer. Eleverna måste få ett positivt bemötande för att kunna utveckla sin självbild och använda sitt funktionshinder som en egenskap. När detta inte sker kan ett själdestruktivt beteende utvecklas och dyslektikern utvecklar en negativ självbild och tappar tron på sin förmåga.Välkommen att besöka sidan på adressen: http://web.telia.com/~u43506387/telia/

Syftet med den här studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk träning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och självförtroende. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat elever mellan sju och tolv år, på fyra skolor i Skåne som har anpassad motorisk träning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkände att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bättre motoriskt och känner att de trivs och vågar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt träning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ”må-bra-känsla” när de är fysiskt aktiva. Resultatet av vår undersökning kan komma att användas som underlag för att framhäva betydelsen av anpassad motorisk träning. Slutsats: Resultaten visar att den anpassade motoriska träningen är en stödjande miljö som leder eleverna in på rätt spår, där de är fysiskt aktiva, tränas motoriskt, tar ansvar för sin hälsa och där självförtroendet stärks. Resultaten tyder också på att alla skolor i framtiden bör erbjuda daglig fysisk aktivitet och anpassad motorisk träning mer än två dagar i veckan. / The purpose of this study was to illuminate students' experiences of- and thoughts on adapted motor training in school, with the support of three pedagogical perspectives: motor development, physical activity and self-confidence. We have used a qualitative method, as we have interviewed students between the ages of seven to twelve at four different schools in Skåne with adapted motor training. The material in this study comprises of 24 students, of which 13 agreed to be interviewed, through a consent letter. The result showed that out of all the questioned students, they experienced that they had improved their motor skills, were confident, scales more and had fun in their classes of adapted motor training. The majority of the participants in this study have an interest in physical activity and they experience a “feel-good-sensation” when they are physically active. The results in our study may be used as a guide to highlight the importance and meaning of adapted motor training. Conclusion: The results show that the adapted motor training is a supported environment that leads the students in the right direction, where they are physically active, take responsibility of their own health, improve their motor skills and self-confidence strengthening. The results also indicate that all the schools in the future should offer daily physical activity and adapted motor training more than twice a week.

Arbetet ger en översikt av hur Reading Recoverymetoden fungerar i några svenska skolor. Med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har vi fått fram de resultat som visar vilka likheter och skillnader det finns hos de pedagoger som arbetar med Reading Recoverymetoden. / Reading Recovery - How is the method used for children with literacy difficulties in some Swedish schools?

Jag har ofta noterat att när jag lämnat tillbaka prov och meddelat provresultat är eleverna angelägna om att få veta vilket betyg som deras resultat skulle ge. I år 7 får man inte prata någonting om betyg med eleverna. När jag meddelar eleverna detta skapar det en besvikelse och frustration hos dem. Jag har genomfört en enkätundersökning med elever från klasser i år 7 i den obligatoriska skolan för att ta reda på deras åsikter om betyg och hur de tror att betyg påverkar dem. Min undersökning visar att betyg spelar stor roll för elever och påverkar dem, både positivt och negativt. Många redovisar att betygen påverkar deras självförtroende och självbild. Man uppger också att betyg skapar en konkurrens mellan elever. Min undersökning visar också att eleverna har en positiv grundinställning till betyg. En majoritet anser att betygen har en motiverande funktion och att de lär sig mer med betyg än de skulle ha gjort annars. Man uppger också att man känner stress över skolan och betygen.Jag har också jämfört svaren i min undersökning med resultaten från andra undersökningar där eleverna är äldre och redan får betyg. När jag jämförde resultaten kunde jag konstatera att elever i år 7 och äldre elever från de andra undersökningarna hade en förvänansvärt likartad uppfattning om betygen och dess effekterNyckelord: betyg, elever, konkurrens, motivation, självförtroende, stress, / I have often noticed that when I’ve returned tests and notified the pupils about their results, they are anxious to know what grade their result corresponds to. In the 7th grade, you are not allowed to talk about grades with the pupils. When I have to tell them that, the pupils often get frustrated and disappointed. I have committed a survey with pupils from the 7th grade to find out about their thoughts and opinions about grades and how they think that grades will effect them.My survey shows that grades are important for pupils and effects them, both in a positive and in a negative way. Many pupils state that grades effects their confidence and self-esteem. Many pupils also states that grades create competition between them. Many pupils has a fundamentally positive attitude towards grades. A majority means that grades have a motivational function and that they learn more with grades than they else would have done. Pupils also report that they feel stress about school and gradesI have compared the answers in my survey with the results from other surveys where the pupils have been older and are already getting grades. When comparing the results I found that pupils in the 7th grade and the older pupils from the other surveys had a surprisingly big similarity in opnions about grades and their effets.Keywords: competition, confidence, grades, motivation, pupils, stress

Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och därefter genomförs en kvantitativt utformad enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med åtta av eleverna och de fyra matematiklärarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bättre självförtroende än flickorna och att fler elever med starkt än med svagt självförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran från sin lärare. En handlingsplan utformas för att förbättra elevernas självförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lärares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring händelser som kan påverka självförtroendet.

Sammanfattning/abstrakt Liljeheden, Patricia (2016) Effekterna av intensivundervisning i matematik bland elever i åldern 12-16 år, Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp,Förväntat kunskapsbidragBaserat på mina resultat är intensivträning i föreliggande studie genom ett webbaserat datorprogram, Mattekoden, värt att ha som komplement till den ordinarie undervisningen för att befästa grundläggande kunskaper inom taluppfattningen för äldre grundskoleelever. Det ökade självförtroendet, intensivundervisningen och en positivare inställning till ämnet matematik gav ökade prestationer och därmed skapades större förutsättningar till ökad måluppfyllelse.Syfte och frågeställningarSyftet med att undersöka effekterna av intensivundervisning med det webbaserade datorprogrammet, Mattekoden, var att se om dessa effekter var tillräckligt positiva på elevernas taluppfattning för att motivera tidsåtgången (25 x ca 30 min/träningstillfälle). Jag ville därför undersöka vilka effekter intensivundervisning har på elevers måluppfyllelse, självförtroende och inställning till ämnet matematik. Min preciserade frågeställning var: Vilka effekter har intensivundervisning på äldre grundskoleelever (i åldrarna 12-16 år) som hamnat i bekymmer med taluppfattningen i ämnet matematik? På vilket sätt påverkar intensivundervisningen måluppfyllelse, självförtroende och inställning till ämnet matematik?TeoriJag utgick från KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som teoretisk referensram (Antonovsky, 1991) och i analysen har flera teorier från tidigare forskning använts utifrån intensivundervisning, arbetsminne och self-efficiancy.MetodDå fokus var att förstå resultaten av intensivundervisningens effekter valde jag att bearbeta data både kvantitativt och kvalitativt, metodtriangulering. Delvis användes en kvasiexperimentell design när jag jämförde experimentgruppens resultat med de övriga elevernas, delvis en tvärsnittsdesign efter intensivundervisningen då frågeformulär användes för att undersöka om självförtroende och inställning till ämnet hade påverkats. De ordinarie lärarna i matematik intervjuades för att se om de kunde bekräfta elevernas upplevelse.ResultatMina resultat överensstämde med tidigare forskning om att intensivundervisning och webbaserade datorprogram kan ha positiva effekter och öka måluppfyllelsen men att detta inte är säkerställt. Den direkta feedbacken och snabba bekräftelsen som gavs vid intensivundervisningen ökade självförtroendet och prestationen. Alla elever som har deltagit hade svarat att de hade lärt sig mer, att de förstår mer och att de blivit bättre på att räkna. Resultatet visade också att eleverna hade fått ett bättre självförtroende än vad lärarna hade märkt i de olika årskurserna, med undantag för årskurs 6, där resultaten överensstämde. Både svensk och internationell forskning har visat att intensivundervisning har positiva effekter på inställningen till ämnet matematik, vilket 84 % (21/25) av eleverna i min undersökning instämde i. Slutsatsen blev att det ökade självförtroendet, intensivundervisningen och en positivare inställning till ämnet matematik också ger ökade prestationer, vilket skapar större förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Ett noterbart utfall var att de fyra eleverna från experimentgruppen som förbättrat sig mest tidigare hade gått i förberedelseklass.ImplikationerDå taluppfattning är grunden till stora delar inom ämnet matematik, anser jag det viktigt att hitta olika angreppssätt för att möta de elever som hamnat i bekymmer med taluppfattningen. Det finns forskning som tydligt pekar på att ju tidigare insatserna sätts in, desto bättre blir resultatet (DCSF, 2009) – därför är det viktigt att kartlägga elevernas kunskaper redan i de lägre årskurserna och att använda resurser till åtgärdande och förebyggande insatser för att förbättra lärmiljön. Min roll som speciallärare blir att skapa en samsyn kring lärmiljöns betydelse och att handleda pedagoger för att aktivt utveckla didaktiken i klassrummet. Vid varje läsårsstart används McIntoshtester för att kartlägga eleverna. Om en elev hamnat i bekymmer med taluppfattningen ska orsaker till detta utrönas. Ett alternativ som åtgärd kan vara att ha intensivundervisning genom ett webbaserat datorprogram.Nyckelord: Intensivundervisning, inställning, matematik, Mattekoden, måluppfyllelse och självförtroende.

Sparring, Lina (2010). ”Jag är inte ”någon” utan ”bara finns””, ”I’m not ”anybody” I ”just ”exist”. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att titta närmare på vilka slags bekräftande moment de sociala medierna, ”den virtuella verkligheten”, ger unga på gymnasiet och att ge exempel på bekräftande moment unga på gymnasiet får i sin skolvardag, ”verkligheten”. Arbete bygger på en fältstudie av en elevs vardag i ”verkligheten” och i den ”virtuella verkligheten”. Fältstudien består av fotoobservationer, informantens egna reflektioner och Facebook-uppdateringar . Dessutom består studien av en skriftlig intervju med informanten för att ytterligare ringa in studiens syfte. Resultatet är därefter analyserat genom en litteraturbaserad teoriram.Resultatet utvisar vad en elev på gymnasiet under en skoldag upplever sig få ut i form av olika slags bekräftande moment i relation till ”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten”. Resultatet pekar på att informanten upplever att de bekräftelsemoment som hon får från det sociala mediet Facebook syftar till att stärka hennes självkänsla, medan de bekräftande moment som hon fick i sin ”verklighet” syftade åt att stärka hennes självförtroende.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka betygens och bedömningens betydelse för elevers lärande och motivation. Lärarnas och elevernas intervjusvar tolkas och analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. Lärares bedömningssätt har stor betydelse för elevers utveckling och i studien läggs stor vikt vid formativ bedömning vilket har visat sig främja elever i deras lärande. Elevernas tankar kring betyg och bedömning grundas i lärarens undervisnings- samt bedömningssätt, detta har för oss medfört ökad förståelse för vikten av utbildade lärare inom området.

Johanna Johansson (2016), En skola för alla? – Elevers berättelser om svenskämnet på grundskolan och på introduktionsprogrammet. Speciallärarprogrammet, språk- läs och skrivutveckling, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie kan förhoppningsvis bidra till ökad kunskap kring elevers upplevelser av svenskämnet under grundskolan och på introduktionsprogrammet, orsaker till att elever inte når målen i svenska i årskurs 9 samt vad som är betydelsefullt för måluppfyllelsen. Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelser och erfarenheter av ämnet svenska under grundskolan och på introduktionsprogrammet och vad som framkommer ur deras berättelser som betydelsefullt för deras måluppfyllelse. Preciserade frågeställningar: Vad berättar eleverna om sina erfarenheter av ämnet svenska i grundskolan? Vad framkommer som hinder för måluppfyllelse i svenskämnet? Vad berättar eleverna om sina erfarenheter av svenskämnet på introduktionsprogrammet? Vad framkommer som positivt för deras måluppfyllelse i svenskämnet på introduktionsprogrammet?TeoriStudien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på språk och lärande där språk, lärande och identitetsutveckling ses som nära sammankopplade. Lärande, kompetens och kunnande skapas i interaktionen mellan människan och det sammanhang där hon ingår.Metod Studien är en kvalitativ studie och den metod som har använts är narrativ metod. Sex stycken elever har intervjuats och deras berättelser analyserades med hjälp av narrativ analys.ResultatI elevernas berättelser kommer deras individuella upplevelser och erfarenheter fram men också gemensamt förekommande teman blir synliga och kan relateras till varandra. Studien visar att Delaktighet i tid och rum med klasskamrater har spelat stor roll på elevernas väg att nå målen. Elevernas upplevelse av att det finns en tid att förhålla sig till när alla elever oavsett förutsättningar ska nå samma mål på samma tid har påverkat måluppfyllelsen negativt. Oberoende av orsakerna till de svårigheter och utmaningar som eleverna har stött på under sin skoltid så har motivationen och självförtroendet haft stor betydelse. Dels motivationen och bristen på självförtroende som leder till att undvika att arbeta i skolan eller att vara i skolan och dels den ökade motivationen och det ökade självförtroendet som sen utgör vändpunkten för att må målen i skolan. Relationernas betydelse med klasskamrater och lärare genom skolgången har kunnat ha negativ inverkan på elevernas måluppfyllelse medan förtroendefulla relationer har varit en utgångspunkt för att kunna lyckas i skolan. ImplikationerStudien visar att eleverna själva kategoriserar sig som elever med svårigheter och inte i svårigheter. Som speciallärare finns alla möjligheter att arbeta med extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning i samarbete med lärare och elever. Specialläraren har här en viktig del i att arbeta för ett relationellt perspektiv inte bara i elevhälsoarbetet i personalgruppen utan även med eleverna. Specialläraren ska i samspel och samarbete med kollegor leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla elever. Nyckelord: Berättelser, delaktighet, introduktionsprogrammen, motivation, måluppfyllelse, självförtroende.