Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter resonerar och känner kring sitt jobbsökande efter examen. Högskolor och universitet har ett ansvar att förbereda studenterna inför arbetslivet samt se till att alla får jämlika möjligheter i steget ut på arbetsmarknaden. Däremot visar studier på att arbetsgivare idag tittar på andra meriter utöver utbildning i rekryteringsprocesserna vilket leder till att mer priviligierade studenter får fördelar då de i högre grad har meriterna arbetsgivarna efterfrågar. I denna uppsats används kvalitativ metod för att genom semistrukturerade intervjuer med medie- och kommunikationsstudenter göra en innehållsanalys. Tre klassteorier appliceras för att ge förståelse för studenternas resonemang och känslors koppling till deras bakgrund. Richard Breens och Pierre Bourdieus neo-weberianska teorier appliceras för att ge förståelse om studenternas bakgrund. Bourdieus klass- och kapitalteori och Beverley Skeggs mer individualistiska tolkning av Bourdieus teori används vidare i analysen av studenternas intervjusvar för att bringa ljus på om resonemangen och känslorna är påverkade av deras bakgrund. Resultatet visar att främst studenternas självförtroende och kunskap om arbetsmarknaden är influerade av deras bakgrund på så sätt att de med föräldrar som vidareutbildat sig samt har medel- till högstatusyrken har större självförtroende och mer kunskaper om arbetsmarknaden. Däremot kunde vi inte se entydiga mönster i resultaten och vi antar därmed att bakgrund inte är den enda påverkansfaktorn och vi föreslår att vidare forskning görs på ämnet för att belysa hur andra faktorer kan samverka med bakgrund i påverkan av studenters resonemang och känslor. Slutligen föreslår vi att svenska högskolor och universitet ska utföra ett tydligare arbete för att studenternas bakgrund inte ska påverka deras upplevda möjligheter i deras steg ut på arbetsmarknaden. Studenterna i denna uppsats framför själva att mer förberedelse inför arbetslivet bör tillhandahållas från högskolornas sida för att ge studenterna bästa möjliga förutsättningar i deras kommande yrkesliv.

Sammanfattning Ett centralt begrepp för maktrelationer och den över- respektive underordning som förekommer i samhället mellan män och kvinnor är könsmaktsordning. Denna makt illustreras av bland annat könsuppdelningen på arbetsmarknaden eller av att män tjänar mer än kvinnor, trots samma utbildningsnivå. Könsmaktsordningen kan förstärkas genom stereotypa uppfattningar hos individer. Skollagen beskriver att skolan är en plats där sådana stereotyper kan både grundas och bekämpas men att lärande och socialisation i skolan ska bidra till social integration genom att verka för inkluderande av både kvinnor och män på jämlika villkor. I relation till skolans uppdrag, vilket är att bidra till en utjämning av maktklyftor mellan könen, lyfter skolans styrdokument vikten av elevers uppfattningar om båda könen. I skolans läroplan framkommer att det sätt elever blir bemötta på och vilka förväntningar som ställs på dem kan bidra till att forma elevernas uppfattning om vad som är kvinnligt respektive manligt. I samband med detta kan sägas att könsmaktsordningen kan komma till yttring och reproduceras även i skolan om lärare har förutfattade meningar om flickors och pojkars förmågor. Denna studie redogör för lärares uppfattningar kring skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik. Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att tydliggöra om individer inom ett urval av grundlärare uppfattar att det finns skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik. Samtidigt undersöks i vilken utsträckning lärare upplever att stereotypa uppfattningar förekommer i grundskolan. För att uppnå syftet har två frågeställningar formulerats. Den första handlar om vilka uppfattningar som finns hos lärare kring skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik medan den andra frågan syftar till att undersöka i vilken utsträckning lärare upplever att stereotypa uppfattningar/värderingar förekommer i grundskolan. Studien bidrar till en reflektion hos lärare kring huruvida problem med könsstereotypa föreställningar förekommer i relation till skolans uppdrag. Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en enkätundersökning använts i studien, med andra ord en kvantitativ metod som har kompletteras med en öppen fråga. Undersökningens problemställning har varit underlag för enkätens utformning och frågeformulering. Studien har fokuserat på en kommun i Västra Götaland och enkäten har skickats ut till samtliga legitimerade lärare inom den valda kommunen. Resultat Sammantaget visar resultatet på att lärare uppfattar att pojkar har högre självförtroende och lägre ångest i matematik än flickor. Utifrån lärares uppfattningar är skillnaden mellan flickors och pojkars matematiska attityder inte lika stor, då lärare uppfattar pojkar ha mer positiva attityder än flickor. Enkätens öppna fråga, som syftar till att fråga respondenterna huruvida det förekommer värderingar i lärares uppfattningar kring skillnader mellan flickor och pojkar i matematik, indikerar att lärare inte upplever att det finns stereotypa uppfattningar i fråga om könsskillnader

I och med att aktieåterköp blir allt vanligare, blir det dessutom viktigare att förstå vad som kan förklara hur marknaden reagerar på annonseringarna av dessa. Tidigare forskning har visat att särskilda demografiska faktorer bland företagsledningar kan ha betydliga effekter på denna marknadsreaktion. I linje med detta är syftet med denna studie att undersöka huruvida åldern av styrelseledamöter och VD:s påverkar marknadens reaktion på annonseringar av aktieåterköp. Studiens undersökning utgår från åren 2010 till 2019. Med ett urval på 192 observationer består undersökningen huvudsakligen av en eventstudie och en efterföljande multipel regressionsanalys. Undersökningen ger blandade resultat. Studien finner viss indikation på att det föreligger ett positivt samband mellan åldern av styrelseledamöter och avvikelseavkastningen vid annonseringar av aktieåterköp. Denna indikation är inte övertygande men det föreslår att det potentiella sambandet vore intressant att studera vidare. Gällande åldern av VD:s och avvikelseavkastningen vid annonseringar av aktieåterköp, finner studien inga samband.

Syfte. Psykisk ohälsa verkar vara ett alltmer vanligare fenomen bland elitidrottare. 30 procent av Sveriges elitidrottare har någon gång under sina karriärer upplevt psykisk ohälsa menar Åkesdotter och Kenttä (2015). Därför har jag avsett med denna undersökning att analysera elitsatsande idrottares mentala förmågor.Metod. Studien baserades på en kvantitativ undersökningsmetod där 54 elitsatsande idrottare deltog i studien. Studien undersökte fyra dimensioner av mentala förmågor som operationaliserades ner till underdimensioner med hjälp av Hassméns, Kenttäs och Gustafssons (2009) tolkningar av de olika dimensionerna. Avslutningsvis analyserades datan med hjälp av beskrivande analyser och korrelationsanalyser.Resultat. Undersökningens resultat indikerade höga medelvärden för respondenternas självuppskattade förmåga inom de olika mentala förmågorna. Korrelationsanalyserna kunde främst visa på starka signifikanta samband mellan koncentrationsförmågan och självförtroende-förmågan samt självförtroende-förmågan och spänningsregleringsförmågan.Diskussion. Idrottarna verkade ha goda mentala förmågor, men med möjligheter till förbättring. Utifrån resultaten kan man tolka att självförtroende, koncentrationsförmåga och spänningsreglering är tre betydelsefulla förmågor för att utveckla prestation samt för att behålla ett gott välmående.

Validering beskrivs ofta som en möjlighet för individen att korta ner sin utbildningstid genom att erkännande av kunskap och kompetens förvärvad utanför ett formellt utbildningssystem tilldelas ett värde. En förväntan kring valideringens positiva effekter är att individer lättare kommer ut i arbete eller till fortsatta studier efter att ha fått sin kompetens dokumenterad. För samhälle och individ kan validering således medföra en ekonomisk vinning i form av sparade resurser. Arbetsgivare förväntas få större tillgång till arbetstagare med rätt kompetens. Denna uppsats har som syfte att beskriva validanders, studie- och yrkesvägledares och vårdlärares erfarenhet av validering till undersköterska vid den kommunala vuxenutbildningen. Syftet undersöks genom frågeställningarna, vilken betydelse anser validander, studie- och yrkesvägledare och vårdlärare att validering har för validandens personliga- och karriärmässiga utveckling samt vilka utmaningar har validander studie- och yrkesvägledare och vårdlärare erfarit i valideringsprocessen. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju där informanterna var två validander som slutfört valideringsprocessen och därefter studerat klart till undersköterska, två studie- och yrkesvägledare samt två vårdlärare med vana av att validera. Resultatet har analyserats genom karriärteorin Social Cognitive CareerTheory (SCCT) där begreppen upplevd självförmåga (self-efficacy), förväntat utfall och personligt mål är centrala. Därefter har resultatet jämförts med tidigare forskning inom området. Resultatet visar att validering erbjuder många möjligheter för validander, främst gällande positiv påverkan på självförtroende när tidigare kunskap synliggörs och tilldelas ett värde men även att det finns utmaningar i form av svårigheter att kombinera validering och efterföljande studier till undersköterska med arbete. Intressanta forskningsområden att fördjupa sig i gällande validering kan vara att jämföra erfarenheter hos validander som inte fullföljt sin valideringsprocess mot de som har slutfört processen eller undersöka arbetsgivares syn på valideringens betydelse för organisation och individ.

Syftet med följande arbete är att undersöka om schackspelande kan höja elevers nivå imatematik och av den anledningen skulle kunna praktiseras under skoltid. Arbetet geren översikt av tidigare forskning om kopplingar mellan matematik och schack. Metoden som används i föreliggande undersökning är semikvalitativa intervjuer med åtta lärare.Resultaten från litteraturundersökningen antyder att schack främjar matematiskaförmågor. Resultaten från lärarintervjuerna visar att lärarna kunde se en ökning avkoncentrationsförmågan hos eleverna den termin de hade schack på schemat. Till vissdel kunde även en förbättring av självförtroende och matematiska förmågor skönjas.Nyckelord: Matematik, schack, matematiska förmågor, koncentration, självförtroende,skolämne.

Syftet med studien var att undersöka manliga fotbolls-motionärer och deras uppfattning om vad som får dem att fortsätta utöva motionsfotboll baserat på tron av den egna förmågan (self-efficacy) och olika motivationsfaktorer. Studien baseras på en kvantitativ metod i form av en enkät med två frågeformulär där ansatsen var deskriptiv. Totalt svarade 46 manliga fotbollsspelare mellan division 4–8 på enkäten. Resultatet visade att undersökningsgruppen har ett relativt högt self-efficacy beträffande fotbollsutövande. Att yngre fotbollsspelare motiveras av att tävla och utvecklas jämfört med de äldre. Spelare i division 4 visade sig motiveras av utveckling i högre grad än resten av deltagarna. Till sist visade resultatet att individer med högt self-efficacy motiveras av den sociala faktorn. Slutsatsen blev att utövande av fotboll på motionsnivå går att förklara genom self-efficacy och att högt self-efficacy framför allt förknippas med den sociala motivationsfaktorn. Samtidigt visade det sig att olika serier och åldersgrupper hos deltagarna kan vara motivationsfaktorer som övertygar till fortsatt deltagande i motionsfotboll.

Bakgrund Tekniken har utvecklats mycket under senaste åren, där artificiell intelligens (AI) har varit en betydelsefull komponent för att möjliggöra denna utveckling. Den artificiella intelligensen kan idag användas inom flera områden, däribland aktiemarknaden. På aktiemarknaden tas investeringsbeslut av bland annat privata investerare, gällande olika aktier och storlek på investeringar vilket påverkas av diverse beteendefaktor.  Syfte Denna studie syftar till att studera hur olika beteendefaktorer kan påverka privata investerares aktieköp och vilka samband som finns mellan privata investerare och deras förtroende för sig själv respektive för AI på aktiemarknaden. Metod Denna studie är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att samla in data har en enkätundersökning använts, vilken har besvarats av 119 respondenter. Den insamlade datan har sammanställts i SPSS och analyserats utifrån en korrelationsanalys, en bivariat regressionsanalys samt multivariata regressionsanalyser. Resultat Studiens resultat pekar på att det finns olika faktorer som påverkar privata investerares aktieköp, bland annat påverkar hur insatt respondenterna är i aktiemarknaden deras agerande. Utöver det har det framkommit ett samband mellan respondenternas ålder, utbildningsnivå, inkomst och deras förtroende för artificiell intelligens på aktiemarknaden. Slutligen framkommer det att förtroendet för sig själv och förtroendet för AI har ett signifikant samband. Slutsats I studien framkommer det att olika beteendefaktorer påverkar privata investerares aktieköp, där utbildningsnivå, hur insatt man är i aktiemarknaden och förtroendet för sig själv respektive AI är viktiga faktorer. Resultatet bekräftar även tidigare forskning och teorier. Studien anses vara relevant för banker och andra finansiella företag för att ge en överblick av tekniken och vilka som är benägna att använda den. / Background In recent years, technology has made significant advancements, with artificial intelligence (AI) playing a crucial role facilitating this progress. Artificial intelligence has become a pivotal component in various domains, including the stock market. In the stock market, investment decisions are made by private investors, among others, concerning different stocks and the size of investments, which are influenced by various behavioral factors. Purpose This study aims to investigate how various behavioral factors can influence private investors stock purchases and examine the relationship between private investors and their trust in themselves and in AI on the stock market. Methodology This study is based on a quantitative method with a deductive approach. To collect data, a survey has been employed, which has been completed by 119 respondents. The collected data has been analyzed using SPSS, and based on that, a correlation analysis, bivariate regression analysis, and multivariate regression analysis have been conducted. Result The results of this study indicate that there are various factors influencing private investors’ stock purchases, including the level of knowledge respondents possess about the stock market, which affects their behavior. Furthermore, a correlation has been found between respondents’ 6age, educational level, income, and their trust in artificial intelligence in the stock market. Lastly, it is evident that there is a significant relationship between self-confidence and trust in AI. Conclusion The study reveals that various behavioral factors influence private investors’ stock purchases, with education level, market knowledge, and trust being significant factors. The findings also confirm previous research and theories. The study is considered relevant for banks and other financial institutions as it provides an overview of the technology and identifies individuals inclined to adopt it.

ABSTRAKTElisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att få en bild av elevers uppfattning kring matematikämnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön påverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med åtta elever som går det individuella programmet på gymnasiet.Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikämnet som viktigt. Framförallt den matematik som är relevant för eleverna, det vill säga matematik som har syftet att användas i vardagslivet och för kommande yrkesval. Omgivningens påverkan på elevernas prestationer har stor betydelse. Eleverna är medvetna om hur omgivningen upplever deras svårigheter och är känsliga för hur lärare och klasskamrater bemöter dem. Eleverna upplever att de är i behov av undervisning i en lugn miljö med ett långsammare tempo, tillgång till bra material som inspirerar till bättre förståelse av matematiken.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur några gymnasielärare och gymnasietjejer resonerar kring hur lärare kan höja tjejers självkänsla. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång om olika pedagogiska metoder som kan användas av lärare för att höja elevers självkänsla. Genom att intervjua gymnasielärare och gymnasietjejer ville vi undersöka hur dessa personer reflekterade över de pedagogiska metoder lärare använder eller skulle kunna använda för att höja tjejers självkänsla. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att lärarna och tjejerna såg möjligheter för lärare att använda sig av olika pedagogiska metoder för att höja tjejers självkänsla. I resultatet framkom det även att det finns vissa svårigheter vilka kan hindra lärarna i arbetet. I examensarbetet diskuterar vi dessa med stöd i ett genusperspektiv. / The purpose of the following work is to examine how a couple of teachers and female students in upper secondary school discuss teachers' possibilities to enhance female students' self-esteem. The work contains a summary of literature within the field of pedagogical methods which could be used by teachers in order to enhance students' self-esteem. By interviewing upper secondary school teachers and female students we wanted to examine how these persons reflected on different pedagogical methods that teachers use to enhance female students' self-esteem. In conclusion, the result of the study points to the teachers and the female students seeing possibilities for teachers when using pedagogical methods in order to enhance female students' self-esteem.The result also shows that there were some difficulties which impede teachers in their work. In our work we discuss the impediments from a gender perspective.