I denna intervjustudie fokuserar vi på lågstadielärares olika kunskaper och hur dessa  påverkar undervisningen. Vår studie utgår från de 7 intervjuer som vi har genomfört, där lärarnas egna kunskaper framställs samt vad deras val har för betydelse för engelskundervisningens utformning. Syftet med vår studie är att synliggöra vilka didaktiska beslut lärare tar i engelskundervisningen och hur dessa beslut kan påverkas av lärarens ämneskunskaper, ämnesdidaktiska kunskaper samt kunskaper om läroplanen. I studien argumenterar vi för att lågstadielärare är i behov av ovanstående kunskaper för att kunna bedriva en meningsfull engelskundervisning på lågstadiet.

Den svenska filmindustrin är liten och konkurrensen om att få skapa film är stor. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som påverkar finansen av svensk långfilm. Vad är det som påverkar beslutsfattarna inom svensk filmfinansiering att välja vissa filmer framför andra. Metoden som använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats genom den fenomenografiska metoden och kommit fram till att filmskapare och beslutsfattare i filmindustrin påverkas av både inre och yttre faktorer så som det politiska, ekonomiska och mänskliga aspekter. Uppsatsen tar även upp filmindustrins syn på skatteincitament inom den svenska filmindustrin.

2015/2016 genomfördes i samband med det traditionella diagnostiska provet också en självuppskattning av förväntat resultat med totalt 331 blivande lärare och civilingenjörer på Linköpings Universitet. Syftet med denna studie var att dra slutsatser om samband finns mellan studenternas självinsikt i sina matematikkunskaper och till exempel deras kön, val av utbildning, ålder och faktisk färdighet i matematik. En modell för att utföra denna analys och verktyg för utvärderingar utarbetades. Slutsatsen är att självinsikt inte har ett samband med kön, ålder eller val av yrke. Det är en förmåga som vi alla har och självklart finns det individer med bättre och sämre självinsikt. Självinsikten ökar med ökad kunskap i ämnet och är oberoende av uppgifternas svårighetsgrad. Ingenjörer har i medelvärde 20 procentenheter högre resultat än lärare, män har i medelvärde 7 procentenheter högre resultat än kvinnor, samt de som går direkt från gymnasiet till universitetet har i medelvärde 12 procentenheter högre resultat än de som väntar mer än ett år med att påbörja studierna

Abstrakt I dagens skola finns ett stort fokus på hög måluppfyllelse, bedömning och betyg. Enligt forskning är det av stor vikt att eleven själv har en inre motivation och känner tillit till sitt lärande. Detta går emot dagens mål- och betygshets och påverkar elevens motivation negativt. En stor andel av eleverna i studien indikerar lågt självförtroende, omotivation och känsla av inkompetens på matematiklektionerna. Vi vet att motivation har stor betydelse för lärande men hur skapas en sådan undervisning? Vi tror att motiverade elever med ett gott självförtroende når en högre måluppfyllelse, därför är syftet med studien att ta reda på hur undervisning kan bedrivas så att elevers matematiska självförtroende och motivation gynnas. Fokus är de elever som befaras utveckla matematiksvårigheter.  Studien är kvalitativ och data har samlats in via elevenkäter, lärarintervjuer och observationer i årskurs 4 och 5 på två skolor i två kommuner. Det teoretiska ramverket i studien är Self Determination Theory (SDT) samt sociokulturell teori. Teorierna har använts vid utformande av datainsamlingsmetoderna och i analys.  I resultatet ser vi exempel på elevers önskan att erbjudas undervisning som bygger på samarbete med en eller flera och få stöd från föräldrar och kamrater för att lära sig matematik. Det framkom även att lärare såg formativ återkoppling och att erbjuda uppgifter som kan lösas på olika nivåer som viktigt. Lärare har viss kunskap om hur stor betydelse motivation och självförtroende i matematik har, men de behöver bättre förutsättningar och mer kunskap. Vi hoppas att studien kan bidra till mer kunskap och därmed högre måluppfyllelse.

This essay studies what is affecting the Swedish people’s trust in the country’spoliticians, police and legal system. This was done by conducting multiple regressionanalyses in SPSS, using the Swedish survey data from the 2016 Europen Social Survey.To determine what is affecting this kind of trust, this study used Caroline McEyvoy’sdefinition of political efficacy from her studies of people’s view on the EuropeanUnion. The theories being used are Robert Putnam’s definition of the social capital,deriving from his studies in Italy and the United States, together with Ola Listhaug’sand Arthur Miller’s theory on how people’s evaluation of the government’sperformance affects their political support.The results show that people’s trust in Sweden’s politicians, police and legal system is,to a varying degree, significantly affected by their political efficacy, social trust andreligious attendance. Across all instances people’s evaluation of the government’sperformance were found to have the strongest effect.

<p>Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.</p>

<p>Jag ville få en större förståelse för varför det är så många elever som anser att matematik är ett tråkigt ämne. Frågeställningarna som detta arbete har fokuserats kring är elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det är som gör dem motiverade i ämnet. </p><p>Resultaten visade att det framför allt var sådan matematik som de kände att de hade användning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel så ansåg de att matematik var tråkigt och ibland roligt. Områden som eleverna kände var bra att kunna var till exempel procent och huvudräkning. Algebra och ekvationer var det ingen som förstod vad man skulle med det till. Det var flera elever som ansåg att ekvationer var onödigt att kunna. En vanlig lektion för eleverna var ofta en kort genomgång och sedan enskilt räknande. De fick samarbeta med bänkkamraten om de gjorde det tyst enligt eleverna. Det var sällan som läraren hade grupparbeten, men ett par per läsår blev det. Matematikboken ansåg de var sådär till att vara bra. Det fanns ett fåtal uppgifter i läroben som väckte deras intresse. Några elever sa att det berodde på humöret hur mycket det blev gjort på lektionerna. Vissa var trötta på eftermiddagen och då orkade de inte med att räkna på de lektioner som låg på eftermiddagen. Det pratades mycket på lektionerna som inte handlade om matematik enligt eleverna. De hade svårt att gå vidare om de körde fast utan de väntade på att få hjälp av läraren och det kunde ta tid ibland. Då satt eleverna bara och väntade utan att räkna och ibland så pratade de medan de väntade med bänkkamraten. Detta innebar att vissa lektioner hade de bara räknat något enstaka tal. Eleverna i årskurs nio var mer nöjda med matematikboken än eleverna i årskurs sju. Läraren försökte stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga genom att ge eleverna kortsiktiga mål som är möjliga för eleven att nå. I Skolverkets rapport om"Lusten att lära - med fokus på matematiken"har kommit fram till att eleverna behöver känna relevans för det som de ska lära sig för att kunna bli intresserade av området.</p>

<p>Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett komplext problem. Dyslexi definieras ibland som en störning i kodningen av skriftspråket, orsakad av en defekt i det fonologiska systemet. Det är en kombination av flera olika symtom som vanligen uppträder tillsammans utan att det alltid behöver vara samma orsak och samma kombination. Oftast har elever med läs- och skrivsvårigheter en lägre självvärdering än normalläsande elever. Forskare är dock tämligen överens om att tidigt insatta insatser både kan förhindra och minska konsekvenserna av läs- och skrivsvårigheterna.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa intervjuer få kunskap om hur lärare ser på och arbetar med elevernas självförtroende. Jag beskriver hur lärare ser på självförtroende och vilka faktorer som de anser påverka självförtroendet. Jag har även undersökt vilka pedagogiska strategier lärare använder för att stärka elevernas självförtroende. I arbetet har jag avgränsat mig genom att bara studera lärare som undervisar i år 7 till 9.</p><p>Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet självförtroende är ett väldigt vitt begrepp och något som kan ha stor påverkan på individen. I intervjuerna framkom det även att de faktorer som lärarna anser påverkar självförtroendet är av olika kategorier så som; Trygghetskänslan hos individen, Individens måluppfyllelse, Relationer och bekräftelser från omgivningen, Ansvar och delaktighet samt Samhällets alla krav. Lärarna har även flera olika pedagogiska strategier för att stärka elevernas självförtroende. Några av dessa pedagogiska strategier är; Skapa trygghet, Ge bekräftelse, Tydliggöra elevens framsteg, Minska misslyckanden, Ge eleverna kunskaper, Umgås och skapa relationer samt att Jobba med värdegrundsfrågor.</p>

<p>Studiens övergripande syfte var att studera och jämföra hur två olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar på syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna på skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas arbete med de olika metoderna på skolan?</p><p>Studien tar sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende på studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts för att finna svar på frågeställningarna.</p><p>Fyra intervjuer gjordes med lärare på skolan, två lärare som arbetade med Projekt Charlie och två lärare som arbetar med Gruppen som grogrund. I både Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lärarna på skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder. På båda gårdarna på skolan är samtliga lärare</p><p>införstådda med att en informell samstämmighet finns för vilken metod som valts att arbeta med. Arbetet med att förebygga konflikter löper som en röd tråd i undervisningen under hela skolgången på båda gårdarna. Båda metoderna utgår från färdigkonstruerade metodböcker.</p><p>Metodböckerna rymmer många övningar som bygger på att stärka elever och ge dem verktyg inför eventuella konflikter. Resultatet visar att lärarnas arbete med de två arbetsmetoderna har många likheter och få skillnader.</p><p>Vår uppfattning är att Projekt Charlie och Gruppen som grogrund är två arbetsmetoder som är i stort sätt väldigt lika i arbetet med att förebygga konflikter. Båda arbetsmetoderna har många lärorika och relevanta övningar som stärker varje elevs självförtroende. Arbetsmetoderna ger ett stort smörgårdsbord med övningar som ger eleverna de rätta verktyg som behövs i det sociala samspelet och i en eventuell konfliktsituation. Eleverna formas för att lättare förstå hur en god kamrat, aktiv lyssnare och en god kommunikatör bör vara. Den stora skillnaden som vi ser är arbetet med identitetsbildningen. Vi ser också en skillnad i gruppstorlek. Projekt Charlie vänder sig till färre elever medan Gruppen som grogrund vänder sig till större</p><p>grupper.</p> / <p>The main object of this thesis was to study in what way a Swedish school practice conflict resolution. At the school, two methods of this are practiced, one on each of the schools two</p><p>separate blocks. The two methods are, “Project Charlie” and “Gruppen som grogrund” (a Swedish method that derives from “Tribes”). The scope of the thesis is also to compare how the two methods are implemented at the school.</p><p>In order to achieve the object of the theses, a series of qualitative interviews were performed. Four teachers, two at each of the blocks, were interviewed.</p><p>Both methods cover strategies of conflict handling. On each of the two blocks the teachers have an informal agreement of which method that will be practiced. The education of conflict resolution starts at the first grade and continue throughout the school until the students graduate.</p><p>Both methods spring from written predefined instructions, which include a rich supply of workshops that aim at strengthen the students and giving them skills to handle conflicts. The result of our study shows that the way the two methods are practiced at the school have many similarities and few differences.</p><p>The two methods were also found to be quite similar in many ways when it comes to conflict resolution. Both methods include ways to strengthen the individual’s self-confidence. The wide range of workshops supplies the students with many useful skills that can be used in social interaction and conflict handling. The children come to understand the concept of good friendship, active listening and constructive communication. The difference that we found between the two methods lies in their respectively approach to identity development. Also the number of students in each group differs between the two methods.</p>