För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende. Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets". Hon nämner i artikeln att veckotidningar som Cosmopolitan och Veckorevyn lägger alltför stor vikt vid kvinnors kroppar, medan de samtidigt vill få det att verka som att "det är för att ge tjejer bättre självförtroende". Hon skriver också att tidningarna oftast utgår ifrån att kvinnor är missnöjda med sina kroppar, och bygger tidningen därefter. De kvinnor som faktiskt är nöjda riskerar att efter ett tag ändå börja ifrågasätta sin kropp, de blir påverkade och mer kritiska mot sig själva. Jag har i min studie valt veckotidningar som forskningsproblem eftersom jag anser att det är ett vanligt medium där skönhet och hälsa presenteras för våra kvinnor. Veckotidningen har också en makt som inte många andra har, de når ut till en stor publik och kan ge känslan av att ”deras ord är lag” för kvinnor som är mer eller mindre påverkbara gällande deras utseenden.

Breastfeeding has several advantages for both mother and child. A woman’s attitude to breastfeeding is a good predictor for infant feeding method and her confidence in breastfeeding has an impact on her breastfeeding duration. Aim:The aim of the study was to assess the attitude to and confidence in breastfeeding among Vietnamese women in Ho Chi Minh City. The aim was also to investigate if the type of family, nuclear and extended, influences the Vietnamese women’s attitude to and confidence in breastfeeding. Method: A descriptive and comparative cross-section study with quantitative method was used. The Self-Care Theory and The Cultural Care Diversity and Universality Theory were used as theoretical framework of this study. A questionnaire which consisted of demographic information, attitude to and confidence in breastfeeding, was distributed to 110 voluntarily participating women in Ho Chi Minh City, Vietnam. Results: The results showed that the women had an attitude in favour of breastfeeding and rated their confidence between "sometimes confident" and "often confident". No significant differences of total score, between nuclear and extended family, in attitude to and confidence in breastfeeding were shown. Conclusion: The attitude to and confidence in breastfeeding among the women in Ho Chi Minh City were rather good but improvements can be made. When healthcare professionals counsel Vietnamese women, in Sweden and Vietnam, about breastfeeding, this result can be used as guidance, in order to give relevant and cultural congruent advice.

In this paper I have examined how aware teachers are of their influence on pupils development. The method I´ve used are interviews with three teachers and one pupil each about Musicality - how do the teachers and pupils look at the concept musicality generally and personally? Influence I- do the teachers believe that their thinking about musicality influence the pupils self-confidence and development? Influence II- do the teachers think that other pedagogues have influenced them in their teaching and thinking? My main results show that both the teachers and the pupils have similar apprehensions as their teachers, which points towards that influence can exist. The basis is however too limited to make any extensive generalizations. The conclusion of the paper is that we have to be aware of how we influence our pupils. They carry this ”knowledge”, whether it is positive or negative, all their life.

Jag ville få en större förståelse för varför det är så många elever som anser att matematik är ett tråkigt ämne. Frågeställningarna som detta arbete har fokuserats kring är elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det är som gör dem motiverade i ämnet. Resultaten visade att det framför allt var sådan matematik som de kände att de hade användning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel så ansåg de att matematik var tråkigt och ibland roligt. Områden som eleverna kände var bra att kunna var till exempel procent och huvudräkning. Algebra och ekvationer var det ingen som förstod vad man skulle med det till. Det var flera elever som ansåg att ekvationer var onödigt att kunna. En vanlig lektion för eleverna var ofta en kort genomgång och sedan enskilt räknande. De fick samarbeta med bänkkamraten om de gjorde det tyst enligt eleverna. Det var sällan som läraren hade grupparbeten, men ett par per läsår blev det. Matematikboken ansåg de var sådär till att vara bra. Det fanns ett fåtal uppgifter i läroben som väckte deras intresse. Några elever sa att det berodde på humöret hur mycket det blev gjort på lektionerna. Vissa var trötta på eftermiddagen och då orkade de inte med att räkna på de lektioner som låg på eftermiddagen. Det pratades mycket på lektionerna som inte handlade om matematik enligt eleverna. De hade svårt att gå vidare om de körde fast utan de väntade på att få hjälp av läraren och det kunde ta tid ibland. Då satt eleverna bara och väntade utan att räkna och ibland så pratade de medan de väntade med bänkkamraten. Detta innebar att vissa lektioner hade de bara räknat något enstaka tal. Eleverna i årskurs nio var mer nöjda med matematikboken än eleverna i årskurs sju. Läraren försökte stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga genom att ge eleverna kortsiktiga mål som är möjliga för eleven att nå. I Skolverkets rapport om"Lusten att lära - med fokus på matematiken"har kommit fram till att eleverna behöver känna relevans för det som de ska lära sig för att kunna bli intresserade av området.

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett komplext problem. Dyslexi definieras ibland som en störning i kodningen av skriftspråket, orsakad av en defekt i det fonologiska systemet. Det är en kombination av flera olika symtom som vanligen uppträder tillsammans utan att det alltid behöver vara samma orsak och samma kombination. Oftast har elever med läs- och skrivsvårigheter en lägre självvärdering än normalläsande elever. Forskare är dock tämligen överens om att tidigt insatta insatser både kan förhindra och minska konsekvenserna av läs- och skrivsvårigheterna.

According to the National Agency for Education 06-06-2010 are approximately 115 000 students graduating from Secondary School in the year of 2010. Out of these students, we know that thousands of them are hampered by reading and writing disabilities in various degrees. Have these students been given the best support needed when it comes to writing and reading? Compensation may be perceived as a goal for the pupil to catch up with the rest of the educational group or as a vehicle to go round the difficulties. In Sweden, diagnosed dyslexics are not allowed to use speech synthesis, a compensatory technical aid, during the 9th degree national tests. This study’s purpose is to discover if the usage of speech synthesis during the national test of Swedish and reading comprehension might work as a motivation booster for the students and consequently increase their test scores. This is a quantitative study including study including 15 pupils with diagnosed reading and writing disabilities. Seven of them are a part of a observation group and eight of them are a part of an experimental group. During week 6 all pupils carried out the national reading comprehension sample without aids. In week 18 the observation group did the test with the same instructions as before, while the experimental group implemented it with help from speech synthesis. The result showed that the pupils using speech synthesis improved their test scores by 20% excluding pre effect. The result also shows that the National Agency for Education’s rules for implementation of national tests in Sweden are not justified. According to today’s regulations it is ascertained that pupils with different sorts of functional disabilities are not treated equally. / Examensarbete Speciallärarutbildningen i Läs och skriv

The idea to create authentic learning situations where students are highly integrated made me want to try to develop a new method in the course Restaurant and Catering B MAKU 1208 (another field practicing cuisine). In my quest to do just the practical part as rewarding, stimulating and efficient as possible for the student, I planned for a training model with   focus on group interaction. The implementation of the model for learning was to strengthen students confidence both in themselves and in each other, stimulated to greater cooperation and it has also provided an incentive to the student's own development but not least, a growing self-confidence for many students. Several have also had an increased sense of knowing something, to have something to contribute and that their labour input actually was needed. While highlighting that further education to seek knowledge strengthens the individual's skills and consolidates and increases deeper knowledge in the professional field. In conclusion, training should be done in both individual and group basis for optimal learning process. / Tanken att skapa autentiska undervisningssituationer där eleverna är starkt integrerade, gjorde att jag ville prova utveckla en ny metod i kursen Restaurang- och storkök B MAKU 1208 (ett annat sätta praktisera matlagningskonsten).  I min strävan att göra just den praktiska delen så givande, utvecklande och effektiv som möjligt för eleven planerade jag för en utbildningsmodell med fokus på gruppsamverkan. Syfte med genomförandet av utvecklingsarbetet var att stärka elevernas tillit både till sig själva och till varandra, stimulerat till att samarbeta mer. Resultatet visar att detta har gett en drivkraft till elevens egen utveckling men inte minst bidragit till ett ökat självförtroendet hos många. Flera har också fått en ökad känsla av att kunna något, att ha något att bidra med och att deras arbetsinsats faktiskt också behövs. Det belyser att vidareutbildning, genom att söka kunskap på egen hand, stärker individens kompetens och fördjupar kunskaper inom yrkesområdet. Slutsatsen är att utbildning bör ske på både individuell och gruppbasis för bästa inlärningsprocess.

Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville vi se vad som kännetecknar lärare som medvetet arbetar med elevens självbild och även hur relationen påverkar arbetet med elevens självbild. Vi ville också se respondenternas syn på hur de tycker att man skall arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår studie på att nästan samtliga lärare är väl medvetna om hur man stärker elevens självbild i undervisningen och att en god relation är betydelsefull. Vidare visar resultaten att trots lärarnas medvetenhet lyckas inte alla omsätta kunskapen i arbetet med eleverna. Resultaten av enkäten visar att drygt hälften av lärarna tycker att elever i behov av särskilt stöd skall få hjälp i klassrummet utav en speciallärare medan resultatet från intervjuerna visar att hälften av de tillfrågade menar att eleverna skall få sin undervisning enskilt eller i liten grupp.

The study is a case study of an activity, called the Oliven, that provides practice for people who are in the Arbetsförmedlingens Job- and development guarantee. The purpose of this study was to examine what it is in the Olivens activities, for people who are part of Phase 2 and 3 of the Job- and development guarantee, which, according to the participants, are working well and what works less well. We wanted to study how the participants perceive their work situation during the time that they participate in the activities. That is to gain knowledge of how the activities for people who are looking for work can be designed so that the participants can, from a salutogenic perspective, create a sense of coherence while they are participating. We have collected the empirical data through participant-observation and semi-structured interviews during two days. The analysis was made using the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. We have created an image of how the participants' sense of coherence has changed during the time that they have been working at the Oliven and how their experiences of being out of a job for a long time looks like. The analysis was done in two steps, a first, empirical close interpretation and then in the second interpretation we looked for themes in the text that was highlighted by the mentioned above concepts. We found that the participants' sense of coherence has increased over time in the Oliven. The reasons for the increased sense of coherence is related to the participants' increased self-confidence, which in turn are a product of they being seen as human beings and the fact that they had their skills and resources confirmed by others. 5 The participants highlighted the group community and meaningful work as the Olivens positive sides. However, some participants expressed that it sought a stronger leadership and clearer structure. We have learned that the main reasons for the participants increased sense of coherence is based on the participation and meaningfulness on the workplace which have increased their self-confidence.

This essay is built upon the subject of drama. Its purpose was to examine if drama was a good and important educational method to/for children, and if drama is enhancing childrens self-esteem and self-confidence. By reviewing the results from literature and interviews, my intention was to compare the results, in order to find out what the views of the literature and respondents on drama was. I used qualitative interviewing, to find out what the teachers had to say about drama, and I used literature that was relevant to the purpose of the essay. I took a deeper look at the meaning of educational drama and pedagogical drama was, and also the meaning of self-esteem and self-confidence, in order to connect it with the results from the literature and the interviews.   After studying the literature and the interviews, I could see coherence, and therefore compile a result.  Both literature and the interviewed teachers considers drama to be a good and important method within the educational school and that drama positively has got a strengthening effect on childrens self-esteem and self-confidence. However, it was also clear, that in order to use drama as a method to enhance and strengthen childrens self-esteem and self-confidence, one would need to use the method for a long period of time. / Uppsatsen är uppbyggd på ämnet drama. Syftet med denna uppsats var att jag ville undersöka om drama är en bra och viktig undervisningsmetod för barn, samt om drama har en stärkande effekt på deras självkänsla och självförtroende.  Med hjälp av resultat från en litteraturgenomgång och en intervjustudie var min tanke att kunna jämföra dessa, för att sedan se vad respondenterna och litteraturen anser om drama.  Jag använde mig av en kvalitativ intervju, för att få reda på hur pedagoger såg på ämnet drama. Litteratur valde jag utifrån det som var relevant till mitt syfte. Jag gick även djupare in på vad pedagogiskt drama var, vad just begreppen självkänsla och självförtroende betyder och vad läroplanerna säger om drama, för att jag sedan skulle kunna koppla ihop dessa med litteraturen och intervjuerna. Efter att ha läst igenom och jämfört vad litteraturen och intervjuerna sagt, kunde jag se en likhet mellan dem.   Det visade sig att litteraturgenomgången och intervjustudien gav för handen att drama är en bra och viktig metod i skolans undervisning och något som används ofta ute i våra skolor. Att drama har en stärkande effekt på barns självkänsla och självförtroende var något som de anser sig tro på. Dock menade de även att en förutsättning för att använda drama som metod för att utveckla barns självkänsla och självförtroende, är att man arbetar med det under en längre tid.